Häromdagen piskades stämningen upp mot Ryssland i alla nyhetssändningar från morgon till kväll. Ingen svensk undgick nyheten att ryssen är lömsk, farlig och presumtivt aggressiv. Källan var Säpos årsbok för 2015. Det tvåsidiga avsnittet (sid 62-63) om rysk påverkan på opinionen och det demokratiska beslutsfattandet, som hela ankan bygger på är sällsynt magert och faktabefriat. Presskonferensen var närmast som hämtat ur Mosebacke monarki.
Det märkliga är att Ryssland utpekas, trots att inget märkligt eller uppseendeväckande kan beläggs. Den ”lömska desinformationsverksamhet” som beskrivs är inget nytt eller unikt för Ryssland, utan ren standard. Alla makter deltar i det pågående propagandakriget mellan USA och Ryssland på ena eller andra sidan. Säpos årsbok är en närmast övertydlig insats för USA/Nato-sidan.
Att ryska diplomater i Sverige även arbetar för rysk underrättelsetjänst är varken förvånande eller olagligt. Vad som var orsaken till utvisningen av den ryska diplomaten 2015 får vi inte reda på, bara att en utvisning ägt rum.
Beskrivningen av dagsläget som ett slags krigstillstånd är ansvarslöst och borde ha stoppats av någon ansvarig. Vad sägs om t ex följande?
[…] En effekt av ett utnyttjande av ickemilitära metoder är att gränsdragningen mellan krig och fred blir otydlig. En annan är att strategiska mål kan uppnås av en angripare, allt insvept i en slöja av förnekelse, desinformation och tvivel. Den ryska olagliga annekteringen av Krim 2014 är ett exempel på detta.
Vad vill man säga med detta? Jo, att Sverige kontinuerligt ”angrips” av Ryssland och att scenariot från Krim 2014 med stor sannolikhet snart kommer att upprepas här eller i vårt närområde. Överträder Säpo inte sina befogenheter här? Varför har ingen ansvarig reagerat?
Man antyder också att många svenska medborgare arbetar som femtekolonnare för Rysslands räkning.
Genom informationsoperationer och desinformationskampanjer kan ett annat land försöka påverka den allmänna opinionen och det demokratiska beslutsfattandet. Ett sätt är att sprida uppfattningar som ifrågasätter politiska ledares trovärdighet. Därigenom kan ledarna i ett auktoritärt land projicera en uppfattning av att politiska ledare i en öppen demokrati agerar på samma sätt som de själva. Detta kan i förlängningen påverka vår öppenhet och demokrati och skada allmänhetens förtroende för de folkvalda. […] Säkerhetspolisen ser att Ryssland har en avsikt att påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen – inte bara i Sverige. Sådan påverkan kan ske genom stöd till ytterlighetsrörelser, informationsoperationer och desinformationskampanjer. Vid sidan av de ryska underrättelse och säkerhetstjänsterna ser vi också att stora och resursstarka ryska medieföretag och nyhetsbyråer på senare år allt tydligare fungerar som lojala verktyg för den centrala statsledningen. Dessa mediebolag är verksamma såväl i Ryssland som i utlandet. Bland dessa finns mediebolagen RT och Sputnik.
Vad vill man då säga med detta? Jo, att alla som har en annan syn på den förra och den nuvarande regeringens säkerhetspolitik kan misstänkas ingå som kuggar i främmande makts (läs Rysslands) välregisserade informations- eller desinformationskampanjer, alltså att vara ryska agenter för att undergräva vår demokrati. Jag som författare till detta inlägg och bloggägare är precis en sådan kugge, som man med dessa skrivningar vill diskreditera och skrämma bort läsare ifrån.
Som exempel på rysk ljusskygg verksamhet sa Wilhelm Unge på presskonferensen bland annat följande: ”Personer reser in i landet för att delta i konferenser kanske riktade mot Sveriges samarbete med Nato.” Det innebär att om någon svensk organisation, FiB/K t ex, ordnade en konferens med den liberale ekonomen Paul Krugman från USA, skulle detta kunna ses som exempel på rysk desinformationsverksamhet. Om det inte vore så skrämmande att vi har en sådan säkerhetspolis vore det rena Mosebacke monarki eller Grönköpings veckoblad.
Är det Putinkramande att ifrågasätta den nuvarande säkerhetspolitiken? Nej och åter nej! Det jag och andra försöker åstadkomma är nödvändig oberoende och fredsfrämjande medborgarjournalistik, till skillnad från Säpos mosebaskiska årsbok 2015.
Varning!: Nedanstående kommentar är insänd över Internet av en svensktalande person som just nu sitter i St Petersburg:
Den sVenskkka aNTI-rysssska PropaGanDan vAR bätttrRe pÅ gustav 3s tid.
Jag tror att Säpo hämtat avsnittet om RT och Sputnik direkt från någon FBI- eller CIA-rapport. I USA klagas det på att RT är ett ”bullhorn” som förgiftar opinionen. Säpo vill inte vara sämre än husse. Men hur många ser på RT i Sverige? Hur många promille? Att de skulle påverka opinionen vore önskvärt, för att uppnå lite balans, men så är inte fallet. Säpos påstående är som Lindelöf påpekar grönköpingsmässigt.
Någon skrev på FB (satiriskt) att läget i media börjar bli helt olidligt nu: ”Bara ryska tv-serier, deckare, underhållningsprogram, datorspel och t.o.m. i Mellon måste man sjunga på ryska för att ha en chans. Bara balalaikor dygnet runt…”
Få ser RT eller tar info från Ryssland, men många läser, hör och ser vad svenska medier förmedlar. Dilemmat är att pålästa uppfattar det som desinformation och fler har svårt att ta till sig den världsbild de serveras.
Varför ska vi stödja islamistiska rebeller/Jihadister som stöds av Saudiarabien, ett land som nyligen kritiserades hårt av vår utrikesminister.
Många blir kritiska till en nyhetsförmedling som inte ”stämmer”. Det oroar! Såpo, MSB och politiker ser minskad tilltro till medierna som ett hot. De hittar på förklaringen, rysk desinformation bland annat genom RT och ryska nättroll. Politikers och mediers trovärdighet måste stärkas genom att få avvikande uppfattningar stigmatiserade som uttryck för rysk propaganda. Säpos strategi bygger på att rysskräcken ska fungera som vaccin. SVT agenda tog i söndags upp den ryska propagandan och EU har ett nyhetsbrev för att mota bort den ryska propagandan.
Problemet för makthavarna är att det inte är rysk propaganda utan folks sunda förnuft man slåss mot!