Svänger Hultqvist också nu?

De hann kanske snacka ihop sig i bilen… (Foto: TT)

Utspelen omkring Folk och försvar-konferensen i Sälen duggar nu tätt. Idag skriver Peter Hultqvist på DN-debatt.

Nu ska försvaret rustas upp med värnpliktigt infanteri för att kunna försvara hela territoriet. Detta är försvarsmaktens viktigaste uppgift, säger han nu; att “garantera landets politiska oberoende och självständighet […] suveränitet och territoriella integritet”. Man var blåögd när man rustade ner efter järnridåns fall och skickade svenska soldater utomlands. Dessa soldaters erfarenheter duger inte för ett svenskt territorialförsvar. Där har ni huvudbudskapet.

Inte ett ord i artikeln om militära samarbeten för att klara försvaret av vårt land eller om hotet från Ryssland efter annekteringen av Krim.

Hultqvist verkar ha fått kalla fötter. Är en svängning på gång?

Att tala om det svenska försvaret är Hultqvists starka sida, det förstår han sig på och kan tala om med viss pondus. Dalmålet hjälper honom också att gå igenom rutan.

Men vad han än säger och skriver sitter vi fast i Nato-fällan och har fortfarande soldater utomlands. Det blir nog inte lätt att avveckla, särskilt med tanke på all vapensynkronisering med USA och Nato och allt oförstånd som yttrats av samme Hultqvist om USA, Nato, transatlantiska länken, Nato och annat de senaste åren. I Washington kommer han inte att uppfattas som annat än en vindflöjel, kanske t o m som en svikare – överlöpare – avhoppare.

Och Sverige är förstås känsligt för påtryckningar från USA, inte minst på grund av vårt stora exportberoende (87 miljarder 2016), vårt tredje största exportland (efter Tyskland och Norge).

I dagens Dagens Eko gick Hultqvist dock ut och sågade Wallströms och UD:s kritik mot formuleringen “kan inte uteslutas” och ställde sig därmed bakom Björn von Sydow och Försvarsberedningen, varpå alliansens protester gick ner i varv en smula. Det var väl nödvändigt för att kunna komma vidare med programmet i Sälen.

Men sprickan är tydlig och en anpassning till nya strategiska förhållanden, med det sjunkande slagskeppet USA, är nödvändig. Så låt oss ändå hoppas…

Dela detta inlägg...
  • 23
  •  
  •  
  •  

  4 kommentarer for “Svänger Hultqvist också nu?

  1. Bo Persson
    2018-01-15 kl. 15:24

    Kenneth Jonsgården säger Jonsgården i sin PT-ledare den 15 januari att vår nuvarande säkerhetsdoktrin med neutraliteten som en option (en möjlighet) har sina rötter i 1800-talet. Men så är det inte. Den är bara tjugo år gammal. För i den som går tillbaka till 1800-talet och närmare bestämt till den förste Bernadottekonungen, så var alliansfriheten inte något som gjorde det möjligt för oss att vara neutrala i krig, utan det var själva syftet med den.

    Men nu gäller alltså inte detta längre och de senaste tjugo åren har vi varit med i flera krig. Det Nato-ledda Afghanistankriget 2001-2015, det likaledes Nato-ledda anfallskriget på Libyen 2011 och det återigen Nato-ledda fortsättningskriget i Afghanistan som vi har idag. Idag är vi också med i den USA-ledda Irak-koalition som också angripit mål Syrien. Och om det blir ett storkrig med Kina, så vill försvarsministern, om jag inte hört alldeles fel, att vi skall vara med i det också. Och det i demokratins namn.

    Så frågan är väl om det finns något Nato-krig/USA-krig som regeringen och den lika krigsglada oppositionen inte vill vara med i.

  2. Jan Arvid Götesson
    2018-01-16 kl. 1:26

    Peter Hultqvist talar ente dalmaul. Oitt rejtit dalmaul fölar en ente, äss en bara talar standardschwänske. Äss han talte ett rejtit maul frau sina hoimböjd sulle han liaväll ente tala dalmaul, fo doi talte dalabärjslajsmaul i doi socknena.

  3. Bo Persson
    2018-01-18 kl. 16:05

    Så här recenserar Anders Björnsson en ny bok om den svenska rysslandsbilden 1478-1721.
    Kanske inte bara en bok för vår försvarsminister.

  4. Anders Persson
    2018-03-19 kl. 14:11

    Peter Hultqvist, ni vet han som 20-åring inte ville göra lumpen, om honom kom jag att tänka när jag läste Jolos Eviga följeslagare. På sidan 115 skriver han om den “ynklige brackan” Hesseling i Heinrich Manns “Undersåten”.

    Hessling dyrkar den “preussiske officeren” som Tysklands “värn och klippa” – särskilt sedan han själv till sin lättnad förklarats icke vapenför.

    Jolo återger sedan att några preussiska officerare förklarat att man måste se till att det på inskrivningsområdenas mobiliseringsavdelningar och tidningsredaktioner fanns tillräckligt många icke vapenföra “ty bara hos sådana kunde man förvänta den rätta krigsviljan.”

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.