Ska yttrandefriheten tas ifrån någon?

Med anledning av det som skrivits här och på andra ställen om hoten mot yttrandefriheten, Myrdals medverkan i Ny Tider, bojkott av Bokmässan och kraven på åsiktsförbud mot enskilda och/eller organisationer sammanfattar här Britta Ring sin syn på dessa frågor. Välkommen i debatten under denna vinjett med kommentarer (max 1000 tecken) eller längre texter som nya inlägg.

Det mest positiva med Internet är möjligheterna att hämta information/ propaganda från alla tänkbara källor. Den möjligheten fanns inte under det förra kalla kriget och ska naturligtvis utnyttjas – med en sund skepsis i botten.

Jag tror inte på bojkott i alla sammanhang och tror att det är fel när det t ex gäller bokmässan. Men å andra sidan tenderar FiB/Ks meningsfränders omsorg om nazisters yttrandefrihet att vara något överdriven. När arbetarrörelsens rörelsefrihet 1 maj inskränks av polisen med hänvisning till att nazister fått demonstrationstillstånd på centrala mötesplatser i en ort, då har det gått snett anser jag. Nazisternas yttrandefrihet blir en form av förtryck mot dem vars demonstrationsrätt var motiv för instiftandet av 1 maj.

Man kan också med rätta fråga sig om en aggressiv nazistisk organisation som Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) ska åtnjuta obegränsad yttrandefrihet, vilket Torbjörn Jerlerup ifrågasätter i DN den 4 maj: “Dags att se den svenska nazismen som ett hot mot rikets säkerhet.” Han avslutar:

Vad annat är NMR än ett hot mot rikets säkerhet? De sprider hat mot judar och muslimer. De förespråkar våld som politisk metod. Deras medlemmar döms gång på gång för misshandel och attentat och hyllas av partiet för sina illdåd. De är nazister och stöder öppet Adolf Hitler. De vill avveckla demokratin. De vill hänga namngivna politiker. De ritar hakkors i blod utanför antinazisters lägenheter. I Sverige i dag finns många utpekade ´folkförrädare´ som NMR hotat. De fruktar för sin säkerhet. De känner inte att polis och myndigheter tar deras situation på allvar. Frågan är hur långt NMR ska gå innan vi börjar betrakta dem som ett hot mot rikets säkerhet och säger nej när de vill marschera? Är det när de satt första kulan i någon av de politiker eller aktivister de betraktar som ´folkförrädare´? Har inte historien lärt oss att tänka efter, och handla, före?

Det ligger mycket i Jerlerups argument. NMR har gått från ord till handling. Inte nog med att de uttalar grova dödshot mot utpekade personer har de också begått flera attentat och misshandelsdåd. Deras hatobjekt och meningsmotståndare har skäl att känna rädsla och inskränka sin egen rörelsefrihet för att skydda sig. Om inte rättsväsendet gör det.

Beträffande publikationer som Nya Tider och Nyheter Idag skulle jag kolla upp dem och deras åsikter precis som jag kollar andra medier och bloggar på nätet. Men prenumerera eller betala eller medarbeta, nej, där går gränsen. Jan Myrdal har passerat den gränsen och det har han med rätta kritiserats för. Hans motiv för detta är dessutom oklara och kan tolkas som sympatier för den nyfascistiska/främlingsfientliga rörelsen bakom t ex Nya Tider. Men det är en annan historia.

Britta Ring

  17 kommentarer for “Ska yttrandefriheten tas ifrån någon?

  1. Dennis Zackrisson
    2017-06-12 kl. 12:29

    Frågan har mycket att göra med synen på staten. Det visar sig inte minst i det här med presstödet. Staten är den grupp av institutioner som har makt att på ett konkret och påtagligt, d v s lagligt, sätt definiera vem som får säga saker och ting om vad och till vem. Som fibbare bör man i varje läge vara beredd att ta upp kampen mot detta och till försvar för yttrandefriheten.

    Detta innebär dock inte att man ska stödja olika typer av statligt stöd till någon sorts s k “demokratisk” åsiktsbildning. Presstöd, tidskriftsstöd och en vildvuxen flora av organisationsstöd, som bygger på ansökan och ett statligt godkännande, är exempel på detta. Åsa Linderborg trampade just i detta klaver i höstas när hon argumenterade för att Nya Tiders berättigande att delta i bokmässan berodde på att man fått denna statliga OK-stämpel.

    För övrigt sympatiserar jag med det Martin Gustavsson skriver om förintelsen, som en avgörande fråga i bakgrunden till yttrandefrihetsdebatten. Titta på vilka som hetsar mot Jan Myrdal efter hans klargörande inlägg om historiens värsta förintelser (FiB/K 4/17 tror jag) och varför de aldrig debatteras. Se på det verkliga skedet ute i världen och dess enda existerande apartheid-stat!

  2. Hans Andersson
    2017-06-12 kl. 17:23

    Demokratikriteriet är illavarslande. Staten passar på att i dessa terroristtider skärpa och dra åt kranarna framöver om man icke bekänner sig till de kommande demokratikriterierna. Hur de nu exakt formuleras – så visar det väl att grundtanken i FiB/K-fundamentet nu mer än någonsin har vettiga utgångspunkter och detta berördes väl tidigare till viss del i tråden gällande JE och ETC.

    Dennis Z tar upp förintelsen igen. Det är bra! Det är ju egentligen fullständigt sanslös att det inte går att ta upp en diskussion om förintelsen och dess olika perspektiv utan att bli hudflängd och per automatik bli utsedd till antisemit.

    Vanligt forskning i ämnet lönlöst då den sionistiska apparaten går till attack på alla fronter. Staten Israel som inte bara har apartheid utan även är på väg att bli polare med avskyvärdaste av regimer, Saudi Arabien,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.