Småbrukarna genomskådade Arla tidigt

lanestrand

Såg med förundran på Uppdrag granskning igår. Blev konfunderad eftersom jag väntat mig något helt annat. Det var jag uppenbarligen inte ensam om. Så här kommenterade en som varit med länge, vännen Rune Lanestrand, programmet i sitt facebookflöde.

Småbrukarna krävde (Arla-) styrelsens avgång redan för sex år sedan. Igår försökte Uppdrag Granskning att komma ikapp men misslyckades totalt. LRF som hela tiden backat upp Arlas globalisering fick nu träda fram som kritiker tillsammans med Timbro som ser lösningen precis som LRF i fler gigantiska mjölkfabriker.

Den centerpolitiska vålnaden Bo Dockered som under sin aktiva tid som LRF-ordförande drev en hänsynslös rationaliseringspolitik ihop med staten fick stå som räddaren i nöden. Så otroligt naivt av UG-reportrarna.

Sveriges mest bakåtsträvande tankesmedja Timbro fick oemotsagt propagera för ökad globalisering och anpassning till andra länders sämre djurhållning, GMO och ökad användning av antibiotika. LRF-styrelsen har också öppnat upp för GMO och konkurrens på lika villkor. Vilket också betyder sämre djurvård.

Uppdrag Gransknings research saknade helt konsumentperspektiv när allt fler vill ha närproducerat, ekologisk och GMO-fri mjölk.

I stället för fler mindre mejerier och föreningar fick Timbros enfaldiga och ytliga alternativ vara lösningen: Antingen större mjölkfabriker med tiotusentals kor som i Kina och USA eller ingen mjölkproduktion i Sverige.

Det här dokumenter från 2009 på min gamla blogg, som jag trodde var utgången kom upp när jag sökte på Småbrukaren och Arla.

Rune Lanestrand

  1 kommentar for “Småbrukarna genomskådade Arla tidigt

  1. Kjell Martinsson
    2015-06-02 kl. 15:44

    Det pågår en “strukturomvandling” i Sverige idag. Men det gjorde det också på 1970-talet påpekar någon lite försynt.

    Jo, det pågår alltid en omvandling av ett land, en region, en landsända. Och det oavsett om det finns …
    1. en medveten strävan till förändring i en viss riktning eller
    2. om det handlar om ett slags ekonomiskt bevarande av status quo.

    Skillnaden mellan då och nu är att det fanns en kraftfull opposition på t.ex. 1970-talet mot den rådande avvecklingstrenden.

    Ibland tar vissa debatter slut … och så blir det kris på ett område som skakar om samhällets grundvalar, och då blir det ett sjuhelsikes liv.

    Just nu har det varit yrvaket i försvarsfrågan ett tag och endast ett prinsbröllop lär i grunden klara att stoppa en sådan debatt.

    Men frågan är om Sveriges försörjning klarar en allvarlig kris? Vem ger ett trovärdigt svar på frågan: Vilken procentsats ligger idag Sveriges självförsörjningsgrad på?

    Den senare siffran är ju stadigt sjunkande – och ligger numera under 50 % – vilket är en ytterst viktig del i det som Rune Lanestrands inlägg handlar om. Är det de internationella monopolen som Sveriges makthavare lyssnar på och följer, eller är det dagens nyföddas oformulerade skrik på BB- eller KK-avdelningarna?

    I mitt kök hänger en liten pamflett (en vikt A4) med rubriken: Så här klarar du dig i tre dygn – (och så “dårraden”) Förbered dig”. Det är Göteborgs stad som antagligen haft ett sammanträde med ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap”, och 2014 skickat ut denna “72-timmars plan”. Det är inget fel på informationen. Det handlar om ”Vatten och mat”, ”Värme och ljus”, ”Information” och ”Övrigt” i form av apotek, hygienartiklar och kontanter. Men frågan vad händer efter de 72 timmarna? Tar ev. krig slut då? Är ev. kris över då? Kommer det nya livsmedel till affärerna?

    Det finns de som hävdar att ”peak-oil” (oljan tar slut) inte är en realitet. Men det finns seriösa kritiker som hävdar att det kommer att behövas ca 100 000 lokalt förankrade kolhydrat- och proteinfabriker för att försörja Sverige i en verklig och långvarig krigs- och krissituation. Hur lång tid tar det att bygga upp dem? Alltså i ett perspektiv med avspärrningar, blockader och eller ockupation av främmande makt.

    Vilka trender finns? I förra veckan aviserade storproducenten Arla en prissänkning för inköpspriset på mjölk. Deras mjölkpris hamnar då på ”329,6 öre per kilo mjölk”. Arla flaggade i nyhetsmedierna för ytterligare sänkningar. D v s större djurfabriker och mindre närproducerat. Arla menar att sänkningen är nödvändig, ”då de globala priserna fortsatt att gå ner, något som påverkar hela industrin”. Och Sverige ett rö i vinden?

    Vem tar det nationella ansvaret och tänker i banor av det omöjliga händelseförloppet ovan? En lapp med ett 72-timmarperspektiv blir annars en patetisk lapp i en pappershög bland andra papper. Om den inte redan hamnat i papperskorgen …

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.