Stalin i Stockholm (7) – På sight-seeing

i vet inte så mycket om Stalins, eller någon av de andra delegaternas, liv utanför de rena kongressförhandlingarna. Birger Svahn, den unge vänstersocialisten som sedan blev journalist hos syndikalisterna, berättade senare (DN 7 mars 1953) hur han och andra i arrangörsgruppen tagit med sig gästerna på sight-seeing i Stockholm.

Detta stöds delvis av vad Kliment Vorosjilov berättade i sina memoarer. Där beskriver han, som han påstår ensam, bekantade sig med staden. Men av sammanhangen framgår att han nog hade en guide som kunde Stockholm och att han själv i så fall var en del av en mindre eller större grupp. Jag är inte säker på att de hade tillgång till någon rysk tolk. Troligare var att svenskarna talade tyska (möjligen franska) och att någon i den ryska gruppen tolkade för de andra.

Att Stalin var med kan vi indirekt ana av att man tvingades köpa nya kläder till honom. Svahn berättade att han hade kommit i skinnmössa, varit mörkskäggig och mager.

Det har inte stått att finna ut vad denna målning med Stalin egentligen handlar om. Men låt oss anta att den visar Stalin, den enkelt klädde killen från landet, som ska ta tåget till Moskva för vidare befodran till St Petersburg, Hangö och Stockholm.

Arrangörerna gjorde ju allt för att hålla konferensen så hemlig som möjligt. Att det rörde sig utlänningar på Stockholms gator, ja till och med ryssar, var inte så ovanligt, men Stalin väckte ändå en del uppmärksamhet med sin klädsel. Hans kamraterna lät därför köpa honom kostym, filthatt och pipa så han såg ut som en “riktig europé”. “Det var första gången jag såg Stalin välklädd”, sade en av dem.

En lite manipulerad annons, baserad på en autentisk PUB-annons i DN från 31 mars 1917, två veckor innan Lenin kom till Stockholm på sin berömda genomresa.

Kliment Vorosjilov hade förmodligen Stalin och kanske andra bolsjeviker i sällskap när han såg sig omkring på stan. Han berättar i sina memoarer om den första dagen:

“I det säkra huset [d v s Hotel Bristol] informerades vi om att delegaterna fortfarande anlände – bolsjevikerna och mensjevikerna – men kongressens öppettid hade ännu inte bestämts. Vi kunde därför på vår fria tid, vandra runt i staden och bekanta oss med dess sevärdheter. Jag kunde inte något främmande språk, så jag vågade inte att gå någonstans djupt in i kvarteren. Men då jag började gå längs de närliggande gatorna, kunde jag alltmer utöka mina rundvandringar.”

Vorosjilov, Stalin och de andra bolsjevikerna hade nog inte fått veta så mycket av vad de såg utan Svahn och hans guidande kamrater:

“Stockholm påminde mig på något sätt om Petersburg. Det ligger på flera öar. Det finns också många kanaler, stränder, broar, ett underbart museum, opera, riddarhuset, kungliga palatset.”

Historiskt sett är det nog tvärtom: St Petersburg, Europas yngsta storstad, byggdes upp med västerländska städers arkitektur som förebild.

“Överallt ser man långa, välklädda, blonda svenskar som rör sig lugnt och avspänt. Arbetare syns inte till, men det är förståeligt: vid denna tid på dygnet uppehåller sig det arbetande folket i de många fabrikerna och verkstäderna, i hamnarna och i andra byggnader.

Dessutom kunde jag inte nå ut i förorterna, och kunde i det här sammanhanget därför inte följa de vanliga människors arbets- och levnadsvillkor. Där, i utkanterna, är förmodligen byggnaderna helt annorlunda, och människor klär sig sämre och fattigare.”

Jag har läst någonstans, men glömt var, att Lenin eller någon av Lenins bekanta. givit sig ut i förorterna och skaffat sig en uppfattning om de social förhållandena. Det som i synnerhet slagit denne i ögonen var att många arbetare hade små koloniträdgårdar – med sådant lyxliv skulle det aldrig kunna bli någon revolution i Sverige!

“Van som jag är vid de tsaristiska despoternas dominans i Ryssland noterade jag spontant den iögonfallande demokratin i relationerna mellan människor av olika klasser. Den var tydlig i butikerna, vid korsningen av gatorna, i de små hantverksaffärerna, där jag hade möjlighet att titta in. Människor i olika sociala ställningar kommunicerade utan svårigheter med varandra. Poliserna dök upp bara ibland och framförallt där de verkligen behövdes – vid gatukorsningar, på platser där människor samlades runtom i staden.”

Stadsbild från det tidiga 1900-talets Stockholm

Av de 16 dagarna i staden var två dagar inte upptagna av kongressen. Åtminstone en av dessa dagar var onsdagen den 1 maj, d v s “Första Maj”. På den tiden var det ingen helgdag, det blev den först 1939, men de flesta arbetare verkar ha kunnat vara lediga hela eller större delen av dagen.

Nålmärke i papp, tillverkad av Wilhelmssons Boktryckeri Grevturegatan 29 i Stockholm.

Vorosjilovs ord om sin upplevelse av 1:a Maj i Sverige återges lämpligast med hans egna ord: “V uslovijach Sjvetsii pozdnee my videli i svobodnoe prazdnovanie rabotjimi pervomajskogo prazdnika – v Rossii my ob etom mogil lisj metjtat” (Senare såg vi arbetarnas firande av Första Maj under fria svenska förhållanden – i Ryssland kunde vi bara drömma om något liknande.)

Talare på Gärdet 1 maj 1906: t v Hjalmar Branting som DN:s tecknare såg honom och t h Hinke Bergegren som SvD:s såg honom.

En annan dag fick Vorosjilov och hans grupp se något egendomligt. Längs stränderna och vattenbrynen vid Strömmen stod det amatörfiskare. De hade alltid en grupp nyfikna omkring sig. Men kring en av fiskarna uppträdde människorna på ett lite annorlunda sätt:

“De pratade tystare, saktade ner takten och passerade ordnat och tittade på fiskaren som satt på stranden. Han verkade inte sticka ut från alla de andra som fiskade här, men samtidigt var det uppenbart att han fångade allas uppmärksamhet.”

Ryssarna fick av sina guider veta att detta var den svenske kronprinsen, blivande kung Gustav V, på sin favoritplats för att fånga fisk.

“Således råkade jag ganska oväntat se den kungliga personen på ett ovanligt ställe och inbegripen i en ovanlig verksamhet. Jag kunde inte låta bli att tänka hur här i landet de härskande kretsarna dominerade med skickligt pseudodemokratiska kamouflage: kungen som en idyllisk fiskare. Våra ryska despoter beter sig mer rakt på sak och stryper brutalt revolutionen och folket.”

Det är inte helt klart när dessa utflykter gjordes. Var det i början, mitten eller slutet, eller under hela konferensperioden? En titt i väderstatistiken visar att från 22 april då deltagarna anlände fram till 3 maj var det skapligt väder med runt +10° på dagen. Sedan kom en värmebölja som kulminerade med +20° till +25° den 7–10 maj. Vädret i Stockholm på Första Maj var mulet med regn i luften och högst +12°.

Nästa avsnitt: Stalin i polemik med Plechanov.

... är läst 258 gånger!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.