I början av sin bok om variationella metoder inom mekaniken suckade den ungerske fysikern Cornelius Lanczos över att dagens ungdom (1970) visste mer om de intrikata detaljerna i en ”atomkrossningsmaskin” än skillnaden mellan tung och trög massa.
I dagens UNT gör emeritusprofessorn Staffan Yngve ett behjärtansvärt försök att förklara. Men eftersom förklaringen utsätter försökspersoner för klara risker ska jag ge min version:
Antag att du är på månen och står framför en ston stenbumling. På jorden hade du inte haft en chans att rubba den, men på månen med dess låga tyngdkraft, går det lätt som en plätt att lyfta den.
När du satt ner stenen igen grips du av ett infall att spela fotboll med den, att se hur den försvinner iväg i den luftfria (och därmed friktionsfria) omgivningen. Så du ger den en ordentlig spark.
Det är tur att du har rymdskor på dig, ty hade du haft vanliga gymnastikskor hade du nu haft 4-5 brutna tår att ta hand om. Ty stenbumlingen som gick så lätt att lyfta (låg tung massa) var lika svår att kicka som om den varit på jorden (stor trög massa). Den hade med andra ord svårt att ”komma igång”, vilket är oberoende om den är under påverkan av jordens eller månens dragningskrafter.
Eller, du kan fästa ett tunt snöre i en krok i taket, sedan något ganska tungt föremål i snörets nedre del. Därefter fäster du ett lika tunt snöre under föremålet.
Om du nu drar i den nedersta tråden är det stor risk att den brister just under taket. Men om du rycker till är det större chans att tråden brister just under föremålet, eftersom den på grund av sin ”tröga massa” inte ”hinner” komma i rörelse innan spänningen inne i nedre tråden har gjort att den brustit.
Det som irriterar mig är att inte bara ”ungdomar” utan också äldre, som borde veta bättre, inte gör någon åtskillnad mellan ”dragningskraft” och ”tyngdkraft” – inte ens om de är utlänningar. ”Gravitation=gravity” för engelsktalande, ”gravitation=gravité” för fransktalande.
Och begriper man inte skillnaden kan man inte förstå hur den så kallade ”corioliseffekten” uppstår på jorden, alltså den kraft som omöjliggjorde att de vackra hjulliknande rymdstationer man ser i början av Stanley Kubriks ”2001 – ett rymdäventyr” aldrig kom att byggas, vare sig av ryssarna eller amerikanarna.
Bli nu den förste som kommer in till www.lindelof.nu med en förklaring på skillnaden mellan ”dragningskraft” och ”tyngdkraft”. Ett tips: Jag skrev om allt detta i FiB/K för 15 år sedan!
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: corioliseffekten, Cornelius Lanczos, gravitation, Staffan Yngve, trög massa, tung massa
