Den finlandssvenske författaren Kjell Westö tillägnar sin farfar och morfar Skymning 41. Romanen utspelar sig mellan det sovjetiska genombrottet vid Summa i februari 1940 (vinterkriget) och det finska genombrottet vid Säntämä i augusti 1941 (fortsättningskriget). Vid Summa stupade farfar Erling Westö och vid Säntämä morfar Gunnar Hedberg, båda 28 år gamla. Summatragedin drabba den lilla kommunen Larsmo i Österbotten brutalt. Tretton unga Larsmobor stupade.
Byn Summa ligger på Karelska näset mellan Viborg och den gamla finsk-ryska gränsen i Systerbäck. Sedan 1944 den del av Karelen som gick förlorad till Ryssland. Om Raate och Suomussalmi stod för finska segrar under vinterkriget står Summa för nederlag och svåra förluster i människoliv. En speciell bygd som drabbades hårt av krigshändelserna vid Summa var den lilla svenskspråkiga skärgårdskommunen Larsmo som ligger mellan Jakobstad och Karleby i Österbotten. Den finska arméns uppbyggnad med reservister från samma kommun som sammanfördes förbandsvis skapade naturligtvis styrka då soldaterna kände varandra men kunde också vara förödande vid tragiska händelser likt den som drabbade Lisakorsun kvällen och natten den 13/2 och 14/2 1940 då omkom 32 soldater när korsun sprängts i bitar vid en rysk storoffensiv. Majoriteten av de omkomna var finlandssvenskar från Larsmo och Öja. Larsmo hembygdsförening har gett ut en bok med titeln Tragedier vid Summa om händelserna. Den utkom år 2000.
Vinterkriget var en 105 dagar lång försvarskamp i exceptionellt strängt vinterklimat. Finländarna vann inledningsvis stora segrar då striderna fördes längs ödemarksgränsen. Dock avgjordes kriget på Karelska näset där ryssarnas krigsinsats var överlägsen den lilla finska armén. Summa var en del av den s k Mannerheimlinjen som hamnade mitt i den ryska storoffensiven i mitten av februari 1940.
Kring det s k Miljonfortet som var en kraftig försvarsanläggning delvis under jord grupperade sig bl a olyckskorsun kallad Lisa, Pedersörebatteriet i väster och Kronobybatteriet i öster. Lisakorsun sprängdes av ryssarna. Två man, Sigurd Kulla och Olof Åkerblom, gjorde ett utbrytningsförsök i en löpgrav. Båda sårades. Sigurd Kulla blev kvar på platsen. Olof Åkerblom lyckades svårt sårad med en skidstav i ena handen och bössan i den andra i snö och sträng kyla ta sig till de finska linjerna.
I Larsmo väckte de dåliga nyheterna från fronten stark förstämning. Tretton unga Larsmobor hade funnits i korsun. Ett visst hopp fanns dock att några i olyckskorsun hade överlevt och eventuellt blivit tillfångnatagna. Inga krigsfångar gav sig dock tillkänna efter marsfreden och de anhöriga förlorade hoppet.
När fortsättningskriget inleddes i juni 1941 återerövrades vinterkrigets slagfält vid Summa. Under en veckas tid den 20/9–26/9 1941 grävde 21 frivilliga från de stupades hemtrakter upp korsun Lisa som ungefär ett och ett halvt år tidigare sprängts i bitar vid den ryska storoffensiven. Dödgrävarpatrullen identifierade de 32 stupade männen som sändes hem för begravning på hemorterna.
Den 21/10 1941 jordfästes de 13 från Larsmo i hembygdens kyrka. Larsmo hade således återfått sina saknade söner. De anhöriga hade fått hem sina fäder, män, söner. Jakobstads tidning refererade jordfästningen under rubriken: Stor manifestation, Den 13 februari inneslöts 13 Larsmobor i ett skyddsrum vid Summa. 21/10 1941 jordfästes de 13 i Larsmo kyrka. Kistorna sänktes ned i den gemensamma hjältegraven där de nedbäddades sida vid sida såsom de kämpat i dödsminuten.
Den 2/7 1993 avtäcktes en minnessten vid Summa över de omkomna i olyckskorsun. Stenen tillkom på initiativ av anhöriga till de stupade. 120 personer från Svensk-Finland var närvarande. Där fanns representanter från de anhöriga, Larsmo kommun, kyrkan, veteranorganisationer. Även ryska representanter från staden Viborg deltog . Förutom namnen på de omkomna lyder texten på stenen Frihetskämpar vilan fann, minnet tacksamt hedras.
En fransk turist kom till Finland:
– Jag vill besöka den okända soldatens grav och nedlägga en blomma.
– Vi har ingen sådan grav, sa den finska guiden.
– Men har ni inga döda soldater?
– Jodå, vi har många döda soldater, men ingen är okänd.
Verklig sorgligt att Finland v a l d e kriget och trodde att man gjorde rätt. Det fanns möjlighet att vara neutral, men den chansen tog inte de ideologiskt färgade politikerna. Istället nära 90.000 döda i båda krigen 1939-44. Min pappa var med, men klarade livhanken, dock inte utan men.
Det är möjligt att Finlands val att gå med i Nato kommer stå dem väldigt dyrt! Det verkar inte finnas någon stabilitet – som det gjorde för några månader sedan – innan Finland blev fullvärdiga medlemmar i Nato. Det verkar som landet riskerar att falla isär av oenighet rent politiskt.
Här kan man höra Kjell Westö i Sveriges Radio bl a om sin musiksmak. Tror han är gitarrist själv. Nästa vecka skall jag försöka hitta någon av hans romaner.
Kjell Westö har varit sommarvärd 2001 och 2014 för den som vill lära känna honom närmare.
Vinterkriget skulle behöva mer forskning, särskilt som nya fakta kommit i dagen under senare år.
Rolf K!
I dagens upplaga av P1-programmet God Morgon Världen intervjuas Kjell Westö om sin senaste roman och kriget i Ukraina.
Något så ovanligt som en bra dokumentärserie i SVT, är ”Nordens okända krig”. Rekommenderas!
Kan ses här.