STARE – Hane i praktdräkt: undernäbbens bas blågrå. Wilhelm von Wright i april 1831, akvarell 27,3×22,5 cm. Helsingfors Universitetsbibliotek, nr 40 i samlingen Skandinaviska Foglar.
En god vän hade ett sommarhus i Havdhem på Gotland, en före detta liten bondgård med ett par uthus med fågelholkar på gavlarna. Mellan slutet av april och början av maj var där en livlig trafik av starar in och ut ur holkarna. Med mat i näbben vid inflygningen och vid utflygningen städades ibland ungarnas avföring bort.
Jag roade mig ett år med att försöka fotografera verksamheten. Riggade upp ett stativ för kameran som försågs med teleobjektiv och trådutlösare. Sedan var det bara att trycka av vid fåglarnas in- och utflygning. Slumpen fick avgöra vad som hamnade på bilden.
Det visade sig att rörelseoskärpan blev i största laget men bilderna gav ändå en föreställning om den precision med vilken fåglarna kontrollerar sin snabba flykt. Och deras arbetsintensitet var imponerande. Det förflöt inte lång tid mellan att någon av föräldrarna besökte holken med en ny näbbfull mat.
De finska fågelkännarna, bröderna Magnus, Wilhelm och Ferdinand von Wright, hade på adertonhundratalet ingen kamera till sin hjälp när de studerade fåglarnas liv. För detaljstudier var ett gevär i stället hjälpmedlet för att i detalj kunna studera fjäderdräktens utseende hos olika fågelarter. Men de var också naturmänniskor av rang och väl insatta i fåglarnas liv.
Släkten von Wright härstammar från Skottland varifrån Georg Wright flydde undan Oliver Cromwells revolution på 1600-talet. Han bosatte sig i Narva och ett antal generationer senare deltog Henrik Magnus von Wright i Sveriges sista krig 1808–1809 och slog sig sedan ned på sin herrgård Haminanlaks nära Kuopio. Med sin hustru Maria Elisabeth fick han fyra söner varav de tre äldsta, Magnus (1805–1868), Wilhelm (1810–1867) och Ferdinand (1822–1906) blev konstnärer och något av banbrytare i det avlägsna Finland.
Av en slump råkade jag besöka Uddevalla och Bohusläns museum år 2002 när där pågick en utställning med bröderna von Wrights bilder. I utställningslokalen var dagsljuset utestängt och de känsliga akvarellerna visades i montrar med belysning som inte kunde skada de oerhört detaljrika bilderna. Det var för att få kunskap om dessa små detaljer bröderna var tvungna att skjuta de fåglar de skulle avbilda. Men i deras bildskatt finns också många bilder av fåglarna i sin naturliga miljö.
Den äldste brodern Magnus arbetade tillsammans med brodern Wilhelm med bildverket Svenska Foglar efter Naturen och på Sten ritade som började utges i häftesform 1828. Det skulle till slut omfatta 178 litografier. Hela verket kan nu ses på projekt Runeberg.
Wilhelm von Wright gifte sig med Maria Bildt och bosatte sig i Marieberg på Orust och blev också svensk medborgare. Deras bostad, med verkstad och ateljé, är nu Bildtska hembygdsmuseet. Öppet efter överenskommelse.
På Ateneum i Helsingfors visades mellan oktober 2017 och februari 2018 en stor utställning om bröderna von Wright och på museets hemsida hittar jag fortfarande ett antal av brödernas bilder i hög upplösning. Ateneum har också producerat kortfilmsserien Historier inom finsk konst där Ferdinand von Wrights tavla Stridande tjädertuppar presenteras.
Men varifrån kommer rubriken till min text? Jo, så slutar dikten I marsvind ur Erik Axel Karlfeldts Flora och Bellona från 1918, där de sista raderna lyder:
Men hör hur marsvinden dånar!
Nu sitter Rysslands beskedlige far
i kärt förvar
och nyktrar till i ett dunkelt hus.
Förstår han rymdens växande brus,
och ser han att världen blånar?
Men leende spejade Fridolin
mellan lackviol och balsamin:
”Vad bryr vi oss om tsaren?
Se staren, se staren!”
…
En kortfilm om Ferdinand von Wrights tavla Stridande tjädertuppar.
