Tusentals demonstranter mot Covid-19-restriktionerna och för fri åsiktsbildning i Sverige på väg mot Medborgarplatsen i Stockholm, mars 2021 (Foto: Nya Tider)

Kommittén om beredskap enligt regeringsformen med Johan Hirschfeldt som ordförande lämnade i november 2023 betänkandet ”Stärkt konstitutionell beredskap” (SOU 2023:75) till regeringen.

Det handlar om hur Sverige ska styras i krig, under krigsfara samt – och detta är en nyhet – i ”allvarliga fredstida kriser”. I Sverige och Norden finns en lång tradition att inte lagstifta om undantagstillstånd vid krig och krigsfara. Styret under krig och krigsfara i Sverige ska enligt gällande grundlag övergå till ”riksdagens krigsdelegation”. Nu vill man i grundlagen även tillägga bestämmelser för ”allvarliga fredstida kriser”.

Utredningen förklarar att ”allvarliga fredstida kriser” kan vara ”t.ex. en svår naturkatastrof, en ovanligt stor och svårartad olycka, ett storskaligt terroristattentat, en allvarlig pandemi eller en omfattande störning av kritisk infrastruktur”, men preciserar inte närmare än så. Oroligheter på gator och torg kan säkert också klassas som ”allvarlig fredstida kris”.

Den långa tradition av att inte lagstifta om ”undantagstillstånd” ska nu liksom tidigare alliansfriheten gå till historien. I stället ska regeringen få betydande befogenheter att själv styra samhället även vid ”fredstida kriser”.

Man undrar om det verkligen finns behov av en så här drastisk omläggning. När i vår nutida historia har riksdagen varit en broms för effektiv krishantering? Vid behov kan det gå lika fort som om regeringen skulle utfärda ett dekret. Om regeringen i fredstid skulle kunna runda riksdagen på det här viset skulle det skapa ännu mer misstro, oro och trissa mera krisstämning, vilket är precis vad man i sådana lägen måste försöka undvika. Risken för ”grupptänkande” och maktmissbruk skulle öka. Pandemin var en viktig tankeställare i det här avseendet. Ingen har i efterhand dragit slutsatsen att man borde ha infört fler och snabbare restriktioner. I Sverige fanns lyckligtvis rimligt fungerande bromsar för hysteri.

Den stora bristen i förslaget är att det inte preciserar vad som är en ”allvarlig fredstida kris” och alltså när ”undantagstillstånd” ska kunna införas.

Frågan som bör ställas är om pandemin hade kunnat ses som ”en allvarlig fredstida kris”, eller flyktingkrisen 2015, finanskrisen 2008, Göteborgskravallerna, terrordådet på Drottninggatan…? Inga svar finns om detta. Men risken med en sådan här lagstiftning skulle med säkerhet öka risken för politiska övertramp i krissituationer.

Den 28 april skrev Adam Danieli – jurist och rättsstatsansvarig på tankesmedjan Timbro – en artikel om det här. Han varnar också för ”en överdrivet optimistisk syn på politiken som utgår från att man utan större risker kan stärka den politiska förmågan i kris, anförtro den åt kunniga, balanserade och rationella politiker … grundlagsbestämmelser behöver vara betydligt mer robusta än så.”

Det här förslaget är tillkommet i den krigshysteri som gripit omkring sig sedan våren 2022, då Sverige utan närmare eftertanke kastade sig i armarna på USA och Nato.

Föregående artikelNÄR SVERIGE GJORDE SIG BEROENDE AV CEMENTA
Nästa artikelVästerländsk demokrati i förfall – nu behövs folkrörelsepopulism
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

2 KOMMENTARER

  1. De dribblar mycket med ordet ”kris”. ”Om krisen eller kriget kommer” etc. Menar de bostadskris, finanskris, regeringskris, sjukvårdskris, energikris, kris i befolkningsfrågan eller bara något eller någon som krisar, gått in i krisläge? Vilka kriser är inte allvarliga?

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.