Resebrev från Sankt Petersburg I: Från Nevskij Prospekt till Ulitsa Eremeeva

Aline Eremeevas gata i fågelperspektiv. Mitt hus är av samma typ som det till höger och jag huserar på 12:e våningen.

Den här rapporten är skriven en solig lördagseftermiddag på en bänk i lekparken i en av S:t Petersburgs förstäder, eller snarare utkanter. Sedan jag var här sist har rubeln blivit starkare och ettorna på Nevskij Prospekt dyrare, inte minst sedan staden nu hyser fotbollsentusiaster för Confederation Cup  den 17 juni—2 juli.

Min stadsdel ligger öster om Nevan och måste betecknas som en arbetarstadsdel med 15-, 20- ja ibland 25-våningshus. Kollegan som mötte mig hade svårt att hitta adressen eftersom den just kommit in på de allra senaste kartorna. Gatan heter Ulitsa Eremeeva, dvs Eremeevagatan och är uppkallad efter Aline Iosifovna Eremeeva (1929—), en mycket känd och aktad rysk astronom, som också skrivit en mängd populärvetenskapliga böcker.

Aleksandra Kollontaj anländer till Kungliga slottet 1930 för att överlämna sina kreditivbrev till kung Gustav V.

När jag begav mig ut för att handla lite mat fann jag att närmaste stormarknad låg på Ulitsa Kollontaj, dvs. uppkallad efter bolsjevikveteranen och Stockholmsambassadören Aleksandra Kollontaj (1872—1952).

En tvärgata hette Solidaritetsavenyn, en annan Tovarisjtj Prospekt dvs. Kamratavenyn och tunnelbanestationen var uppkallad efter närbelägna Bolsjevikavenyn. Vad som dock förbryllade mig var en gata som jag tolkade som Vorosjilovs gata. Vad hade denne gamle ärrade (ukrainske!) kompis till Stalin uträttat som gjort att han förtjänade att få en gata uppkallad efter sig? Varför inte också Molotov, Bulganin och Mikojan?

Men så läste jag lite noggrannare och såg att det stod Vorosjilova och inte Vorosjilov. Det var alltså en kvinna. Jo, det visade sig vara Kliment Vorosjilovs hustru Katarina, en judisk-ukrainsk revolutionär från Odessatrakten, som levde ett dramatiskt liv. (Gå in på Ekaterina Voroshilova i engelska Wikipedia och växla över till den ryska versionen som kan googleöversättas).

Nu började jag förstå poängen. Bortsett från Lenin som har en aveny, ett torg och en gata uppkallad efter sig, så har myndigheterna valt att namnge gator efter kvinnliga kommunister. Ett annat exempel är Katarina Kalinina (1882–1960)  som bl.a. satt i läger 1938–46 samtidigt som hennes make Mikhail var Sovjetunionens statschef!

Ett bildmontage från stormarknaden Karuselj, som inte på något sätt är unik. Den finska (!) matvarukedjan PRISMA har aderton (18) storbutiker i stan!

Stormarknaden Karuselj
Nu hade jag kommit till min supermarket, som här hette Karuselj. Och nu kommer mitt gamla problem upp igen, det som jag brottades med i fjol i Petersburg och Moskva, tidigare i år i Odessa och Kiev: hur i helsike kan de ukrainska och ryska stormarknaderna hålla en så hög standard? 

Här har vi två länder, varav det ena sägs vara i allmänt kaos, det andra utsatt för all möjliga internationella bojkotter, sanktioner, restriktioner, fallande oljepriser m.m. och t.o.m. föremål för spekulationer om dess snara sönderfall – ändå verkar deras stormarknader hålla samma standard som ICA-Maxi, City Gross m.fl. hemma i Uppsala – eller kanske ändå bättre?

Min allt-i-allo här vid universitetet, Anastasia från Novosibirsk, delar dock inte min uppskattning. Hon har förgäves letat efter Stiltonost utan att finna någon. Jag har dock försvarat de ryska matvaruaffärerna med att det är inte deras fel utan troligen beror på att britterna, ännu medlemmar av EU, följer sanktionspolitiken. Men kanske lättar sanktionerna eller så kan britterna, liksom bl.a. finnarna, starta  ostproduktion i Ryssland på licens. Men då får osten nog inte kallas Stilton…

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.