Stalin som politiker (3): “Jag är ingen georgisk trollgumma!”

Det har inte stått att finna vad den här bilden betyder, så vi får väl anta att Stalin har haft otur och fått en böteslapp på sin bil vid parkeringsrutan utanför Kreml.

ulen 1929 beviljade Josef Stalin en intervju med Walter Duranty, Moskvakorrespondent för New York Times. Denne, som kunde ryska, frågade vid ett tillfälle, för att lätta upp stämningen, om Stalin trodde på “turen” (på engelska “good luck”). Till Durantys förvåning blev Stalin indignerad, de vanligtvis “milda och vänliga” ögonen blev hårda, han slog näven i bordet och svarade skarpt:

– Vem tror Ni att jag är, en gammal georgisk gumma som tror på gudar och djävlar? Jag är bolsjevik och tror inte på någon slags förlegad vidskepelse.

Duranty skyndade sig att förklara att Napoleon hade trott på sin lyckliga stjärna och Cromwell hade trott att alla lyckliga saker inträffade på hans födelsedag, med andra ord trott på slumpen ¹.

Stalin accepterade hans ursäkt och smålog:

– Jag förstår vad ni menar, men mitt svar är fortfarande nej. Jag tror bara på en sak, nämligen människoviljas makt.

Senare underströk han igen att slumpen inte spelade någon roll för hans beslut. Detta meningsutbyte har historikerna låtit passera, men jag tror, som matematisk naturvetare, att Stalins uttalande är mycket mer signifikativt än vad historikerna, oftast icke-matematiker, insett. Men låt oss först skärskåda replikskiftet rent språkligt.

Ryska ord för “tur”
I den engelska originalversionen låter Duranty honom säga att han inte är någon “Georgian granny”, d v s georgisk mormor/farmor. Detta verkar ha brytt de svenska översättarna som kanske hade väntat sig “Georgian granddad”, d v s georgisk morfar/farfar. I boken Sovjetrysslands historia (1945) har ordet översatts till “georgisk gubbe” och i boken Stalin och hans män (1949) till “georgisk farfar” – när det, som sagt, borde vara “georgisk gumma”. Men Stalin var ju ingen kvinna…?

Det här verkar vara en betydelselös bagatell tills vi går över till vilket ord Duranty kan ha använt när han frågade Stalin om “tur” eller “slump” (på engelska “good luck”). Jag har identifierat tre ryska ord som Duranty kan ha använt:

  1. Udatja (och dess olika avledningar) avser “lycka” i meningen “glädjande tilldragelser” eller sin motsats Neudacha betyder “bad luck” eller “oltur”. Passar inte in i det här sammanhanget.
  2. Slutjajnost (och dess olika avledningar) är det vetenskapliga ordet som i “statistisk slump”, “tillfällighet”, vilket är det ord Duranty borde ha använt. Men hade han gjort det hade det inte förklarat Stalins reaktion, vilket däremot nästa ord gör…
  3. Vezutjij (och dess olika avledningar) är kanske det ord Duranty använde för “tur”. Det verkar i ryskan bl a ha synonymen: “babusjka vorozjit” där babusjka är dimminuitivform av baba (kvinna) vilket tillsammans med vorozjit betyder “trollgumma”.

Det ryska och ukrainska ordet för trollgumma är “Baba-Jaga”, någon som Stalin inte alls ville liknas vid.

Duranty har alltså möjligen använt det med övernaturliga riter förknippade Vezutjij. Hans ursäkt med Napoleons och Cromwells vidskepliga föreställningar stöder detta antagande. Inte undra på att Stalin blev förbannad:

– Tar ni mig för en georgisk trollgumma?

Förmodligen var det sådana här övernaturliga föreställningar Stalin tvångsmatades med i prästseminariet i Tiflis. Ty nu kommer vi in på den matematiska statistikens historia, i synnerhet sannolikhetsläran.

Gud bestämmer allt
Det förvånande med statistikens och sannolikhetsbegreppets historia är att den är så ung, från slutet av 1700-talet. Detta trots att människan spelat tärningsspel sedan Stenåldern. Förklaringen är att fram till upplysningen trodde man allmänt att Han (Gud) bestämde allting, inklusive vilka tärningskast som skulle vinna. Så det fanns ingen “slump” i modern mening.

Första sprickan i denna gudomliga determinism kom med Gerolamo Cardanos Liber de ludo aleae (Bok om tärningsspelet) där han utreder varför vissa tärningsutfall är mer troliga än andra. Cardano levde 1501–76 och skrev sin bok omkring 1564 – ändå publicerades den först 1663. Insikten att spel kunde “matematiseras” var kontroversiell, den uteslöt ju att någon Gud satt där uppe i himlen och bestämde.

Det behövdes dock någon kraftigare, radikal injektion för att sannolikhetsläran skulle bli en politisk kraft. Den kom 1755 med Lissabons förstöring.

“Portugiserna förtjänar inte detta straff!”
Det var lördagen den 1 november 1755 – Alla Helgons Dag – som en kraftig jordbävning i havet utanför Portugals kust skapade en jättelik tsunami som krossade stora delar av Lissabon. Händelsen kom att få vittgående följder också utanför Portugal.

Tsunamin som förstörde Lissabon 1755 har man lyckats simulera med datamaskinsmodeller. Siffrorna anger tsunamins spridning i timmar. Efter cirka fem timmar var den märkbar i större delen av Nordatlanten.

Ty sade man, vad ont portugiserna än har gjort kunde denna händelse omöjligen vara en gudomlig bestraffning. Det måste vara en “olycka”, en “tillfällighet”, något som inte hade en klar orsak. Med detta lades grunden för den moderna statistiken och sannolikhetsläran, som just sysslar med att kvantifiera slumpens effekter. Men det satt hårt inne och först i mitten på 1800-talet kan man säga att denna nya vetenskap var etablerad.

Men än i de yttersta av dessa dagar har vi människor svårt att fatta slumpens kraft. Om vi i fyra tärningskast bara får sexor är vi beredda att tro att tärningarna är manipulerade. Vi har också en tendens att överdriva sannolikheterna att vinna på lotteri men underskattar sannolikheterna att dö. Så t ex bör man i många lotterier köpa sin lott dagen innan dragningen eftersom chansen att vinna är betydligt mindre än att man har dött de följande 24 timmarna.

Stalin förlorar tron
Om allt detta var man förmodligen helt ovetande i kyrkskolan i Gori när den tioårige Stalin skrevs in där 1888. Där gällde nog fortfarande tron att Gud bestämmer allting som sker. Men under de kommande åren skulle Stalin gradvis förlora tron på Gud och den gudomliga determinismen. När han var tretton kom han över Charles Darwins bok Arternas uppkomst som på ett hädiskt sätt förklarade utvecklingen utan någon gudomlig styrning. Tack vare denna och andra böcker i upplysningstraditionen hade han snart kommit till insikt om att det inte fanns någon Gud. Att han ändå fortsatte sin utbildning till präst, 1894–98 på prästseminariet i Tiflis, motiverade han med att det gav honom tillfälle att hjälpa andra människor.

När han relegerats ur skolan arbetade han under ett halvtannat år som meteorologassistent på det geofysiska observatoriet i Tiflis.

Dr Prilipko Chajrullin vid Voeikovobservatoriet utanför St Petersburg visade mig 2016 exempel på Stalin meteorologiska observationsjournaler.

Arbetet som meteorologassistent (som jag själv provat på i min ungdom) kräver inte bara gott handhavande med instrument och noggrannhet vid observerandet, utan också viss matematisk insikt. Det gäller ofta att beräkna medelvärden, konvertera mellan olika måttenheter o s v. Stalin måste redan när han fick jobbet kunnat dokumentera någon slags kunskap i matematik över det vanliga ². Vädrets växlingar ger ju inte heller någon grund för att tro på lagbundenheter, varför Stalins tid som meteorologassistent ytterligare bör ha befäst hans tro på slumpens makt, tillfälligheternas betydelse.

I den marxistiska grundutbildningen brukar ingå Georgij Plechanovs skrift Om personlighetens roll i historien från 1898. I kapitel 6 finns det en diskussion om “tillfälligheternas inflytande på folkens historiska öden”.

Georgij Plechanovs bok kom ut 1898 men översattes till svenska först 1954 , här i nytryck 1972 på Arbetarkulturs förlag. I Sovjetunionen var den alltid anbefalld läsning trots att Plechanov gällt för att vara “mensjevik” och motsatt sig oktoberrevolutionen.

Till slut kan det nämnas att en av Josef Stalins personliga favoriter bland de sovjetiska vetenskapsmännen var matematikern Andrej Kolmogorov (1903-87). Denne gäller för att vara sannolikhetsteorins upphovsman genom sina insatser främst under 1930-talet.

Andrej Kolmogorov räknas bl a som sannolikhetsteorins grundare genom en banbrytande uppsats 1933.

Som jag tidigare utvecklat på denna sajt hjälpte mig Stalins Om den dialektiska och historiska materialismen när jag som ung meteorolog sommaren 1972 skulle sätta mig in i prediktabilitetens problematik. Kan man skriva en sådan bok finns det ingen anledning att misstänka att författaren inte var medveten om tillfälligheternas spel, om tillvarons oförutsägbarhet och den roll slumpen kan spela – åtminstone teoretiskt. Men i vad mån påverkade detta hans verksamhet som politiker?

Nästa avsnitt: “Kamrater, det är ingen tillfällighet att…”


Noter:

1) Det här har Duranty fått lite om bakfoten. Efter att Oliver Cromwell haft en del framgångar just på datumet 3 september kom han att uppfatta det som sin “lyckodag”, ovetandes att han skulle dö just den 3 september 1658. Han föddes 25 april 1599.

2) Det är ett problem att alla som skriver om Stalin är humanister som ofta inte har en aning om matematik och teknik. Sannolikhetsläran är för dem i bästa fall ett filosofiskt begrepp. Bristande kunskaper i fysik och teknik gör också att de har svårt att bedöma motsättningarna under femårsplanen 1928–32 som ofta gällde teknik och naturvetenskap.


Gå vidare till del 4 >>

  2 kommentarer for “Stalin som politiker (3): “Jag är ingen georgisk trollgumma!”

  1. Bertil Carlman
    2019-03-30 kl. 9:47

    Vad härligt det är njuta av nya kunskaper som man känner att man kan begripa och ta till sig. Du är en god lärare Anders.

  2. Leif Stålhammer
    2019-03-31 kl. 15:31

    Instämmer! Mer av detta, tack! Har misstänkt länge att Stalin inte bara var präst.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.