Drygt ett år kvar till nästa val. Vi har åtta partier i riksdagen, men inget förmår bjuda minsta lilla motstånd mot rustningsvansinnet, russofobin eller förvandlingen av EU från ett freds- till ett krigsprojekt. Det borde börja röra på sig i folkdjupet. Här en text från ”partiet MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati” – som nu försöker nå ut till människor med ett nytt budskap om att återupprätta Sveriges självbestämmande. Undertecknare är Andreas Sidkvist, ordförande och Sophia Keivanlo, vice ordförande.
Svenska partier låtsas ofta stå långt ifrån varandra, men när det verkligen gäller drar de åt samma håll: mot ökad överstatlighet, mer Nato och en politik som allt oftare formas utanför Sveriges gränser. Partiet MoD – Mänskliga Rättigheter och Demokrati – vill förändra detta. Vi vill återföra makten till folket och se ett Sverige där viktiga beslut inte längre styrs från Bryssel eller Washington. Men vägen dit är kantad av hinder: ekonomisk diskriminering, medieskugga och politiska aktörer som säger rätt saker men aldrig hotar systemets kärna.
Vi ser hur svenska politiker bråkar på sociala medier, men i praktiken köper de samma idé: att Sverige inte ska vara helt självbestämmande. Till och med i vardagliga frågor – som om du ska få elda med ved i stugan eller köra EPA-traktor – krävs ofta godkännande från EU. Det vi röstade för 1994 var frihandel och rörelsefrihet – inte att vår nationella beslutanderätt skulle urholkas.
Missnöjet växer. Många väljare känner att deras röst inte spelar någon roll. Den odemokratiska spärren på fyra procent gör att människor röstar taktiskt i stället för med hjärtat. Man röstar på det minst dåliga alternativet, i hopp om att undvika ”pest” – även om det innebär att man får ”kolera”. Resultatet är att
verkligt progressiva rörelser hålls tillbaka.
Och detta mönster går igen i hela Europa. I Rumänien vann den EU-skeptiska kandidaten C?lin Georgescu första rundan i presidentvalet – men förbjöds sedan att kandidera vidare. I Frankrike riskerar Marine Le Pen att uteslutas från framtida val. I Tyskland vill man stämpla AfD som ”extremistiskt”, trots starkt folkligt stöd.
Ett annat exempel är Sahra Wagenknechts nya parti i Tyskland – ett EU- och globaliseringskritiskt vänsteralternativ med konservativa värderingar i sociala frågor. Partiet, som tar tydlig ställning mot krigspolitiken och Natos inflytande, fick 12–16 procent i flera östtyska delstater och landade strax under spärren med 4,97 procent i valet till förbundsdagen. Det starka stödet visar att systemkritik inte följer den gamla höger–vänsterskalan – och att fler väljare söker alternativ som sätter fred, självbestämmande och folkets vilja i centrum.
Gemensamt för dessa fall är att det inte är extremism som stoppas – utan motstånd mot överstatlighet. Samtidigt tillåts en ny typ av regimtrogna populister växa – som när sig på folkligt missnöje, men inte rör kärnfrågor som Nato, EU eller den ekonomiska maktkoncentrationen. Det är bröd och skådespel. Frågan är: kommer väljarna fortsätta låta sig luras?
Inför riksdagsvalet 2026 står Sverige inför ett avgörande val. Ska vi fortsätta rösta på åtta nyanser av samma EU-lojala politik, eller våga rösta för verklig förändring?
Vi i MoD är redo att samarbeta med alla partier – från höger till vänster – som vill återföra makten till Sveriges befolkning. Det handlar inte längre om höger eller vänster. Det handlar om demokrati. På riktigt.
Bli prenumerant på Veckobrevet (varje måndag em)










Om det här partiet ”vill samarbeta” med sittande partier varför då satsa på eget parti. Det är väl bättre då att gå mwd i ”andra partier” och försöka ändra det ”andra partiet”.
Jag träffade sossar med rosutdelning på stan 16 maj, samtliga var emot Nato och USA:s basetableringar i Sverige. Det visar hur lite medlemmar har att säga till om i SAP! Att påverka inifrån har alltså stora svårigheter, men att börja med att säga att man vill samarbeta med andra partier tycker jag liknar bedräglig politik nästan oppurtuniam!
Dan J K!
Jag skulle gissa att MoD vill samarbeta med alla tänkbara grupper och partier – utanför riksdagen – om deras viktigaste frågor. Vi får se om någon från MoD svarar här.
Det finns problem med ”nya” politiska partier även om de kan upplevas som nödvändiga! Jag minns att jag vid valtillfället förra gången övervägde att ändra mitt röstande sedan över tjugo år tillbaka. Jag gjorde det men det blev en blankröst eftersom de jag tänkt rösta på inte var representerade på bordet med valsedlarna.
Det är fullt möjligt att själv skriva önskat partinamn på en blank valsedel och rösten tillfaller då detta parti. Helt blank valsedel räknas numera som ogiltig, en ändring som har viss betydelse eftersom det påverkar procentspärrarna för att få mandat. För att räknas ska partiet numera vara antingen registrerat eller anmält i förtid. Kalle Anka brukade få röster men räknas nu som ogiltiga röster.
Märkligt val i Rumänien på tal om riggade system. Först blev valet ogiltigförklarat och favoritkandidaten förbjuden att ställa upp på grund av en påstådd rysk påverkanskampanj via TikTok. Sedan görs valet om och första omgångens favoritkandidat fick 40,96 procent medan EU:s favorit Dan fick 20.99 procent. I andra omgången fick sedan EU:s kandidat Dan istället 53,60 procent en ökning på 155 procent, medan den EU-skeptiska bara fick 46,40 procent en knapp ökning.
Med andra ord de c:a 38 procent som inte röstade på någon av de 2 kandidaterna i första omgången valde nästan mangrant att rösta på EU:s kandidat. Inför valet avslöjade också twittersiten Telegrams ägare att han blivit kontaktad av fransk underrättelsetjänst och blivit tillsagd att blockera inlägg från den EU-skeptiska kandidaten. För EU var valet viktigt för det gällde fortsatt stöd för kriget i Ukraina och dessutom de Nato militärbaser i Rumänien som gränsar till Ukraina.
Gissningsvis är det få i Rumänien som tror på resultatet vilket sannolikt kommer att öka spänningarna i landet.
Sven A!
Tala tydligt! Är din hypotes A) valet påverkades av budskap till väljarna före deras valhandlingar, eller B) de fysiska valhandlingarna redovisades ej korrekt av ansvarig statlig myndighet?