Resan till Poznan år 1958

Här visas hur Polen delades upp av ockupationsmakten Tyskland efter år 1939.

När jag var med som reseledare för det svenska damlaget i rodd, som skulle tävla i utriggad fyra vid europamästerskapen i Poznan i Polen år 1958, fick jag också tillfälle att lära mig lite om landets historia. En kväll hade jag vid en promenad kommit förbi Posen slott som utgjorde en mäktig anblick i sin fasadbelysning.

Jag nämnde för en polsk vän hur jag imponerats av anblicken av slottet och fick genast en lektion i polsk nutidshistoria. Den 1 september år 1939 inledde Tyskland ett angreppskrig mot Polen som ledde till att landet delades upp i tre områden. Området längst västerut med huvudorten Poznan införlivades med Tyskland. Polacker och judar fördrevs österut mot området i centrum med centralorten Warszawa. Området längst österut ockuperades av Sovjetunionen.

Slottet hade under andra världskriget varit huvudkvarter för Gestapo och arbetsplats för den nazistiske Gauleitern och Riksståthållaren Arthur Greiser som mellan oktober 1939 och fram till krigsslutet var den högste nazistiske ledaren inom distriktet Wertheland.

I slottet lät Albert Speer bygga en exakt kopia i miniatyr av Hitlers arbetsrum i Rikskansliet med en balkong utanför arbetsrummet. Från denna skulle Hitler hälsa trupper som marscherade förbi. Men Hitler besökte aldrig vare sig slottet eller Poznan.

I ställer använde Arthur Greiser slottet som sin arbetsplats från oktober 1939 till krigsslutet. Han styrde Reichsgau Wartheland med vittgående fullmakter och gav NSDAP och SS närmast fria händer för sin verksamhet så min polske väns reaktion var fullt förståelig.

En ledig dag tog jag tåget till Warszawa, tillsammans med vår lastbilschaufför och hans medhjälpare. Där besökte vi Gamla Stan som man börjat återuppbygga direkt efter krigsslutet med husfasaderna i ursprungligt skick. Före återresan gick vi till en Bierstube där vi kom i samspråk med några polacker varav en hade livslånga, svåra men efter den behandling han utsatts för av Gestapo under kriget.

Flickan Waltraut Kuhne bodde under kriget med sina föräldrar på en bondgård i östra Pommern. Så närmade sig slutet för den nazityska ockupationen och allt tyskt skulle rensas bort fram till den nya västgränsen vid floderna Oder och Neisse. Nu är det de ryska trupperna och de återvändande polackerna som svarar för övergreppen och det är den tyskspråkiga befolkning som rotat sig i Pommern som drabbas.

Waltraut, som lyckats ta sig till Sverige för att arbeta som hembiträde, har gift sig och heter nu Waltraut Pettersson. I fyra böcker berättar hon om uppväxten i Pommern, flykten till efterkrigstiden Tyskland och om hur hon så småningom lyckas ta sig vidare till Sverige.

Den första boken har titeln Tid att leva och berättar om hur flickan Irene (hennes alter ego i boken) efter en tid med umbäranden och övergrepp lyckas att tillsammans  med sin lillasyster Marie-Helene komma med i en godsvagn, till trängsel fylld med flyktingar, som passerar över floden Oder till Tyskland.

I den andra boken med titeln Förlorat land skildras de båda syskonens färd genom ett utarmat Tyskland mot Hamburg där de hoppas finna släktingar. En gripande skildring av den tyska civilbefolkningens svåra situation efter kriget. De två syskonen hittar sina släktingar som bor i några oskadade kvarter av staden. Men Irene skickas vidare till en bondgård där hon skall tas om hand.

I den tredje boken Vid porten visar det sig att Irene efter en olycka på bondgården och en längre sjukhusvistelse nu skall få börja arbeta på ett ålderdomshem i Hamburg. En initierad skildring av arbetsförhållande på denna märkliga arbetsplats.

Den fjärde boken Hemma är borta handlar om Irenes tid som hembiträde i Stockholm. En erfarenhet som hon delar med väldigt många unga tyska kvinnor som såg en framtid i att resa till Sverige.

Detta är några böcker som skildrar krigets verklighet för drabbade länders civilbefolkning. En verklighet långt från skildringar av ärofulla bragder utförda av tappra soldater. En tankeställare för alla som ser fram mot ett svenskt Nato-medlemskap som med säkerhet kommer att drabba oss med allt det elände som vi under mer än tvåhundra år har lyckats hålla oss undan ifrån genom en klok politik.

Som avslutning, ett antal stadsbilder från Poznan där det var glest mellan bilarna och häst och vagn fortfarande nyttjades som transportmedel. Vid veckosluten kunde familjerna ta en promenad till ett torg där barnen fick spunnet socker och familjerna småpratade med sina vänner.