Resebrev från St Petersburg IV: Det där med teori och praktik

Den stora hallen i kongresscentret Expoforum i södra Sankt Petersburg.

Så var det då dags – efter den i rysk TV uppmärksammade presskonferensen – att delta i utbildningskonferensen 14-15 juni. Den hölls i ett pampigt nybyggt kongresscentrum Expoforum i södra Sankt Petersburg. Där kan det hållas en massa konferenser samtidigt. Vägg i vägg med vår “lilla” konferens pågick en stor utställning av meteorologiska instrument: “20th Anniversary of Exhibition Business in the Field of Hydrometeorology in Russia and CIS”, d v s Ryssland och en del före detta sovjetrepubliker.

Mitt anförande vid konferensen handlade om problemen med att tolka matematiken i fysikutbildning, i synnerhet i dynamisk meteorologi. Läran om lufthavets rörelser är en matematisk vetenskap, men den är inte atmosfärens matematik, som den håller på att bli. Det räcker inte med att kunna härleda en massa ekvationer, lika viktigt att begripa vad dessa ekvationer har att säga oss. Vi måste förena teori och praktik.

Meteorologisk revolution
Att jag drivit denna linje under hela min tid som meteorolog har jag till stor del professorn Tor Bergeron (1891-1977) att tacka för. Denne var en av medlemmarna i den legendariska “Bergenskolan” som under och efter första världskriget väckt internationell uppmärksamhet med att revolutionera vårt sätt att betrakta oväder.

Utifrån teoretiska idéer om roterande skiktade vätskor å ena sidan, på praktiska erfarenheter av observationer av vädersystem som drog in från Atlanten å den andra, lyckades en grupp nordiska meteorologer i Bergen skapa en bild av ett oväders tredimensionella struktur. Det var nu som de blåa och röda linjer på väderkartorna infördes. De förra markerade var kall luft tränger undan varm (kallfront) de senare var varm luft avancerar (varmfront), båda styrda av ett lågtryckscentrum med moturs roterande vindar.

De nordiska meteorologernas bild av ett oväder i tre dimensioner. Bilden gjordes 1919 och fick sin slutliga bekräftelse bekräftades när satellitbilder blev tillgängliga på 1960-talet.

Bergeron hade gått i pension när jag 1966 började läsa meteorologi vid universitetet, men han var vid sina 75 år fortfarande aktiv och tyckte om att diskutera med ungdomar. Jag var väl inläst på hans skrifter. Det som fascinerade mig i dem var deras filosofiska anslag, historiska återkopplingar och hans strävan att koppla teori och praktik. Detta gällde i synnerhet hans märkliga historiska skildring om väderprognosernas historia Methods in Scientific Weather Analysis and Forecasting: An Outline in the History of Ideas and Hints at a Program” (1959).

Marxistiska studier
Kopplingen mellan teori och praktik var ju något som intresserade oss som på 60-talet börjat läsa de marxistiska klassikerna. Vad läsandet av, brevskrivandet till och diskuterande med Bergeron lärde mig var att det inom meteorologin också fanns anledningar att förena teori och praktik: “Har du en bra fysikalisk teori måste det ur den vara möjligt att dra praktiska slutsatser, har du genom erfarenhet funnit bra tumregler för prognoser måste det finnas någon bra fysikalisk teori bakom dem. Du måste förena teori och praktik.”

Det gjorde jag så gott jag kunde när jag 1970 började att undervisa i meteorologi. Medan en del av mina kollegor bara härledde ekvationer på den (då) svarta tavlan och andra pratade löst om sina erfarenheter, fann jag att Bergerons teori-praktikrecept var vägen till pedagogiska framgångar. Den förnekade inte matematiken (som många gjorde), men den fnös inte heller föraktfullt åt “beprövad erfarenhet” (som många gjorde). Om inte annat så uppskattade eleverna att mina föreläsningar inte tråkade ut dem.

En trägen lärare som härleder de inom bla. meteorologin viktiga Navier-Stokes ekvationerna.

I meteorologernas tidskrift Polarfront lät jag 1972 publicera en gissningstävling: tio citat fyllda av filosofisk visdom av två anonyma gamlingar, vilka var Tor Bergeron (81) och Mao Tsetung (79), fem citat från vardera. Det kom bara in tre svar, alla dock riktiga. En var från en VPK-are, en från en anarkist (TV-meteorologen Karl-Einar Karlsson) samt en – till min stora överraskning – från Tor Bergeron själv! Att han kände igen sig själv var inte så konstigt, men vad visste han om Mao?

Bergeron i Moskva
Det visade sig då att den gamle professorn inte var så obevandrad i de marxistisk klassikerna som man kunde tro. Att kalla honom “kommunist” eller ens “marxist” skulle vara helt fel. Men han hade som ung varit samtida med två revolutioner, en stor och en liten. Den stora hade varit den ryska revolutionen, den lilla den meteorologiska revolution, som han varit med att starta och utveckla. Båda sammanföll i tiden, 1917-23.

Den meteorologiska revolutionen var verkligen kontroversiell och mötte motstånd från flera håll, bland annat från svenska meteorologer. Men inte från den unga kommunistiska staten i öster. När Bergeron 1928 fick en inbjudan att komma till Sovjetunionen och hjälpa till att bygga upp deras meteorologiska kompetens, tvekade han inte: 1930 och 1932 verkade han i Moskva, undervisade och vägledde bland annat genom att författa den första boken på något språk om de nya revolutionerande meteorologiska principerna.

Där träffade han sin blivande hustru Vera som översatte hans tyska texter till ryska. Hösten 1932 följde hon och hennes son Nikolaj (senare Nils) med Bergeron hem. Det var i sista minuten, ty hungerkatastrofen och de politiska oroligheterna i södra Sovjetunionen hade redan brutit ut, Stalins hustru skulle inom kort ta sitt liv och efterhand skulle det politiska klimatet skärpas.

Tor och Vera Bergeron vid ett återbesök i Moskva våren 1968 (Foto: Norman Phillips)

Men under den tid Bergeron var i Moskva rådde fortfarande relativ öppenhet med livliga icke-ortodoxa debatter. Jag är säker på att Bergeron påverkades av dessa, i synnerhet de som utlöstes av den då framträdande marxisten Boris Hessen (1893-1936) som 1931 publicerat en skrift om Isaac Newtons Principia.

I boken, vars innehåll först hade presenterats på en historikerkongress i London sommaren 1931 hävdades att Newtons banbrytande idéer inte bara var ett utslag av hans “genialitet” utan motsvarades eller levde upp till de krav som den växande engelska handelsbourgeoisien ställde för att bättre kunna utvidga sitt imperium. Hessens tes blev förstås kritiserad av sina samtida kollegor i väst, men kom så småningom att påverka borgerlig historieskrivning. Artikeln har översatts till flera språk.

Omslaget till den franska upplagan av Boris Hessens bok om Isaac Newton.

På svenska finns den i Ronny Ambjörnssons Idé och klass – texter kring den kommersiella revolutionens England (1972) och en recension av den engelska översättningen återfinns en bit ner i Amazonannonsen.

En annan som påverkat mig genom att kunna förena teori och praktik var min universitetslektor i teoretisk fysik Ture Eriksson. Men om detta blir det kanske tillfälle att återkomma vid ett senare tillfälle. Nu måste jag börja förbereda morgondagens föreläsning, som vanligt i någon slags “meteorolog-marxistisk” anda.


Intressant

  4 kommentarer for “Resebrev från St Petersburg IV: Det där med teori och praktik

  1. 2017-07-04 kl. 8:09

    “Polarfront” – det låter tidstypiskt! “Upp till kamp mot kallfronterna!”

  2. Anders Persson
    2017-07-04 kl. 9:36

    Tidningen “Polarfront” kom till 1972 på mitt initiativ. Namnet inspirerades delvis av FiB/K som börjat ges ut strax innan. 1973 gjordes en paus i utgivningen och när den gavs ut igen 1974 hade den bytt namn till “SMS-Bulletinen” där SMS stod för Svenska Meteorologiska Sällskapet. Det var ordförandens idé, han hade just kommit hem från USA där meteorologerna läste “AMS-Bulletinen”, där AMS stod för Amerikanska Meteorologiska Sällskapet. Men de svenska militära meteorologerna var inte med på noterna och associerade snarare till “Vietnambulletinen”. Så de gick i bräschen för att tidningen återtog sitt gamla namn, ovetande om dess bakgrund!

  3. Marianne Friberg
    2017-07-04 kl. 11:53

    Vilket Leningrad-hotell rekommenderas, månne?

  4. Anders Persson
    2017-07-04 kl. 21:33

    Marianne! Jag kan inte ge dig några tips om bra hotell i Lenin….f’låt St Petersburg eftersom jag hyrt små ettor via Airbnb. En del kan man hyra t o m på 1 eller 2 dagar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.