Syriens tystade röster

Ljusrött område visar vilken del av landet dess lagliga regering har kontroll över.

en massmediala bevakningen av Syrienkriget är högst märklig. Stora nyhetsmedia skickar inte erfarna krigsreportrar till de stora delar av landet som kontrolleras av dess lagliga regering. I stället använder man som huvudsaklig källa till sin information en ensam man i London som kallar sig ”Syrian Observatory for Human Rights”. För information från områden kontrollerade av olika oppositionella grupper ses propagandaorganisationen ”White helmets”, med fejkade filmsekvenser, som en viktig källa.

Den handelsbojkott som införts mot Syrien av USA och EU har inget stöd av något beslut i FN och gäller därför bara de egna ländernas aktiviteter. När Storbritannien beslagtar en iransk tankbåt med motiveringen att den är på väg att leverera olja till Syrien är det alltså fråga om rent sjöröveri.

Syrien har nu befriat större delen av sitt land från utländska inkräktare och har all rätt att också driva ut de som finns kvar. Det kommer givetvis att ackompanjeras av krokodiltårar i svensk press som är helt ointresserade av den nödsituation som Syriens folk sätts i till följd av handelsbojkotten.

Bokomslag

Det har fordrats en viss ihärdighet för att få tillgång till vad som egentligen hänt i Syrien under den nu åtta år långa utländska interventionen. En av de mest envetna bevakarna av situationen har varit Patrik Paulov genom sina artiklar i tidningen Proletären. Nu har han sammanställt sina erfarenheter i en viktig bok. SYRIENS TYSTADE RÖSTER som nyss kommit ut på Karneval förlag.

Paulov är en av de få svenska journalister som verkligen brytt sig om vad som händer inom det av den lagliga regeringen kontrollerade delen av landet. Han har under årens lopp rest i landet och hållit telefonkontakt med dem han lärt känna. När han till exempel ville ha förstahandsuppgifter om sjukvården i Aleppo kontaktade han Syriska läkarförbundets lokalavdelning med en förfrågan om att få intervjua någon av deras engelsktalande läkare. Det resulterade i långa telefonsamtal med Tony Sayegh, kirurg i Syriens största stad Aleppo.

När Paulov tre år senare åter talar med Tony Sayegh ställer han frågan: ”Vad skulle västvärlden kunna göra för att hjälpa Syrien?” och får svaret:

”Om ni i Europa vill att vi ska förlåta er, om ni vill agera rättfärdigt, då hoppas jag att ni slutar följa USA:s ledning och galningen Trump. Vi hör ju varje dag vad han säger och vilka galna beslut som han fattar. Vad jag menar är att de europeiska länderna måste börja lägga fram sin egen självständiga politik. Jag hoppas att Europa snart skall förstå vad som hänt i Syrien och inse sanningen. Och jag hoppas att ni ska börja hjälpa oss, istället för att skicka hit vapen och terrorister.”

Patrik Paulovs viktiga bok förtjänar att få en stor läsekrets. Det djupt tragiska är att det är svenska journalister och politiker som har mest att lära av den läsningen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.