Resebrev från öster – 2018 (6)

Huvudportalen till det mytomspunna Novgorod

Mina sista veckor i Ryssland skulle jag tillbringa i St Petersburg, främst med att på video spela in ett tiotal föreläsningar i dynamisk meteorologi. Jag hade förberett mycket av arbetet hemma i Sverige och hoppades att i St Petersburg få en hel del fritid att ytterligare lära känna denna fantastiska stad.

Men i Ryssland blir det sällan som man tänkt sig. Det hade kommit nya, yngre krafter i ledningen för det meteorologiska på universitetet, och nu var det sannolikhetsprognoser som de ville veta mer om. Redan på utbildningskonferensen i Moskva hade man bett mig tala om detta och nu gällde detsamma i St Petersburg.

Jag såg hur en del av mina “semesterdagar” rykte, men det var samtidigt glädjande att min propaganda för sannolikhetsprognoser under de tidigare besöken nu burit frukt. Satte mig ner vid köksbordet i min hyrda etta och började jobba. Nu uppstod problemen:

1. Huset jag bodde i var inte helt färdigbyggt eller så behövde det renoveras. Av och till under dagen smattrade borrar eller andra verktyg i lägenheter över under eller bredvid.

2. Att gå ut var inte heller alltid att tänka på eftersom vädret ofta var kallt, regnigt och blåsigt. Dessutom var bussförbindelserna i min stadsdel usla.

3. Men värst var att jag glömt delar av teorierna. De matematiska detaljer som jag begripit för 3-4 år sedan fick jag lära på nytt. Arbetet kom att ta längre tid än planerat.

Den föga inspirerande utsikten från mitt köksfönster. Massor med lägenheter var ännu inte färdiga så arbete pågick dagligen, ibland långt in på kvällen.

En dag kom en av mina kollegor och hälsade på:

– Nu har du jobbat så hårt så du är förtjänt av en semester. Vad sägs om Novgorod? Det ligger bara tre timmars tågresa härifrån?

Det råkade passa utmärkt i min tidsplan. Vi kom överens om att ta ett tidigt morgontåg från Moskvastationen.

Vad vet vi om Novgorod?
Skam att sägandes visste jag ganska lite. Det betyder “Nystad” eller “Nyköping”, ett mycket vanligt stadsnamn. Neapel betyder samma sak, “Neapolis” och Isaac Newtons familjenamn är en förkortning av stadsnamnet “Newtown”.

Vikingarna hade kallat den ryska nya staden för “Holmgård”. Det hade varit det medeltida svearikets fiende i öster. Novgoroditerna hade varit svenskarnas främsta rivalerna om Finland, men också danskar och tyskar (Hansan) skymtar i historien.

Bland det lilla jag visste var att den novgorodiske fursten Alexander den 15 juli 1240 besegrat de framträngande svenskarna vid Nevan och efter detta fått ärenamnet “Alexander Nevskij”. Namnet gavs i början på 1700-talet till ett kloster i det nybyggda St Petersburg som i sin tur gav namnet vidare till gatan som gick förbi: “Nevskij Prospekt”.

Två år efter segern mot svenskarna utkämpade Alexander Nevskij 1242 det berömda “Slaget på isen”, på den frusna Peipusjön, mot Tyska ordern. Den moderne ryske konstnären har dock utrustat de tyska korsriddarna med övervägande moderna isländska fanor och sköldar, här och där skymtar en modern finländsk.

Moskvastationen ligger vid det stora “Upprorstorget” (Vosstanija Ploschad) fram till 1917 Znamenskajatorget. Borta i Moskva heter ankomststationen fortfarande “Leningradstationen”.

Vi stämde möte vid Peter den Stores byst i entréhallen, ett konstverk som 1993 ersatt en byst av Lenin. När jag stod där kom våg efter våg av kinesiska turister, troligen från Transsibiriska järnvägen eller något nattåg från Moskva. Var de månne på väg till Sverige?

Medurs uppifrån vänster syns Moskvastationen i St Petersburg, vänthallen med Peter den Stores byst, interiör och exteriör av tåget vi reste med samt ankomststationen i Novgorod, uppbyggd efter kriget som totalförstört stadens infrastruktur.

Under tågresan diskuterade vi allt mellan himmel och jord. Bland annat så löste vi “Skripalmysteriet”. Vi kom fram till att den gode Sergej fortfarande i hemlighet jobbat för GRU och Ryssland. De två beryktade ryska “turisterna” hade varit där för att träffa honom. Det var därför snarare troligt att det varit britterna som velat ha död på honom. Något gick emellertid snett med Novitjocken och nu kan MI5 inte låta någon utomstående träffa honom eller hans dotter.

Gammal rysk träkyrka i Vitoslavlitsy…

… till modernt boningshus i Finland. Det här finns att köpa för bara 155.000 Euro på Rådhusgatan 24 i Nurmes, Norra Karelen.

Den glada bussbiljetten i Novgorod. Längst ner står det: “Pappa, Mamma och jag är en hälsosam familj!”

Stora” och “Nedre” Novgorod
Under resan fick jag klart för mig att stadens fulla namn är “Stora Novgorod” Velikij Novgorod till skillnad från “Nedre Novgorod”, Nizjnij Novgorod, som ligger öster om Moskva. Den senare har över 3 miljoner invånare emot den förras 250.000.

Väl framme tog vi en buss ut till friluftsmuseet Vitoslavlitsy, som bjuder på äkta och rekonstruerade träbyggnader, alltifrån uthus till små katedraler.

Den här byggnadsstilen fanns också i östra Finland och det har nu blivit alltmer populärt att bygga trähus i den här “nordryska” eller “karelska” stilen.

På bussen tillbaka hade jag tid att beundra det lokala bussbolagets biljetter. Liksom i St Petersburg är det billigt att använda de allmänna kommunikationsmedlen. Inom Novgorod kostar det bara 27 rubel eller nästan 4 kronor (i St Petersburg en krona mer).

I Uppsala har man lagt priserna i ungefär samma höjd som en bilresa kostar. Om man nu vill värna om klimatet och minska utsläppen så vore det ju naturligast att uppmuntra kollektivtrafiken.

Men man verkar inte ta sina miljövarningar på allvar, utan de ska istället uppfordra oss att betala allt högre taxor. Ty vad spelar 30 kronor för en lokalbiljett för roll om det gäller att rädda mänskligheten?

Bussbolaget i Novgorod hade också, smart nog, hyrt ut utrymmet på biljetten till reklam. När vi var där var det en medicinskt center som lovade 7% rabatt mot uppvisade av biljetten (bilden t h).

“Sovjetiskt apotek – till sovjetiska priser” står det som underrubrik på affärsskylten “Sovjetiskt apotek”.

“Låga priser” lovar affischen som hämtat inspiration från affischkonsten under sovjettiden. Alla inbjuds investera 1.400.000 rubler i företaget.

Hälsomedvetenhet
Överallt hittar man “APTEKA”, d v s apotek, till och med “sovjetiska” sådana. Liksom med de sovjetiska restaurangerna, sovjetiska champagnen, sovjetiska glassen och ölen, är det “sovjetiska” inte bara nostalgi utan också en marknadsföring av bra varor till bra pris.

Kedjan “Sovjetiskt Apotek” har verkat sedan 2010 och verkar gå bra varför de har en kampanj för att locka investerare att satsa en mass rubler i nya filialer (bilden t h).

Men allt “sovjetiskt” är inte populärt: köerna, bristen på varor etc.

En typ av sovjetnostalgi som inte sätter de ryska själarna i romantisk svallning.

Gråa sovjetminnen
Många av er kanske tycker att jag ägnar tid åt trivialiteter. Kanske det, men jag är rädd för att många i vårt land som aldrig varit i Ryssland, eller bara varit där under sovjettiden eller de svåra åren på 90-talet, tror att förhållandena under de åren, återgivet i den roliga reklamfilmen för Smirnoffs vodka, fortfarande gäller.

Det finns också “icke-sovjetisk” eller till och med “anti-sovjetisk” nostalgi. Familjen på bilden nedan fotade jag nära Amiraliteten vid övre “Nevskij Prospekt” (den civilklädda mamman är utanför bilden). Av pappans axelklaffar att döma bär han och hans söner med stolthet Kejserliga Ryska Livgrenadjärernas uniformer från tiden ungefär vid första världskriget. Så det är mycket som rör sig i det ryska folkdjupet…

  1 kommentar for “Resebrev från öster – 2018 (6)

  1. Mats Larsson
    2018-10-25 kl. 19:39

    Det första interregionala forumet Vitryssland-Ukraina öppnade idag i Gomel, Vitrysslands andra stad efter Minsk.

    För att ytterligare förstärka vikten av det interregionala samarbetet, har man också förlagt ett toppmöte mellan Ukrainas och Vitrysslands presidenter till Gomel, ett möte som äger rum imorgon. Personkemin lär fungera utmärkt mellan Porosjenko och Lokasjenko.

    Jag har tillbringat veckan i Gomel och sett hur man arbetat med att förbereda staden för den viktigaste händelsen på länge.

    För Ukraina är det av stor strategisk betydelse att veta att den norra gränsen är säkrad, att ett vänskapligt sinnat Vitryssland finns på andra sidan. För Vitryssland är Ukraina en öppning västerut.

    Ryssland håller fortfarande Vitryssland i ett fast grepp, men den som likt mig följt Vitryssland under mer än ett decennium märker de ökade sprickorna mot Ryssland. Viseringsfriheten till Vitryssland är bara ett exempel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.