Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna, ett parti med rötterna i en gammelnazistisk primitiv skinnskallemiljö, gjorde ett kometval 2014?
Det är självklart en chock för oss alla välartade svenska medborgare, som visserligen har olika politiska åsikter men som vet hur man uppför sig och som känner sig bekväma i ett bibliotek, på en restaurang, en arbetsplatsträff, en teaterföreställning eller på ett politiskt möte. Vi vill ju att barnen ska lära sig räcka upp handen i skolan för att sedan få ordet, precis som vi gör och alltid gjort i alla kollektiva offentliga och demokratiska sammanhang vi väljer att delta för att upprätthålla demokratin. Vi skränar och avbryter inte, utan väntar på vår tur. För vår tur kommer, vi litar ju på att politikerna som vi valt och tjänstemännen som politikerna anställt ger oss ordet och lyssnar till våra synpunkter.
Men nu har – som många gärna uttrycker det – något gått sönder, eller i alla fall håller något på att gå sönder. Det är antagligen demokratin de menar, eller åtminstone tilliten till de folkvalda och deras ämbetsmän. Detta är uppenbart. Och vem bär nu skulden till det?
Kan det vara de som under många år manglade igenom de där stora och dåligt förankrade besluten långt över folkets huvuden? Jag tänker på pensionsreformer, skattereformer, skolreformer, arbetsmarknadsreformer, valutareformer, glesbygdsreformer, a-kassereformer, alkoholreformer, marknadiseringsreformer (Vattenfall, Posten, Televerket, SJ, skolan, välfärden, vården …), EU-inträde, försvarsreformer, Nato-anslutningsreformer, … Till detta kan läggas samma etablissemangs samstämmiga ifrågasättanden av vissa grundbultar i ”vår kultur” (väldigt många människors ”värdegrund”). Jag tänker på sådant som samkönade äktenskap, HBTQ-frågor, särartsfeminism (inte jämställdhet alltså), moskébyggen, mångkulturalism … Nog borde man få diskutera dessa innan allt manglas fram som självklarheter. Eller har vi inte tid till det? Vem är det som jagar på oss? Är det verkligen klokt att alla – med aldrig så lite tveksamhet i någon av dessa frågor – (andhämtning) att alla dessa människor ska behöva känna sig som mossbelupna idioter från en annan tid. Är det demokratiskt?
Kan det alltså vara så att många har blivit så till den grad förbannade på den politiska utvecklingen att de helt tappat tron på både det gamla och det nya arbetarpartiet och inte finner de övriga gamla partierna som annat än ointressanta varianter på samma tema? Så, efter att kanske ha legat på soffan kunde man nu faktiskt tänka sig att rösta på det där partiet som entydigt och ganska modigt verkar stå för något annat. Prydliga och städade verkar de också vara, inte alls några skränande busar. Att de skälls för att vara främlingsfientliga och rasistiska – trots att de infört nolltolerans mot rasism – blir bara för mycket. Och vem är det då som skäller? Jo just de som personifierat den hotfulla samhällsutvecklingen.
Saken är alltså klar! För att röra om i den stelnade svenska politiska puddingen la man i år sin röst på det enda parti som verkar stå för något annat, Sverigedemokraterna, som blev Sveriges tredje största parti.
Sensmoral: Misshandlar man och stänger ute stora grupper i en demokrati kommer dessa grupper att revoltera. Det första man tar till i en demokrati är valsedeln. Den läggs där man tror att den gör mest nytta (eller minst skada). 12,9% valde Sverigedemokraterna av dessa skäl.
Jag är lika bedrövad som alla andra välartade svenska medborgare över det som skett. Alla mina socialdemokratiska partikamrater som trodde på en stor valseger som skulle göra slut på ”Alliansens vanstyre” har det inte så roligt idag.
Så, det är alltså i grunden ganska klart och begripligt vad som skedde i valet 2014. Den parlamentariska situationen är hopplös för oss 87,1% som nu ska försöka styra landet mot 12.9% som givit ett gäng domesticerade nassar/skinnskallar mandat att lägga krokben för allt de finner nöjsamt. En gökunge har tagit sig in och fjädrar sig på ett sätt som tvingar oss alla att tänka igenom hur de/vi ställt till det de senaste 25 åren.
Men en sak vet jag. Det som saknas sedan många år är en jordnära solidarisk folkhemsvänster. Inget tyder på att en sådan håller på att återuppstå. Så, framtiden är dyster.
Lästips omkring detta blogginlägg:
Läs också: Maciej Zaremba i DN 2014-09-18
Erik Rosén på webbsidan Politism 2014-09-19
Petter Larsson i SSD 2014-09-20
Henrik Arnstad i AB 2014-07-22
Fredrik Virtanen i AB 2014-09-19
Jimmy Adebisi Larsson i ETC 2014-09-22
Daniel Poohl i EXPO 2014-09-21
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: valet 2014
Jag var inte ett dugg förvånad över SD:s framgång, snarare att den inte blev större. Kanske var det för att jag på valdagen läste en ganska ”von oben”-artikel i UNT av två ”besserwisserekonomer”.
Där heter det inledningsvis att alla de svenska riksdagspartierna, förutom Sverigedemokraterna, har tagit ställning för ”ett öppnare samhälle”. Vem är emot ett öppet samhälle?
Sedan får vi veta att statsminister Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal intog en ”sympatisk hållning” och vädjade till svenskarna att ”öppna sina hjärtan”. Vem vill inte öppna sitt hjärta?
Men, beklagar sig skribenterna, ofta är det dock så att de ”goda moral- och etikargumenten” öppnar dörren för frågor om ”hur många vi kan ta emot och varför just vi”. Ja, typisk amoralisk och glädjedödande inställning!
Men, tröstar oss skribenterna, ofta förefaller de med rasistiska åsikter inte hysa onda avsikter. Deras ”retorik [är] helt utanför forskningen” därför att de är ”slarvigt pålästa”.
Det kan tyckas logiskt, skriver de, att immigranter i huvudsak flyr länder med dysfunktionella sociala strukturer, och att underlägsen kultur, dålig organisationsförmåga och korruption är de främsta orsakerna till fattigdom. (Aj, aj, här verkar jag vara dåligt påläst.)
Det kan således tyckas logiskt att med en lägre utbildningsnivå med invandrare från dessa svaga samhällen, detta till slut leder till att flyktingar påverkar infödda, framför allt lågutbildade, medborgares ekonomi negativt.
Detta att, i och med den ökade konkurrensen, ökningen i utbudet av arbetskraft skulle sänka lönerna och höja arbetslösheten, är dock, skriver de, ”enkelspåriga och halvfärdiga resonemang” utifrån en ”enkel utbuds- efterfrågelogik” som inte överensstämmer med ”forskningens konsensus”.
Tvärtom, skriver de, visar ”en mängd ekonomiska studier” från universitet ”i världens alla hörn” att det är precis tvärtom – alla får det bättre. De ”högerextremistiska argumenten”, säger de varnande, blandar ihop arbetsmarknad med övrig ekonomi.
Men, lugnar författarna oss, migration är dessutom ett ytterst litet fenomen: 97 procent av världens befolkning bor i länderna de är födda. Kanske tycker de i hemlighet att det är en alltför hög siffra, ty ”ingenstans på jorden har man lyckats främja ekonomisk tillväxt genom att tvinga människor att stanna kvar”.
Så svenska folket i allmänhet, och SD:s väljare i synnerhet, är inte tillräckligt ”pålästa”. Det gäller nog mig också, ty vad jag fick mig till livs på frisinnade Samskolan i Göteborg en gång tiden, ty vad som jag alltid trott varit liberala teorier om ekonomi, arbetsmarknad och lagen om tillgång och efterfråga, visar sig nu vara uppenbart ”populistiska”, ”främlingsfientliga” och ”högerextremistiska” idéer.
Ja, det är ju inte Sverigedemokraterna som låtit a-kassan stå stilla i tolv år, som låter folk bli utförsäkrade, som skickat soldater till Afghanistan, som krigat mot Libyen och anslutit oss till NATO. Inte heller är det SD som gått i spetsen för en fullkomligt misslyckad invandringspolitik med ghettoisering som följd.
Det rimliga är väl att rösta på helt nya partier och då röstade folk tyvärr på SD. Själv röstade jag på Piratpartiet då de, trots sin liberala framtoning, är mer vänster än något av alternativen i riksdagen. Hursomhelst var det väl fullt logiskt att folket protesterade genom valsedeln!
Visst har SD sin bakgrund i extremhögern och det gör ju att man helt saknar illusioner om dem. Samtidigt har ju såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet sin historia från socialismen. Idag är de båda partier med svåra högerinslag och grova imperialistiska ambitioner. Vänster blir höger och höger går åt vänster.
Många tror att SD skall återställa välfärden genom att minska ner på kostnaderna för invandringen. En hel del blir upprörda över Sjöstedts (och Schymans) svängdörrar i invandringsfrågan och blir lika upprörda över Reinfeldts snack om att ”öppna sina hjärtan”, då folk vet mycket väl vilka som får stå för följderna.
Somliga som röstar på SD är säkert rasister men det är ingen poäng i sammanhanget. Rasisterna har tidigare spridits ut på övriga partier.
Det är alltså inte SD som är problemet. Ännu.
Nej, jag förstår inte alla dessa resonemang som försvarar att folk röstar på Sverigedemokraterna.
Allianshögern och sossarna har rustat ned välfärden – hur kan det vara ett argument för NÅGON att rösta på ett rasistiskt, islamofobiskt, invandrarfientligt och fascistiskt parti?
Knut har rätt i att det behövs ett vänsteralternativ, t ex. ”en jordnära solidarisk folkhemsvänster”. Men så länge det inte finns en sådan (och det är förbanne mig ”vår” plikt att jobba för ett sådant alternativ istället för att gnälla på våra bloggar över borgarna) så finns det ingen anledning att rösta på fascister. Vi ska väl inte stryka politisk omedvetenhet medhårs, utan behandla dessa som röstat på Sverigedemokraterna som ansvariga medborgare, som visste vad de gjorde när de hoppat i alldeles galen tunna.
Förlåt en provocerande fråga, men skulle en regering bestående av ett toppstyrt parti som SD verkligen utgöra en skillnad för folk flest givet hur deras vardag ser ut? Läs gärna den här artikeln från fackpressen.
Eller vad sägs om de som bor på landsbygden där man inte har något alternativ till nedskuren service, då blir ett privat alternativ, hur mycket det än kostar landstingets skattebetalare det enda rimliga alternativet ifall sådant erbjuds. Landsbygdsdebatten har kanaliserats in i en totalt meningslös ”vargdebatt” – Vargen kan man lösa med sådant som stängslingsbidrag m.m. men hela debatten utnyttjas för att ställa stad och land mot varandra. Nog för att det finns konflikter, men vargfrågan är en perfekt avledningsmanöver, för även om ”varghatarna” får igenom sina ståndpunkter löser den inte sådant som brist på investeringar, nedläggning av industri, handel och service, Telias avklippande av det fasta telefoninätet utan någon ersättande infrastruktur etc etc.
Ovanpå det, så ska de som bor i småsamhällen som Ställdalen (där industri och handel försvunnit) ta emot 200 flyktingar från Migrationsverket i ett samhälle om 500 invånare, miltals från lasarett och andra faciliteter som dessa personer behöver.
200 extra över en natt i ett samhälle om 500, det vore som att se Södermalm få ett tillskott om 60 000(!) personer. Eller att Uppsala (kommun) imorgon får ta emot sådär 80 000 nya invånare. Vi vet ju vad folk tycker om ”tiggarinvasionen”, men det är småpotatis jämfört med att se tusentals arbetslösa människor driva omkring utan något att företa sig, som du inte kan prata med. De var ju aldrig välkomna till att börja med, utan blev anvisade dit av myndigheterna, dvs dumpade, och småningom föder det den vanliga sociala misären av gruppkonflikter, maffiabrottslighet etc etc. Tro fan att dessa godhetsmänniskor inte förstår något. Ställdalen är inte någon av deras semesterorter ens en gång! För i Stockholms stad med dess utmärkta infrastruktur – för att citera 8dagars artikel: ”Stockholms Stad tog 2012 emot – *trumvirvel* – hela 93 nyanlända och klagade så sent som för en månad sedan då de med sina resurser var tvungna att ta emot drygt tjugo ensamkommande flyktingbarn”.
Vore det då någon skillnad till det sämre ifall SD tog över istället för dessa kolonialherrar till tjänstemän med anhang, vilka ser allt utanför Stockholms innerstad (sin städade boendeort) som något irrelevant man kan behandla hur som helst! Där de kan berömma sig av sin (själv-)godhet, när de slipper bo i, se eller ta del av dess konsekvenser!
För där dessa ”godhetsmänniskor” som skriver i tidningarna bor, FI-röstarna och MP:arna (Varför fick FI sådan uppmärksamhet i medierna med 0,68% av rösterna 2010 års val och hade aldrig kommit långt över den siffran utan mediebevakningen?), där går sannerligen ungarna inte i klasser där en majoritet inte talar svenska. Men i alla dessa svenska småstäder och småsamhällen som haft lågkonjunktur i decennier, där ska det plötsligt fixas fram hemspråksundervisning, särskilda stödåtgärder (vilket ju behövs i många fall, och det menar jag utan ett uns av ironi) etc etc som ska belasta budgeten. För att inte tala om hur skolgårdarna blir, eller skolorna med för den delen, de som kan flyttar sina barn (vi har 50 år efter USA fått hit ”white flight”). Det här reportaget från Katrineholm 2012, typisk svensk småstad, är belysande.
Det svenska samhället finns inte längre, vi har numer svenska särhällen. Där landsmän inte längre kan tala med landsmän, medborgarskapet till trots.
Ovanpå allt detta har vi nu en anglifiering av språket, då engelskan blivit det senaste herrefolkets språk. Detta samtidigt som det ledande engelsktalande landet, USA, är på kulturell, ekonomisk och militär nedgång.
I mina mörkaste stunder ser jag hur Sverige sjunker ned till att bli alla U-länders moderland, samtidigt som befolkningen övergivit svenskan för engelskan utan att förstå varför omvärlden inte hängt med oss i denna ”internationalisering”.
Feltimade språkskiften har nämligen skett förut. Omkring år 1050 bytte skotska hovet språk från gaeliska till engelska. Bara ett tiotal år senare, 1066, tog den normandiske Vilhelm Erövraren över hela England och tillintetgjorde i stort sett dess engelsktalande överhet, varefter England i trehundra års tid kom att styras av fransktalande kungahus, adel, prästerskap och hov. Det var ren röta, dvs tur, som gjorde att den engelska överheten årtiondena runt 1400 ”återgick” till engelskan.
Om man går in på de sex största svenska dagstidningarna (DN, SvD, AB, Exp, GP och SDS) och på deras sökmotorer letar efter vad de skrivit om ”Ställdalen” finner man att den sista nyhet de flesta hade därifrån var om en bilrånare som höll en 69-åring som gisslan sommaren 2012. Ja det sista skånska SDS hade var om en tragisk olycka 2007. Bara Expressen hade ett reportage om SD:s valframgångar – nota bene om EU valet i maj.
När det gäller riksdagsvalet skrivs det om SD:s 35% resultat och vad det kan ha berott på bara i den tidning vars täckningsområde innefattar Ställdalen nämligen Nierkes Allehanda
Kanske har vad som sker i Ställdalen inget nyhetsvärde? Men i avlägsna Helsingfors verkar journalisterna ha gjort en annan bedömning ty finlandssvenska Hufvudstadsbladet har ett reportage om och från Ställdalen den 21 september. Men bara om man prenumererar kan man läsa hela artikeln. Nu syns bara brottstycken:
”I Ställdalen röstar var tredje mot flyktingar … Den lilla byn Ställdalen har på kort tid fått ta emot uppemot 300 flyktingar, nästan lika många som
Det måste för fan bli ett stopp på invandringen. Det går inte att ta hit hur många som helst. Vi står på Leif Sigerborgs gårdsplan i byn Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Sigerborg själv står uppe på taket och ska ”fixa sin holk” som han säger, reparera… … i förhållande till folkmängden. I drygt en timmes tid har vi knackat dörr hos byborna i Ställdalen. Vi har frågat om de röstade på … svaret. Hundratals asylsökande. Fem minuters promenadväg från Leif Sigerborg ligger Ställdalens centrum. Här drar landsvägen förbi och det tar en halv. …”
Det verkar som att den från andra världskriget ökända ”Informationsstyrelsen” har kommit till heders igen. Det var den som med sina små grå lappar 1940-45 till redaktionscheferna talade om vad man inte fick skriva.
Tydligen får vi nu vända oss till utländska tidningar för att få reda på vad som händer i vårt land – eller Stefan Lindgrens ”subversiva” sajt 8dagar.
Det kom in 70 kommentarer till NA:s artikel bla denna:
”Innan Ni tar ära och heder av människorna som bor i den norra länsdelen så har jag några förslag till vad Ni bör göra. Ta en tur upp till de här orterna och titta hur människorna lever och har det. Ni kanske blir förvånade över hur torftigt det ser ut.
Det vimlar inte av AUDI och BMW där. Bergslagsborna är ett slitsamt släkte som gnetat och slitit för sitt uppehälle, det gick bra så länge gruvnäringen fanns. I dag är det mesta stängt och igenbommat, ändå bor de kvar här Bergslagsborna.
Att så många röstat på SD är kanske inte så konstigt då Bergslagsborna har sett hur det svenska samhället behandlar asylsökande och invandrare. De blir inhysta i gamla hotell, kursgårdar och tomma hyreshus som sett sina bästa dagar.
Om Ni tänker att ta en tur dit upp så fråga gärna han Ströman [ledarskribent på NA] om han vill följa med, om han törs, verkligheten kan ibland vara svår att ta till sig.”
Intressant artikel! Jag tror att det mesta beror på folks behov av att ha hatobjekt när man ligger risigt till själv och proteströster som du skriver. Nästan konstigt och glädjande att de inte fick fler röster.
Anders Persson återger ovan ett insändarinlägg till NA:
”Att så många röstat på SD är kanske inte så konstigt då Bergslagsborna har sett hur det svenska samhället behandlar asylsökande och invandrare. De blir inhysta i gamla hotell, kursgårdar och tomma hyreshus som sett sina bästa dagar.”
Det var bland annat om detta jag skrev i mitt gästinlägg här på Knuts blogg den 3 augusti i år.
Även om dessa lokaler är ”gamla” så betraktas de nog som ganska fina jämfört med de omständigheter från vilka flyktingarna kommer ifrån. Inte ens våra godhjärtade ”vänsterintellektuella” tror jag vill hävda att flyktingarna ska inhysas på Grand Hotell i Stockholm eller Saltsjöbaden. Men man vet ju aldrig …
Knut!
Menar du alltså att det är så här vi skall se det: Å ena sidan de etablerade partierna och å den andra de av dessa utpekade pariapartierna. De förra reducerade till den antidemokratiska nyliberala kapitalismens grindvakter. Och de senare reinkarnationer av 1930- och 1940-talens antidemokratiska fascistiska rörelser.
Eller skulle något positivt kunna växa fram ur dessa pariapartier? Se t ex Jan Myrdals kontroversiella analys av Nationella Fronten i Frankrike på fib.se.
Bo!
Jag menar att de etablerade gamla partierna har orsakat den högerpopulistiska vågen (SDs frammarsch), precis som i Frankrike. Vad som händer framöver i det svenska partiväsendet kan jag inte förutse. Det finns många möjligheter att fortsätta göra fel. Vad jag önskar mig (som jag skrev) är en ”jordnära solidarisk folkhemsvänster”. Att SD skulle kunna bli en samlande kraft i motståndet mot bankkapitalet och imperialismen tror jag inte, om det är det du undrar över. Tror du det?
Läste detta I SvD. Vad var det jag skrev om DDR? De hade kanske inte så fel ändå genom statlig trakasserig av oliktänkande.
I den västra halvan av Tyskland gick man på 70-talet in för någon slags halvmesyr med ”Berufsverbot”, dvs de med radikala vänsteruppfattningar vägrades statlig anställning.
Hade för en tid sedan en diskussion med en gammal studentkamrat från Göteborg. Han var på sin tid en aktiv och framträdande folkpartist i staden, dvs en liberal. Han menade nu (maj 2014) att det var helt meningslöst att tala med SD:are. Det enda som skulle kunna lösa ”problemet” var att genom lagstiftning kriminalisera eller förbjuda dem. En annan gammal bekant, likaså folkpartist eller moderat, hävdade att detta inte var i strid mot demokratin, ty den har vi för att skydda oss, som ”har rätt”, emot dem som ”har fel”.
Demokrati, tryck- och yttrandefrihet är alltså någon slag lyx som staten i sin generositet erbjuder så länge de inte ”missbrukas”.
PS: Samma personer, och många med dem, har inga problem att se mellan fingrarna med de högst verkliga fascister och nazister som härjar i Ukraina. Till skillnad från SD framträder de ju inte bara med ord utan, liksom Mussolinis och Hitlers anhängare, som regelrätta beväpnade band.
Knut!
Nej, det finns nog inte någon lycklig lösning på det här. Bättre satsa på något mindre ambitiöst. Att arbeta för att vi skall hålla oss utanför krigen. T ex.