PALM SPRINGS LIGGER i nordvästra änden av en oas som heter Coachella Valley. Dess 360.000 invånare fördelas på nio städer, varav den största är Palm Springs, ”the golf capital of the world”. Staden blev populär bland filmstjärnor och andra celebriteter på 1930-talet. Några av dem var Mary Pickford, Bing Crosby, John Wayne, Errol Flynn, Frank Sinatra och Bob Hope. Det sägs att det berodde på att avståndet från Hollywood till Palm Springs var 107 miles. Skvallerpressens informatörer fick ingen reseersättning bortom 100 miles. Kändisarna kunde därmed roa sig utan övervakning. Även Albert Einstein höll till där några vintrar på 1930-talet.
Nu lever staden på turism, konferenser, golfturneringar och liknande. Det meddelas också att hela stadsfullmäktige på fem personer består av LGBTQ-personer. Borgmästaren är en bisexuell dam, den första sådan i USA.
Men låt oss backa lite. För 2.000 år sedan flyttade ett folk som kallas Cahuilla hit. De talar ivilyuat, en dialekt i den uto-aztekiska språkfamiljen och har lämnat efter sig många arkeologiska fynd. Se-Khi (Kokande Vatten) var deras namn på området. Vintrarna tillbragte de på låglandet kring de varma källorna, men på somrarna flyttade de upp i de svalare bergen.
Idag återstår cirka 400 cahuillaindianer varav 35 talar språket. Nej, det ska vara ”The Agua Caliente Band of Cahuilla Indians”. Detta med indianernas ”stammar” är högst förvirrande. Utanför staden ligger deras indianreservat, som även omfattar delar av innerstaden. Men det ser konstigt ut, som ett schackbräde. På 1860-talet ”gav” USA:s regering stora landområden till järnvägsbolag som uppmuntran att bygga järnväg genom ödsliga trakter. De vita rutorna fick Southern Pacific som belöning för sitt bygge genom Sonoraöknen. 1877 blev Cahuilla uppdelade på nio ”bands”, som fick dela på de svarta. Aqua Calienteindianerna fick alltså reservatet Aqua Caliente (hett vatten). Varje kvadratruta har sidan en mile (1609 meter) och alltså en area på 640 amerikanska tunnland (acres). Reservatet täcker 31500 acres eller 127 kvadratkilometer. Över 20.000 pers bor på reservatet, men nästan inga av dem är indianer. I Palm Springs finns flera kasinon. De är förbjudna i Kalifornien, men för att kalifornierna skulle slippa åka till Nevada för att spela bort sina pengar bestämdes det att ”gambling” skulle bli legalt på delstatens indianreservat. Det skulle också bli ett sätt för fattiga ”Native Americans” att få in pengar till sina reservat. Så ”the Aqua Caliente Band” gör alltså stora affärer.
Inte heller har de något gemensamt med våra gamla serietidningars rödskinn. Här presenterar de sig.
På sista dagen hade kursdeltagarna fått ledig eftermiddag, och jag ville lära mig något om dadelpalmer och Salton Sea. Redan Albert Einstein hade förundrats över dadelpalmernas sexualliv. “Sex Life of Trees Intrigues Einstein” enligt en rubrik i The San Francisco Chronicle. Nu ville jag lära mig något om dessa träd. Vi satte av mot sydost ut genom Coachella Valley och stannade på ett ställe någon rekommenderat. Vi gick en promenad, men stället var mer intresserat av bibliska historien än om dadelpalmer. Vi for vidare med ett halvkilospaket dadlar.
Med viss svårighet lyckades vi hitta minnesmärket efter Dr June Robertsom McCarroll, Coachelladalens första läkare. År 1917 målade hon personligen en gul rand längs mittremsan på den landsväg som nu kallas Indio Boulevard. Strax innan hade hon blivit nedtvingad i diket av en lastbil som kört mitt på vägen. Efter mycket motstånd från vägmyndigheterna accepterades i mitten av 1920-talet idén om en gul linje längs vägens mitt, och de asfalterade vägarna började målas.
Över 50.000 ton dadlar Konsumeras årligen i USA, och 90 procent av dem odlas i Coachella Valley. År 1898 hade jordbruksdepartementet bildat en grupp ”Agriculture Explorers”. Det var botanister och andra som for till Mellanöstern och Nordafrika på jakt efter avsalugrödor som kunde passa i Kaliforniens ökenklimat. De besökte Bagdad, Algeriet och andra ställen och kom hem med en skeppslast dadelpalmer.
För att locka turister har man utnyttjat både det ”arabiska” och det bibliska temat. Tusen och en natt heter ju ”(One Thousand and One) Arabian Nights” på engelska. Efter att ha kallats dadelplockare och ökenråttor bestämde sig idrottslaget på Coachella Valley High 1931 för att anta namnet ”The Arabs”.
”´It’s pure pride, you know?’ said Sergio Ortega, a freshman at the school. He plays on the school football team. For him, the Arab mascot is all he knows. ´My parents, my grandparents, they’ve been Arabs, and I don’t see nothing wrong with it! It’s just to show us that we’re strong. We’re strong Arabs, you know?´”
Bortsett från att 99 procent av eleverna är ”latinos”. Ingen arabisk invandrare tycks någonsin ha bosatt sig i området.
Men nu har Abed Ayoub som representerar the American-Arab Anti-Discrimination Committee klagat. ”Han ser väldigt arg och elak ut”, säger Ayoub. Och på en av muralerna sitter en arab på en flygande matta med en kvinna bredvid sig. Dessutom har de en magdansös på plan i halvlek. Oacceptabelt! Men nu är problemet löst.
Vi fortsätter genom stora plantager. Solen sänker sig och tiden börjar bli knapp. Jag vill för allt i världen inte missa middagen i Palm Springs, som vi redan betalt för.
I hög fart passerar vi staden Mecca, en dammig håla, och inser att vi kört fel. Men till sist når vi Saton Sea, och som enda bil parkerar vi på en enorm parkeringsplats vid Salton Sea State Recreation Area.
Sjön, större än Hjälmaren, är resultatet av en olyckshändelse år 1905. För att kunna odla upp öknen byggde de då bevattningskanaler från Coloradofloden. En av dessa brast, och depressionen (lagland under havsnivån) fylldes med vatten. Det tog ett par år innan man kunde (eller ville?) reparera läckan. Då hade man fått en stor, trevlig sjö ute i öknen. Dess yta befann sig dock cirka 70 meter under havsnivån. Sjön borde ha torkat bort de närmaste åren, men läckaget från konstbevattningarna räckte för att stabilisera nivån. Runt stränderna växte badorter och lyxhotell upp. Fram till 1980-talet var den ett populärt tillhåll för sportfiskare, vattenskidåkare och många andra. Men den ökande salthalten ställde till massdöd bland fisken, och vattenytan började sjunka, när torka satte in och konstbevattningen effektiviserades med mindre läckage. Dessutom finns en massa miljögifter från jordbruket lagrade i bottensedimenten. Under sandstormar har dessa spridits vida omkring. Några förfallna spökstäder med fantasifulla namn som Bombay Beach finns fortfarande kvar, men turisterna har för länge sedan försvunnit.
Coloradofloden, som rinner genom Grand Canyon och fyller upp den enorma Hooverdammen, rann tidigare ut i Mexico i norra änden av Californiaviken. Det mesta vattnet tas dock ut i Kalifornien och det lilla som passerar mexikanska gränsen används till bevattning där. Vad som återstår är ett torrlagt delta i provinsen Baja California nära dess huvudstad Mexicali. Se på Googles terrängkarta!
Vi hann knappt bekanta oss med Salton Sea, än mindre fortsätta in i det sydöstligaste länet, Imperial. Dess residensstad är El Centro. Detta är Nordamerikas enda större stad, som ligger helt under havsnivån, 14 meter för att vara exakt. I denna depression föddes år 1946 flickebarnet Cherilyn Sarkisian. Hon tog sig med tiden upp till de högsta internationella höjderna under namnet Cher. Grattis!
El Centro längst upp till vänster, omgivet av konstbevattnade kvadrater. Undre halvan är Mexico med staden Mexicali. Däremellan löper ”The Wall” en 10 miljoner dollar per kilometer-mur. En lång intressant artikel om den kan ni läsa i lokaltidningen, The Desert Sun.
Härifrån är det över 90 mil tillbaka till San Francisco, och för oss återstod bara att köra hem.
