Resebrev från Sankt Petersburg V: En glömd sevärdhet

Till höger köande turister utanför Eremitaget, uppe till vänster en vy av stadsdelen där jag bor, nere till vänster en snapshot av en av de studentlaborationer jag medverkat i.

Som jag berättat tidigare verkar inte ryssarna (och ukrainarna) gilla att planera långt i förväg. Mycket improviseras i sista minuten. Det gör att man inte får så mycket ledighet, nästa deadline kan ligga 24 timmar bort. Mina ryska kollegor är dock oroliga över att jag inte hinner “se” Sankt Petersburg: Eremitaget, Tsarskoje Selo, Peter Pauls fästningen, Peterhof osv.

— Vadå, säger jag. Det finns miljoner turister som har sett Eremitaget och Peterhof. Jag gjorde det 1969. Men hur många har haft den exklusiva förmånen att få jobba med er? Att dessutom leva nästan som en vanlig petersburgsk knegare? Att få trängas på bussar, spårvagnar och i tunnelbanan? Att shoppa dagligvaror i era PRODUKTY och CYPEPMAPKETs?

Vy av museet från den trafikerade gatan. Från den lilla balkongen till höger brukade Lenin hålla tal till massorna.

Men jag har kunnat trösta dem med att jag varit runt i St Petersburg, gått på konserter, konstutställningar och nu nyligen på Muséet för Rysslands politiska historia. Det ligger på Kujbyshevagatan strax öster om Peter-Paul fästningen. Huset tillhörde fram till 1917 tsarens älskarinna i ungdomen, ballerinan Mathilda-Marie Feliksovna Kschessinskaya. Under några månader 1917 var det bolsjevikernas högkvarter. Rummet där Lenin jobbade har restaurerats. I utställningsmontrarna kan man se allt, från det sena 1800-talets proteströrelser till en videoupptagning av Jeltsins avskedstal på nyårsafton 1999 och Putins efterföljande betraktelse. På en skärm kan man också avnjuta Tjajkovskijs balett Svansjön, den sovjetisk TV sände den 19 augusti 1991, under den den s.k. Augustikuppen.

1. En stor bolsjevik och liten mensjevik.

2. En militant socialrevolutionär. Efter att ha lagt terrorismen på hyllan blev partiet mest frasradikalt.

3. Kadettpartiet (som alltså inte nödvändigtvis består av unga militärer) var den borgerliga medelklassens parti.

Lenin och revolutionerna 1917 finns det givetvis en omfattande täckning av, men också av de problematiska åren mellan krigen med utrensningar och deportationer. Från vår egen tid beskrivs dissidenternas verksamhet och man har till och med byggt en kopia av ett underjordiskt krypin i en källare med litet bord och skrivmaskin. Och mycket mer.

En separatutställning, som tydligen blev mycket populär hette Politik och klädmode. Den finns inte kvar i museet och jag fick ett intryck av att den går på turné runt om i landet. Men i en bok, som finns att köpa i biljettkassan, får man en bra bild av vad som ställdes ut. En aspekt var, hur herrarnas hattmode visade deras politiska sympatier kring 1917. Den då verksamme konstnären och satiriken Vladimir Taburine (1870-1954) utförde revolutionsåret 1917 en serie vykort som kallades Barnens politik. Där avbildades de olika politiska riktningarna, som om barnen hade tagit fasta på dem. (För att få veta mer om Taburine kan ni gå in på franska Wikipedia och eventuellt också sadla om till den ryska. Det finns inga andra Wikipediatexter.)

På teckningen av bolsjeviken och mensjeviken bär den förre en proletär keps (bild 1), den senare en borgerlig kubb eller plommonstop, vilket lär ha varit överensstämmande med det verkliga politiska modet, medan en socialrevolutionär, ett parti med rötter i den terrorinriktade narodnikrörelsen i slutet på 1800-talet, kunde se ut som på bild 2.

En KaDet, dvs. medlem i det Konstitutionella Demokratiska Partiet, ett liberalt borgerligt parti, utrustades också med plommonstop (bild 3)

Nu börjar utrymmet ta slut, så här är nu alla tio vykorten där ni själva kan avkoda den politiska hemvisten och kolla vilka huvudbonader som hörde till. Det blir en bra övning i ryska alfabetet. Bilden är klickbar, så att undertexterna syns bättre.

Tänk om någon gjorde en motsvarande serie om de politiska strömningarna i dagens Sverige…

Karikatyrer av det omkring tiotalet politiska strömningar som fanns under 1917. Bund samlande judiska socialdemokrater och trudovikerna var en moderat utbrytargrupp från socialdemokraterna

  6 kommentarer for “Resebrev från Sankt Petersburg V: En glömd sevärdhet

  1. Mats Larsson
    2017-07-06 kl. 17:17

    Anders P!
    Jag vet inte om det är bara meteorologer som improviserar på en 24h tidsskala i Ryssland och Ukraina, men jag har inte alls den erfarenheten från vare sig Ryssland, Vitryssland eller Ukraina. Allt har alltid gått efter den tidtabell vi kommit överens om.

  2. Anders Persson
    2017-07-07 kl. 6:07

    Mats L!
    Jag har fått intrycket att du rör dig på mycket högre nivåer än bland de gräsrötter där jag normalt dväljs.

  3. Mats Larsson
    2017-07-07 kl. 7:40

    Jag rör mig på allt ifrån gräsrot till högsta vetenskapliga nivå. Enda gången, som jag kan minnas, som ett möte tillkom improviserat var för ett par år sedan i Vitryssland. Eftersom min fru var med kunde vi träffa ordförande i vitryska Vetenskapsakademien utan att tolk behövde ordnas fram. Mötet tillkom på kort varsel och genomfördes i stort sett enbart på ryska.

    Gräsrotsarrangemang har alltid gått efter tidtabell.

  4. Hans Andersson
    2017-07-08 kl. 13:41

    Svårt att dra några generella slutsatser utifrån era olika upplevelser gällande den rysk/ukrainska inställningen till improvisation. Har aldrig varit i länderna, får väl se om och när jag väl kommer iväg dit.

    Intressant med bilderna på stor och liten bolsjevik och de tio olika politiska strömningarna som du berättar om.

    Inga studieuppehåll på sommaren i Ryssland? Sommarkurs? I Sverige såväl lärarutbildningar och många andra för det mesta sommarlediga, även om studenterna alltid har något som måste pluggas inför hösten eller sådant man ligger efter med.

    Får du något intryck av rapporteringen från G 20 mötet i Hamburg. Diskuteras det bland studenterna och lärarna något. Ryssland har ju en central roll på många kanter inom mötet.

  5. Anders Persson
    2017-07-08 kl. 17:34

    Hans A!
    Meteorologer diskuterar sällan politik, vare sig i Ryssland eller annorstädes. Själv har jag som princip när jag är ute på halv-diplomatiska resor att bara diskutera om motparten tar upp saken, och då svara med försiktighet. Vad gäller G20 mötet så for jag hem några dagar innan, varför mina två sista resebrev kommer att publiceras med den vanliga fördröjningen på 7-10 dagar.

  6. Mats Larsson
    2017-07-09 kl. 8:41

    Hans A!
    Samma dag, i augusti 2012, som Sverige och Vitryssland bröt de diplomatiska relationerna, hade jag och min fru via Skype kontakt med högsta vetenskapliga nivå i Vitryssland.

    Vi kom överens om att vi skulle komma till Minsk för diskussioner om de fortsatta vetenskapliga (inte politiska) relationerna mellan länderna.

    Viseringen tog det en dryg månad, men i början av oktober var vi på plats i Minsk. Diskussionerna fördes i Vetenskapsakademiens magnifika byggnad, kring ett jättelikt bord där jag och min fru utgjorde den svenska delegationen, den vitryska var desto större. Tolk fanns på plats, men genom min fru fördes ibland diskussionerna enbart på ryska.

    Vi var överens om att de vetenskapliga kontakterna skulle fortsätta oavsett de politiska relationerna. Så har det också blivit. Jag har själv ordnat två vetenskapliga konferenser i Minsk.

    Det fanns inget improviserat över vårt möte med vitryssarna år 2012. Jag tog exemplet från Vitryssland, men min erfarenhet är densamma från Ryssland och Ukraina. Jag återkommer i ämnet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.