Sverige ur finländska ögon

niinisto2

Jag söker aldrig missa ”Uutiset” (Nyheter) SVT2:s finskspråkiga nyhetssändning 17.45-18.00. Inte bara för att hålla min elementära finska vid liv – den talade finskan åtföljs av svensktextning – utan också därför att det är lite mer intressanta nyheter i “Uutiset” än i svenska Rapport efteråt.

De är intressantare av flera skäl:

USA, Kina, Storbritannien och Tyskland i all ära, men vad som sker eller inte sker i Finland brukar ha kritisk betydelse för Sverige. Skulle finländarna gå med i Nato dras vi med, vare sig vi vill eller inte. Att opinionsläget nu är lite annorlunda är en stor sak.

Nu ska vi inleda försvarssamarbete. 1939 var det en ytterst kontroversiell fråga som kostade den entusiastiske svenske utrikesministern Sandler hans post. Inte så nu, men den gamla ”ödesgemenskapen” gör sig påmind när Finlands president Sauli Niinistö talar i termer av ”hand i hand”. Dags att damma av Fänrik Ståls Sägner?

Men i det ”lilla formatet” ger ”Uutiset” viktiga svenska nyheter ur ett lite ”finländskt” perspektiv. De som jobbar på ”Uutiset” står oberoende av finländska YLE, men vet, till skillnad från vad deras svenska kollegor verkar tro, att tittarna har andra informationskanaler än SVT. Nyheterna i “Uutiset” väljs ut och presenteras därför mer sakligt och mindre tramsigt än på svenska sidan.

Så hade ”Uutiset” idag (22.4) en intervju med president Niinistö (som negligerats av svenska nyhetsmedier), som just nu besöker Sverige. I ”Uutiset” polemiserade han emot de svenska ledarskribenter som mästrande uttryckt ogillande av att ”Sannfinländarna” skulle kunna ingå i en kommande finländsk regering. ”Sannfinländarna är inte att likna vid Sverigedemokraterna”, sade Niinistö och tillade att han efter att ha studerat SD:s tankegångar inte trodde att det fanns några ”Finlandsdemokrater” – något som jag inte är lika säker på …

”Uutiset” har också en hemsida med en avdelning på svenska där jag hittade ett intressant reportage om vad ryssarna i Sverige tycker om läget.

Språket till trots, som dock inte är så svårt som alla finländare vill lura oss att tro, så är Finland det land i Norden som liknar Sverige mest, bland annat därför att sedan finländarna förfasat sig över alla ”dumheter” som svenskarna begår, snabbt gör samma saker själva, som till exempel att välja in exotiska invandrare i riksdagen, också detta täckt i dagens ”Uutiset”.

  8 kommentarer for “Sverige ur finländska ögon

  1. Martin Kullberg
    2015-04-23 kl. 6:21

    Precis så är det, när Sverige gör något dumt, följer Finland efter. Som det här med att rösta på en bunt kulturnationalister …

  2. Bo Persson
    2015-04-23 kl. 15:15

    Martin K!
    En forskare vid INF, Institutet för näringslivsforskning, skrev häromdagen i Dagens Nyheter, att de finska skolorna inte längre är så bra och att det beror på att de börjat ta efter oss. Och det låter ju logiskt, eftersom vi tidigare sagt att de finska skolorna är så bra just därför att de inte har tagit efter oss.

    Paradoxalt dock med tanke på att INF är den svenska nyliberalismens forskningscenter nummer ett. Å andra sidan, om man nu är expert på marknadisering måste man då inte förr eller senare komma fram till att det inte funkar i skolan?

  3. Martin Kullberg
    2015-04-23 kl. 17:14

    Bo!
    Marknadisering = oligarkisering. Jag såg pekoralet, men la inte så stor vikt vid det, tänkte väl de mest ville sänka den finska skolan. Men det är tydligt att oligarkerna nu när de fått in foten vill koordinera i större bitar av kakan och därför kräver en större samordning. Nu har de fått in en fot, nu vill de stänga ute de små, föreningar och byalag och annat från att skapa skolor. Göra huvudmannen till staten så man inte lokalt kan få sina vinster utmanade.

    Nyliberalism har inget med frimarknad att göra, det har med skapandet av en oligarki som garanteras av staten. Det är jag säker på att man vill få in i Finland också, men under mer ordnade former än Sverige, så att det blir mer riskfritt för oligarkerna så att de kan ta en större bit av kakan från start.

  4. Anders Persson
    2015-04-23 kl. 18:16

    Bosse P!
    I slutet av 1800-talet skaffade sig den finska folkmajoriteten i Finland makt och inflytande genom sparsamhet och utbildning, därav den finska bank- och skoltraditionen. Det svenska arbetande folket slog sig fram på andra vägar, främst genom olika folkrörelser.

    För finländare har det därför varit ett axiom att ett lands styrelse måste inse värdet av ett högt utbildat folk. Jag har därför fått ägna många bastutimmar till att förklara att svenska skolpolitiken är felaktig, inte på grund av att de svenska beslutsfattarna är ointelligenta och/eller obildade, två utbredda finländska förklaringsmodeller till politiska beslut i Sverige, utan därför att de är klassbestämda. Underklassen ska inte lära sig mer matte än att de kan ge tillbaka rätt slantar i kassan.

    Nu har man tydligen också i Finland insett faran med att ha ett välutbildat folk. I synnerhet knodden och f d Moskvakommunisten Björn Wahlroos bör ha blivit varnad av sina läsningar av Karl Marx och dennes ord att borgarklassen genom att utbilda arbetarklassen smider de vapen som en gång kan störta den.

  5. Bo Persson
    2015-04-24 kl. 20:54

    Anders P!
    Jag är inte historiker, men underskattar du inte bildningsintresset i det unga folkrörelsesverige. Och det finska grundskolekonceptet har de vad ja förstått tagit över från oss. Att vi sedan har gett upp detsamma är en annan sak.

    Men jag var kanske för optimistisk. Att det högteknologiska samhället förutsätter ett kunnigt folk är nog en alldeles för idealistisk tanke. Det räcker med en välutbildad elit och det kan nog också en marknadiserad skola få fram.

    Också framöver blir det ytterst i den politiska kampen som det bestäms vad det blir.

  6. Anders Persson
    2015-04-25 kl. 9:29

    Jag hoppas jag inte har underskattat den gamla svenska bildningstraditionen, men i finnarnas (d v s de finsktalande i Finlands fall) gällde det också att överhuvudtaget etablera finska som ett intellektuellt språk.

    Från min egen sektor vet jag att svårigheten att lära folk elementär fysik var att en massa viktiga begrepp hade man helt enkelt inga finska ord för! Den som gick i bräschen var Gustaf Melander om vilken jag skrev flera artiklar på finska TV:ns vädersida 2012-13.

    Av diplomatiska skäl skrev jag dem till 90-95% på det språk jag behärskar bäst och 5-10% på finska (med hjälp från Seija Paasonen). Hela min samling hittar ni här. Låt inte ”skrämma” er av de finska rubrikerna, 90-95% av texten är på svenska.

  7. Paul Hansson i Kiruna
    2015-05-28 kl. 22:12

    Det var nära att Finland skulle gå in i en union med Sverige när vinterkriget bröt ut. Initiativet kom från finskt håll, presidentti Kallio och Socialdemokraten Väinö Tanner. Det gick så långt att Tanner for till Stockholm och fick prata med Gustav V.

    Gemensam statschef skulle gamle Gustav bli. Gemensam utrikesminister skulle det bli, men kansliet skulle finnas i Sverige. Tanken var väl att förhandlingarna om ett vapenstillestånd skulle förhandlas mellan Sovjet & Sverige. Finland skulle finna sig i det beslut som Sovjet & Sverige kom överens om i sina förhandlingar. Visst skulle det finnas finska förhandlare visste den sluge Per-Albin med, men utan befogenheter.

    Men så blev det ju inte. Ryssland motsatte sig helt Svensk inblandning. Det var knappast av rädsla för den svenska krigsmakten. Per-Albins radiotal där han sa att “vår beredskap är god – men det va den inte – men den “sluge” Per-Albin var så övertygande att ryssarna kanske trodde det eftersom den svenska befolkningen var nästan dubbelt så stor som Finlands. Och armén också. Men den svenska (Per-Albins) samlingsregeringen hade nästa tömt alla våra lager på vapen. Men detta visste inte den ryska regeringen om. Osäkra var dom i alla fall.

  8. Anders Persson
    2015-05-29 kl. 8:44

    Mmmm?
    Per-Albin höll sitt berömda tal väl före vinterkriget.

    Per-Albins “insats” i slutskedet var att tvinga finnarna till fred innan det blev för sent. Den finska regeringen visste hur illa deras militära läge var, men hemmafrontspropagandan hade varit så “framgångsrik”! att finska folket trodde att det fortfarande fanns en chans att segra. Per-Albin ställde nu upp som syndabock, d v s den finska regeringen kunde skylla på Sverige när de gav efter för de sovjetiska kraven.

    Detta har Sverige och svenskar sedan dess orättvist fått klä skott för – men det har vi gärna gjort eftersom vi gärna vill ha kvar Finland som en demokratisk och självständig stat. Ett litet pris att betala.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.