Ska Sverige gå med i Nato?

Sven Hirdman och Hans Blix

Sven Hirdman och Hans Blix

Det var en smockfull Sandlersal i ABF-huset på Sveavägen som igår lyssnade på mycket intressanta samtal under temat ”Ska Sverige gå med i Nato?”. Huvudaktörerna var Hans Blix (Fp) f d riksdagsman och världskändis sedan hans tid som FN:s vapeninspektör i Irak. Bredvid sig hade han Sven Hirdman, f d statssekreterare i försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva. Samtalsledare var Carl Tham (S).

bevara_alliansfriheten_omslagMötet var lagt för att befrämja lanseringen av boken Bevara alliansfriheten – nej till Nato medlemskap. Den såldes med 30 kr rabatt men eftersom deras kortmaskin inte fungerade blev jag utan efter att betalt entréavgiften.

Sven Hirdman inledde med en föredömligt klar argumentation enligt tio punkter varför Sverige inte bör gå med i Nato nu (enligt mina hastiga anteckningar):

  1. Vi har till skillnad från andra länder 200 år av militär alliansfri politik, trots kriser i vår närhet 1854-55, 1914-18, 1939-45 och ”kalla kriget”. Självfallet har många faktorer bidragit till detta, inte bara alliansfriheten, något som lär ha diskuterats på ett seminarium nyligen som kungen inbjudit till på slottet.
  2. Under kalla kriget räknades Östersjöområdet till ett ”lugnt område”, liksom Finland. Det har fortsatt trots närheten till kedjan Murmansk-St Petersburg-Kaliningrad, men på sistone har övningsverksamheten ökat. Hirdman nämnde dock inte att antalet ”incidenter” trots vad tidningar skriver är mycket mindre än under ”kalla kriget”.
  3. Hirdman bedömde att ingen i Ryssland vill krig. Man har, så att säga, ”haft nog av krig”. Det är nog sant, men det hade enligt samstämmiga uppgifter också tyskarna 1939 . . .
  4. Hirdman tror inte, liksom knappast någon annan, att Sverige skulle utsättas för ett isolerat angrepp, t.ex. från Ryssland. Först i en större konflikt riskerar vi att bli indragna. Men som en del av militäralliansen Nato skulle läget bli lit annorlunda eftersom ett angrepp mot Sverige skulle vara en del i ett angrepp på Nato.
  5. Den s k ”solidaritetsklausulen” i Nato traktaten kan tolkas på olika sätt och det försvårar en bedömning av vad vi faktiskt ger oss in i.
  6. Direkt dåliga argument kallade Hirdman de som menade att ”vi redan är där” och att vi ”redan rustat ner”. Blir vi medlemmar i Nato måste vi ha en viss slagkraft från början och sedan bygga ut den. Nato kommer inte att hjälpa oss ekonomiskt.
  7. Nato besitter som bekant kärnvapen och medlemsländerna utan egna sådana kan plötsligt finna att sådana stationerats på sitt territorium. Vill vi det?
  8. Finland. Det var mycket på grund av Finland som Sverige fasthöll vi sin alliansfria politik efter kriget. Detta gäller fortfarande. Antingen ska bägge länderna gå in i NATO eller ingen. Det är politiskt mycket signifikativt att den nuvarande, observera ”nuvarande” finländske utrikesministern Erkki Tuomioja medverkar i boken med ett inlägg. Tecken på ökat finländskt-svenskt militärt samarbete noterades i positiva ordalag.
  9. Ett Natointräde måste föregås av en (rådgivande) folkomröstning. Nu lär Nato, enligt Hirdman, inte nöja sig med att 51% röstar ja och 49% nej, utan vill ha en klar opinionssignal för att undvika kortsiktiga politiska svängningar.
  10. Sist men icke minst, måste vi inse att det sämsta tänkbara läget att gå in i NATO, och därmed göra en klar utrikespolitisk kursändring, bör ske i lugna tider! Sker det i kristider kommer det oundvikligen att förvärra krisen, oberoende av dess bakgrund. Därför ligger det även i natovännernas intresse att Sverige hjälper till att deskalera krisen i Ukraina.

Så långt Hirdman med reservationer för att jag missförstått eller övertolkat något, kolla i Hirdmans egen text i boken.

Hans Blix kunde se att krisen i Ukraina lugnat ner sig de sista veckorna, eller snarare att det var ett slags ”på stället marsch”. Vad han skarpt vände sig emot var den svenska regeringens småstegsnärmanden. ”Salamitaktik” kallades det en gång, tänkte jag. Blix drog liknelsen med pojken som gjorde flickan med barn efter barn tills prästen otåligt beordrade dem att gifta sig!

Blix såge gärna att väst ändrade attityd emot Ryssland så att den bild ryssarna gjort av oss tonas ner. Han såg också ”krigströtthet” i USA och pekade på den tyska splittrade opinionen som ett positivt tecken. Sanktionspolitiken var han kritisk emot eftersom den, av historiska erfarenheter, inte har haft eller har stor effekt. Problemet var att den beslutats av EU på konsensusbasis och kan bara upphävas om alla medlemsstater, inklusive Polen och de baltiska staterna, går med på det.

Sedan påminde han om det självklara – men bortglömda – att medlemskap i Nato handlar inte bara om att Nato hjälper oss, utan lika mycket att vi hjälper Nato. Men hur ska vi kunna hjälpa någon, undrade Blix, när vi inte ens kan hjälpa oss själva? Starkare luftförsvar på Gotland var hans försvarspolitiska appell!

I frågestunden framkom kanske inget nytt. Det var dock lika intressant att lyssna på de svar Blix och Hirdman gav till olika frågor, som de som de undvek att svara på …

Här finns nu hela mötet filmat …

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

  2 kommentarer for “Ska Sverige gå med i Nato?

  1. Erik Skoogh
    2014-12-10 kl. 20:30

    Ang. incidenter:
    – Under kalla kriget gjorde Nato fler kränkningar än vad Sovjetunionen gjorde, säger Stefan Ring till nyhetsbyrån.

    Den sanningen ger inga pluspoäng hos Bildt och Ring får nog passa sig så att han inte hamnar på en fyr t ex på Svenska högarna.

    Nato är en kärnvapenmakt och vi skulle bli det också. Kärnkraften är på väg ut och blir svenska folket medvetet om att kärnvapen är på väg in istället tror jag stödet för Nato hamnar på under 20 %.

  2. Anders Persson
    2014-12-11 kl. 10:53

    De som är unga och inte var med 1977 kanske missar Eriks ironi. Läs då om Anders Ahlmark, ”fången på fyren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.