-parlamentet har nyligen röstat om och gjort en mycket lång rad ställningstaganden om förhållandet till Ryssland. Den som är intresserad av detaljerna i den antagna texten i EU-parlamentets resolution 2019/2158 (INI) kan klicka här.
Det första man bör göra klart för sig är att EU-parlamentet har mycket lite inflytande på EU:s politik på alla områden. De som bestämmer är kommissionen och ministerrådet och i de allra flesta fall efter ingående konsultationer med U.S. Department och State (USA:s utrikesdepartement). Detta är väl känt, men beskrivet på olika vis beroende på om man tror på EU som ett fredsprojekt eller som ett redskap för Västvärldens ekonomiska eliter att dominera resten av världen. Det senare är min ståndpunkt.
När det nu är gjort kan man konstatera att EU-parlamentet röstat igenom en extremt USA-anpassad och därmed absurt antirysk resolution med röstsiffrorna 402–163 (89 avstod). Resolutionstexten är visserligen i praktiken betydelselös – eftersom parlamentet är en demokratisk kuliss för att ge den jättelika EU-apparaten ett litet demokratisk ansiktslyft – men du som undrar över EU och demokratin kan läsa Torbjörn Wiklands lättsmälta och mycket upplysande artikel i FiB:s aprilnummer (finns tyvärr ej på nätet).
Alltså, resolutionstexten är i princip en lång lista på allt ont som spridits i våra ledande massmedier om Ryssland de senaste åren:
… ökning av fientlig rysk spionverksamhet; hybridkriget mot Ukraina; it- och hybridangrepp i allmänhet; agerandet i Syrien; inblandning i Libyen och Centralafrikanska republiken; militärövningar (Zapad 2017); inblandning för att påverka val- och folkomröstningsresultat; stöd för anti-EU-partier inom extremhögern; begränsningar av de grundläggande friheterna; omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna; spridning av anti-hbtq-stämningar; tillslag mot politisk opposition; systematiska angrepp på människorättsförsvarare, journalister och det civila samhället; stigmatisering av aktivister i det civila samhället som ”utländska agenter”; kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasus; diskriminering av tatarminoriteten i det ockuperade Krim; förföljelse av Alexej Navalnyj och andra; mord på Boris Nemtsov och Sergej Magnitskij; mord på europeisk mark med hjälp av kemiska vapen; trakasserier och fängslande av Oleg Sentsov; olagliga och illegitima val i Donbassregionen; odemokratiskt presidentval utan verklig valfrihet; desinformationskampanjer; det olagliga uppförandet av Kertjbron; militarisering av det annekterade Krim samt delar av Svarta havet och Azovska sjön; begränsningar av internationell sjöfart på Azovska sjön och genom Kertjsundet; angreppet mot och beslagandet av ukrainska militärfartyg och gripandet av ukrainska militärer i Kertjsundet; överträdelser av avtal om vapenkontroll; det undertryckande klimat för journalister och oberoende medier med ständiga frihetsberövanden av journalister och bloggare…
Man måste ändå fråga sig hur det är möjligt att en ”folkvald” församling kan anta en så huvudlös text. Dessa EU-parlamentariker måste leva i sin egen lilla bubbla. Det är ju en enda lång upprepning av en liten del sanna, en stor del rent bluffartade och en ännu större del lösa, obevisade rent propagandistiska påståenden, hämtade från våra mest USA-styrda massmedier. Detta kan alltså omöjligt spegla någon europeisk allmän opinion.
Detta kulissartade spel är vad vi nu uppmanas att uppmuntra genom att rösta i EU-parlamentsvalet i maj. En röst i det valet är i realiteten en röst för försvagning av svensk demokrati. Alltså, ju mer legitimitet EU-eliten lyckas tillskansa sig genom det där bluffvalet, desto mindre betydelse får de svenska riksdagsvalen. Det är faktiskt frågan om antingen eller; svenska riksdagen eller ännu ett steg mot EU-diktaturen.
Vad är EU-valets viktigaste frågor?
De fyra viktigaste frågorna i EU-valet (enligt Demoskop/Expressen) tycker folk är: 1) migration och asylpolitik, 2) klimat- och miljöpolitik, 3) brotts- och terrorbekämpning samt 4) försvar och säkerhetspolitik.
Men vem tror på allvar att EU kommer att göra något åt den viktigaste klimat- och miljöpolitiska frågan – jordbrukspolitiken? Att den skulle kunna vridas om från storgodsägar- och livsmedelsindustri-intressen mot mer småskalig och mera lokalt baserat jordbruk och djurhållning, det kommer aldrig att ske. EU är ju storföretagens banerförare framför allt annat.
När det så gäller brotts- och terrorbekämpning är det ju själva den gränslöst nyliberala ekonomiska politiken som genererar brottsligheten, särskilt den ljusskygga och hyperlönsamma i storbankernas hägn, men också den på lägre nivåer med skumma anställningsförhållanden, människohandel, sexslaveri, korruption och knarkhandel. Allt det här är, om inte en direkt följd av EU, så i alla fall frammanat av Västvärldens avreglerade och nyliberala ekonomi. Så, inte kommer EU att kunna göra något annat än att förfina övervakningssamhället, ”polisifiera” och militarisera. Det är förresten redan beslutat om ett nytt budgetområde inom EU för framtida militära behov (det som självklart inte skulle ske).
Vad kan man då tänka sig för orsak till att migration- och asylpolitik är den allra viktigaste frågan (46%)? Tror någon kanske att det är en ökad öppenhet och generösare invandring som eftersträvas? Knappast. Här har vi det stora missnöjet med de senaste årens stora invandring, som ses som ett kulturhot, eller som ett hot mot/om tillgången på jobb, anställningstryggheten och lönedumpning… EU:s ”fria rörlighet för arbetskraft” är en cyniskt förskönande omskrivning för ökad tillgång till arbetskraft som kan utföra omänskliga jobb under omänskliga förhållanden till omänskligt låga löner.
Toppskiktet flyter upp som gammalt skräp
Så när EU-parlamentets välbetalda ledamöter genomför meningslösa omröstningar om saker de egentligen inte får bestämma om, finns förstås ett intresse av att framställa det som ett väldigt viktigt värv. EU-parlamentet har blivit en ny luckerativ karriärväg för yrkespolitiker i de 28 medlemsländerna, som till och med de EU-kritiska partierna nu måste finna moraliska argument för att delta i. Men demokrati är det minst av allt.
Jag kommer inte att rösta i EU-valet – inte ens rösta blankt.
EU är ju en rättslig konstruktion och som sådan unik i världen. För att kunna säga något intressant om EU måste man alltså vara rättslärd och det är Thierry Baudet.
Han har disputerat på EU och en populär version av denna doktorsavhandling finns såväl på hans eget modersmål, nederländska, som på engelska (The Significance of Borders) och på tyska (Der Angriff auf den Nationalstaat).
På vårt språk finns inte något motsvarande så jag tycker att en svensk översättning av Thierry Baudets bok är påkallad, ja, mer än påkallad.
Har aldrig röstat i EU-val. Riv röstkortet och propagera för utträde ur EU.
En bild säger mer än tusen ord! Här har vi 1000 tecken på Knut Lindelöfs blogg. Tänker förstås på herr Lindelöfs fina illustration av EU, som ett skräckscenario – fritt tolkat förstås.
Theresa May premiärminister i England menar att landet inte får valuta för vad man betalar in till EU-parlamentet. Det man får är en besvärande migration som urholkat landets ekonomi.
Nordirland vill vara kvar tillsammans med engelsmännen för fredens skull. Vad händer vid en hård Brexit för Nordirlands del? Oroshärdar har börjat röra på sig i form av ”Nya IRA”!
Sverige då? Vi betalar in mer än vad vi får tillbaka i rena pengar. Men som toppolitiker i EU-parlamentet har du ett gyllene konto på 45.000kr i månaden till kontorsmaterial som inte behöver redovisas!? Inkomst utan traktamente årligen 1000.000 :-SE.
EU som fredssträvare då? Avgör själva, hur många krig sedan EU kom till har förkommit? Nej snarare är det kanske mest gynnsamt för vissa utvalda, en gräddfil för lönsamma affärer?
Stefan Lindgren gjorde på sin sajt Nyhetsbanken mig uppmärksam på den här föreställningen med det ryska nationalgardets sång- och dansensemble när Kim Jong-Il besökte Vladivostok igår. Riktigt svängigt så att man blir glad!
Jag håller med om att miljön, m.a.p. ekologisk hållbarhet är en mycket viktig fråga.
Fokus på ex. fredsfrågan hade dessutom kunnat rädda massvis med oskyldiga barns liv, med alla lemmar intakta, om folk bara kände motivation att rösta på fredliga partier och fredlig politiker.
Förväntningar är ibland självuppfyllande genom vårt fokus och vår positivitet.
Det är sant att den ekonomiska politiken genererar en stor del av brottsligheten som en direkt följd av EU. Vetenskpliga metastudier är eniga. Ojämlikhet driver på mordfrekvensen. Det är dock inte hela sanningen. Ungern stoltserar ex vis med låg kriminalitet i EU, men de har profiterat på EU. Ungern plockar russinen ur EU-kakan i EU-racet mot bottnen, de drar till sig företag till sitt skatte- och låglöne-paradis men folket slipper betala extra för massmigration och känner att de får det bättre. Inte som i Sverige.
Enig. EU:s “fria rörlighet för arbetskraft” tillsammans med hög arbetslöshet och diskriminering av svenskar är en stor katastrof. Klart att det skapar främlingsfientliga känslor som ingen vill ha.
Vänsterpartiet visar att man kan protestera mot höga arvoden i Riksdagen och tar bara 27.700kr per individ. Resten går till partiet. Så visst skulle man kunna bekämpa karriärismen i EU, såsom den bekämpas av V i Riksdagen.
Mitt moraliska argument för att delta i EU-valet är att ge den EU-skeptiska delen av folket förmåga att visa vad de vill. Jag företräder mer direktdemokrati i EU och ett utträde ur EU. För EU-arvodet skulle jag dessutom kunna göra en massa goda och moraliskt riktiga saker.
Jag tror att jag kan vara mer moraliskt korrekt än Vänsterpartiet, som vill strössla arbetarklassens pengar på massavel av reaktionär sekterism, vilket återknyter till den viktigste frågan, nämligen ekologisk hållbarhet.