Resebrev från Moskva – 2

Freskmålning av kvinnlig meteorolog från en av foajéerna i det hydrometeorologiska universitetet i Odessa. Lägg märke till raketen, satelliten och radaranläggningen i bilden. Vad hon håller i handen är jag dock i skrivande stund inte helt klar över.

När vi tänker, läser och talar om Ryssland och ryssar, så är det förmodligen ryska män som dyker upp för vårt inre öga. Men det är, som allmänt omvittnat också av denne skribent, i mångt och mycket kvinnorna som bär upp och burit upp Ryssland (liksom Ukraina och Vitryssland). De inte bara föder och uppfostrar barnen, de sköter hushållet och har dessutom ofta yrkesarbete.

Kvinnorna sköter sig också bättre än männen, dvs. super mindre. En rysk kvinna lever i genomsnitt 76-77 år, medan en man i medeltal dör innan han blivit 66. Bland 65+are går det nästan tre ryska kvinnor på varje rysk man.

Som jag berättade från Odessa: i min snabbköpsaffär sköttes allting av kvinnor. Den enda man jag såg, stod bakom kassorna som någon slags chef eller övervakare. Även om han har högre status och högre lön tror jag inte hans självkänsla mådde bra av denna prestigefyllda passivitet.

Foto från BBC reportaget med underrubriken “det är inte ovanligt i Ryssland att flickor är intresserade i vetenskap och teknik.”

BBC om ryska kvinnor
I den senaste utgåvan av sin oumbärliga Ryska Posten (16-2017) har Stefan Lindgren hittat ett BBC-reportage om kvinnor i Ryssland: Varför är Ryssland så bra på att uppmuntra kvinnor att ge sig in i tekniska yrken? Reportaget uppmärksammar, att ryska kvinnor är mycket starkare representerade inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (här förkortat VTIM) än deras systrar i väst.

En studie från Microsoft, baserad på intervjuer med 11 500 tjejer och unga kvinnor i Europa (utanför Ryssland), visar att deras intresse för dessa ämnen sjunker dramatiskt vid 15 år, till stor del på grund av könsstereotyper: få kvinnliga förebilder, grupptryck och bristande uppmuntran från föräldrar och lärare.

Så illa är det inte i Ryssland. Enligt Unesco är 41 procent av arbetskraften inom vetenskaplig forskning i Ryssland kvinnor, jämfört med 29 procent i övriga världen. I Storbritannien är cirka 4 procent av uppfinnarna kvinnor, i Ryssland 15 procent.

Ryska tjejer ser mycket mer positivt på vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och deras intresse börjar tidigare och varar längre, säger Julian Lam­bertin, VD på KRC Research, företaget som ansvarar för Microsofts intervjuer. ”De flesta tjejer vi pratade med från andra länder hade en något lekfull inställning till VTIM, men i Ryssland var även de allra yngsta extremt fokuserade på att deras framtida sysselsättningsmöjligheter var större med en grund inom VTIM.” Medan brittiska flickor tenderar att se VTIM som något tråkigt, formalistiskt och irrelevant finns det ingen sådan stigma i Ryssland.

Författaren med meteorologer från Kazakstan som går på vidareutbildningskurs på den meteorologiska skolan i Moskva. Bara en manlig meteorolog skymtar (just till höger om mig). Andelen ryssar i landet är drygt 20% vilket förklarar varför 2-3 av damerna inte ser utpräglat österländska ut. I dörren står skolans rektor Anna Timofeeva, en av de få kvinnliga meteorologiska chefer jag mötte och en mycket duglig sådan.

Men är det så enkelt?
1970 fick en av mina vänsterradikala meteorologkollegor chansen att jobba ett tag på det sovjetiska forskningscentret i Novosibirisk. Under sin vistelse hamnade han på sjukhus för en mindre åkomma. Där såg han till sin förnöjelse att den överväldigande majoriteten av läkarna var kvinnor! Men hans beundran för det socialistiska jämställdhetsarbetet svalnade, när han fick klart för sig att läkaryrket i Sovjet var ett lågstatus- och låglöneyrke. Han borde egentligen har dragit öronen åt sig från början, ty hade det gällt jämlikhet borde ju bara ungefär hälften av läkarna ha varit kvinnor.

I Ryssland, Ukraina och förmodligen också i Vitryssland är den överväldigande majoriteten av meteorologer kvinnor. Duktiga kvinnor, intelligenta och ambitiösa, men dock i majoritet – bortsett från de flesta chefsbefattningarna.

Men man behöver inte ha rest långt för att ha gjort den iakttagelsen. På 1970-talet fanns det bara en (1) kvinnlig meteorolog i Norge, medan Sverige var cirka 20% kvinnor och i Finland nästan 50%. Samtidigt var meteorologlönen i Norge enorm, medan den var blygsam i Finland och mitt emellan i Sverige. Nu har andelen kvinnliga meteorologer i Norge ökat, i omvänd proportion till fallande meteorologlöner.

Om mina kvinnliga meteorologkollegor kan jag säga samma sak som vad som sagts om ryska kvinnor i allmänhet: dugliga och energiska.

Tryck från pojkarna?
Mina duktiga ryska meteorologflickor verkar, av vad jag kunde märka, inte ha något problem med pojkvänner. Värre verkar det vara i övriga Östeuropa, och det öppnar för intressant betraktelser och analyser av den politiska kulturen.

I BBC-reportaget intervjuades en Alina Bezuglova, chef för en organisation som kopplar ryska talanger med jobbmöjligheter i Storbritannien[1]. Enligt henne kan ryska kvinnors fotfäste inom vetenskap och teknik delvis spåras tillbaka till sovjettiden, när forskning och vetenskap blev en nationell prioritet. Den kulturen sökte man nog föra över till staterna i Östeuropa, men där verkar den inte ha slagit rot.

Polska, ungerska och rumänska kvinnliga vetenskapsmän har nämligen berättat för mig, att de måste söka sig västerut för att hitta livspartners, eftersom pojkarna i deras egna länder skräms bort av dugliga och självmedvetna kvinnor. Kan detta bero på dessa länders gamla fascistiska anor, något som ju saknas i Ryssland? Liknande intryck har jag fått av kvinnliga kollegor från Italien och Spanien – och det är ju också gamla fascistländer. Eller är det religionen??? Alla de nämnda länderna är ju katolska, medan Ryssland är ortodoxt . . .

Men den ryska manschauvinismen? Jo, den är utbredd. Som jag berättade i ett av mina reportage från Petersburg i fjol, väckte det de ryska männens löje, när jag undrade om en kvinna skulle kunna efterträda Putin. Jag tror inte det sker efter Putin, men den dag det sker – då djävlar!

Fotnot
[1] Hur detta går ihop med Brexit framgår inte. Men kanske gör britterna undantag för just ryska vetenskapsmän eftersom en framgångsrik brain drain ger ytterligare bidrag till att undergräva Rysslands potential.

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  11 kommentarer for “Resebrev från Moskva – 2

  1. Anders Persson
    2017-05-03 kl. 9:57

    Mina positiva ord om Stefan Lindgrens “Nyhetsbanken” fick sig en extra puff idag när jag ännu vid 11-tiden i dn.se och svd.se inte sett mer än ofullständiga referat av Putins möte med Merkel och inget om hans telefonsamtal med Trump.

    DN och SvD berömmer sig av att inte fara med osanningar. Det är bra. Men kvalitetsjournalistik innebär att man också rapporterar om nyheter man kanske inte tycker borde ha inträffat.

    Som man säger i Tyskland: “Nicht nur Lügen, aber auch Lücken”, inte bara lögner utan också luckor kännetecknar nyhetsbevakningen.

  2. Kerstin Stigsson
    2017-05-03 kl. 14:07

    Kanske är kvinnorna i Ryssland inte så osedvanligt duktiga som du säger? Det är kanske så att i väst har kvinnan en undergivande psykisk roll i samhället. Vi kvinnor skulle nog även vara lika osedvanligt duktiga om vi fick chansen att utbilda oss och förändra vårt sinne till att vi kan och våga bereda vägen för oss kvinnor. Och jag nämner det som grupp – inte som enskilda. I vår enskildhet mister vi vårt stöd – vi blir utbrända när vi enskilt måste bekämpa hela manliga makteliten i samhället.

    Efter kriget var männen i minoritet (av förklarliga skäl) och Sovjetunionen propagerade för att kvinnorna skulle ut i arbetslivet och även arbeta inom mansdominerade yrken. Utan dessa kvinnor hade kanske Sovjetunionen eller Ryssland inte överlevt.

  3. Hans Andersson
    2017-05-03 kl. 15:05

    Putins och Trumps telefonsamtal mitt i Merkels besök finns som du skriver knappt nämnt i våra medier. Merkels olika infall dessutom i detalj redovisade, vilket jag i övrigt bara hittar i Russian Insider.

    Merkel verkar vara offside i de flesta av sina uttalanden under statsbesöket, en förskräcklig framtoning och konkreta uttalanden av närmast pinsam innebörd.

    Att Putin och Trump diskuterat och hur det sammanfattats är trots allt ett steg i rätt riktning, och fler militära attacker är knappast att vänta i Syrien. Nordkorea är mer ett skådespel av retorisk karaktär, en sak i samförstånd mellan Kina och USA, samt kopplat till en sedan länge planerad militär övning i Stilla Havet.

    En yrkesfråga: intressant med de olika förutsättningarna för meteorologer länder emellan och den stora frekvensen kvinnor i såväl Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

    Hur står sig deras kvaliteter jämför med västerlandet? Hur fungerar utbildningen för meteorologer i Sverige? Hur ser en sådan utbildning ut idag i Sverige? Den svenska lärarutbildningen är av olika skäl helt under all kritik, och nyutbildade lärare av idag håller inte måttet helt enkelt.

    Det märks när man ansvarar för lärarkandidater som inte kan det mest elementära, exempelvis i ämnet samhällskunskap. Ligger på medelmåttig gymnasienivå vilket är förskräckligt illa.

    Vilken kvalitet håller de idag under svenska förhållanden utbildade meteorologer som idag tar sin examen? När jag pluggade geografi i min ämneslärarkombination hade jag suveräna lärare, även när det gällde klimatologi som ingick på C-nivån. Vilket standard håller utbildningarna i metereologi på universitet och högskolor egentligen i Sverige idag?

  4. Anders Persson
    2017-05-03 kl. 16:23

    Vi lever i en brytningstid, också inom meteorologin. Utbildningen i världen har inte helt frigjort sig från den gamla traditionen med prognosmeteorologer som ritade kartor och gjorde egna prognoser. I dagens informationstäta verklighet är sinne för statistik mer nödvändigt. Jag har predikat detta för mina kollegor i hela världen, mestadels för döva öron. Orden spridde sig dock (genom förtal??) till den hydrologiska samfälligheten som visade sig vara helt på min sida.

    Detta var för 10-15 år sedan. Sedan dess har hydrologerna i världen kommit i kapp och kört om (och över) meteorologerna. En hel del meteorologiska chefstjänster har sedan dess gått till hydrologer!

    Vad gäller övrigt spå är utbildningen i atmosfärens fysik mycket bra men eländig i dess dynamik, d v s läran om atmosfärens rörelser. Den är på samma nivå som astronomin före Kopernikus – eller före Galileo för att inte vara alltför elak.

  5. Mats Larsson
    2017-05-03 kl. 16:58

    En kommentar till fotnoten:

    Att britterna systematiskt skulle ägna sig åt “brain drain” för att
    undergräva Rysslands potential tror jag inte på. Däremot tar
    följande rapport av Irina Dezhina upp problemen med den
    snabba förändringen av Rysslands vetenskapliga system.

    Rysslands ledning, och endast Rysslands ledning, kan göras
    ansvarig för att Irina Dezhina kan skriva [sid 26]: “The methods
    and motivations for reforming the academic system remain unclear
    and can be a cause of pessimism. What is known is that emigration
    among Russian scientists has increased, especially among the
    young scientists, who now talk more frequently about their
    future in terms of choosing a new profession or a new country
    of residence.”

    Jag har försökt ta upp detta på bloggen ett par gånger, men
    responsen har varit noll. I längden kommer detta att undergräva
    Rysslands potential.

  6. Anders Persson
    2017-05-03 kl. 20:14

    För att förtydliga mig:

    Utbildningen i dynamisk meteorologi, en vetenskap som är viktig inte bara för att förstå och göra väderprognoser, utan också för att förstå de scenarier som de klimatologiska modellerna utarbetar, sker runt om i världen enligt följande mall:

    1. Studenterna härleder 100-tals ekvationer som på olika sätt beskriver atmosfärens dynamik. Dessa återkommer i examinationerna ty de är lätta att betygssätta – rätt eller fel.

    2. Studenterna ges sedan av läroböckerna och lärarna kvalitativa, intuitiva förklaringar som ofta strider emot dessa ekvationer, är ofullständiga, vilseledande eller helt enkelt fel.

    3. När detta påpekas för lärarna eller de undervisningsansvariga, suckar de, talar om tidsbrist och hur låsta de är av läroböckerna, och fortsätter som om inget hänt.

    En av förklaringarna till atmosfärens allmänna cirkulation som ges i undervisningen formulerades 1735 av en britt men visades redan 1855 vara helt fel. Men den tar inte mycket tid att utveckla och är lätt att förstå…

  7. Anders Persson
    2017-05-04 kl. 9:34

    Ja, men med bristfällig akademisk utbildning, hur klarade ni då att göra väderprognoser?

    Nema problema. När man, efter universitetet, kom till SMHI:s praktiska utbildningskurs kunde man glatt glömma hälften av det man tenterat på. Och när man sedan kom ut som nybakad prognosmeteorolog kunde man glömma resten. Ty nu gällde helt andra regler – tumregler. De var inte speciellt vetenskapliga, men de fungerade.

    När jag i slutet på 70-talet jobbade på Malmö-Sturups flygplats och vinden var från VSV och det gällde att göra en prognos på sikt och molnbas, så var det inte tid eller möjlighet att göra några matematiska kalkyler av det som vi på universitetet lärt oss var betydelsefullt, nämligen in- och utgående strålning, luftfuktighet, termisk stabilitet och turbulens. Nej, vi kikade uppströms på vad den danska väderstationen 06151 Omö hade för väder. Det fick bli prognosen för Sturup 4-5 timmar senare!

  8. Hans Andersson
    2017-05-04 kl. 9:36

    Anders P!
    Tack för ditt klargörande gällande utbildningsläget och annat när det gäller meteorologin. Har jag tolkat det rätt att utbildning och yrket har relativt hög status det fylls på successivt?

    När det gäller läraryrket saknas dels att få vill söka utbildningarna och hälften av alla som kommer in avbryter efter halva tiden. De klarar inte av kraven inom utbildningen som dessutom vad gäller krav och kvalitét anpassats nedåt, vilket sammantaget är rent bedrövligt och en tung sten i den havererade svenska skolan.

  9. Anders Persson
    2017-05-04 kl. 11:11

    Jag kan inte förstå hur du kan tolka mitt svar så positivt. Till meteorologutbildningens “försvar” kan jag säga att jag i andra hand hört att universitetsutbildningen i fysik visar samma svagheter, dvs korvstoppning av ändlösa matematiska härledningar och ofullständiga tolkningar av vad matematiken utsäger.

    När vi oroas av ungdomarnas bristande intresse för matematisk-naturvetenskapliga ämnen bör vi nog anlägga en mer självkritisk ton.

  10. Hans Andersson
    2017-05-04 kl. 12:08

    Hälften av de som påbörjar lärarutbildningar idag fullföljder inte sina studier. Så illa är det inte inom metereologin. Korvstoppning istället den högre kvalitativa undervisningen är en brist naturligtvis, men en lyx jämfört med lärarutbildningen.

    Men om du också menar att dagens utbildade meteorologer inte håller måttet så okej, då är det väl lika illa där, dock mindre känt och inte ständigt i fokus och diskuterat i media och hemma vid köksbordet.

  11. Anders Persson
    2017-05-04 kl. 15:43

    De meteorologer som folk i allmänhet kommer i kontakt med är de i TV och radio. Deras främsta kvalifikation är att de har ett vinnande sätt och är bra på att presentera väderinformation. I övrigt är de varken bättre eller sämre än alla andra prognosmeteorologer. Problem uppstår när dessa meteorologer faller för locktoner från TV, radio och tidningsjournalister att ibland ställa upp som “experter”.

    De som borde ha tillfrågats sitter som vetenskapsmän på universiteten eller SMHI, men är inte alltid bra på att lägga fram fakta. Och är de bra kan de dra på sig kritik när de kommer tillbaka till jobbet:
    – Äh, nu generaliserade du väl i alla fall…

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.