Flera av mina vänner och bekanta startar sin morgon med att lyssna på nyheter på SR eller titta på svenska TV-nyheter, läsa DN eller SvD. Själv läser jag Smålandsposten för att få de lokala nyheterna, och emellanåt SvD för att få veta vad vasallstaten Sveriges journalistkår har för underdåniga, och emellanåt även komiska, tankar kring vad som sker i världen. Ett tag tittade jag också regelbundet på Sputniknews och RT-News. Men så blev de två senare förbjudna i demokratin Sverige. Det var det svenska överhuvudet EU, som utfärdade dessa förbud i strid mot mot vår yttrandefrihet.

På svenska Lunchekot i söndags (22.1), fick en rysk advokat, Victor Drasdoff, meddela att ”Tortyr i Ryssland närmast blivit norm”. Det gjorde han i samband med ett inslag om att Aleksej Navalnyj nu suttit i fängelse i två år. Vid det här laget borde alla som hörde detta tänka ”Jaha, och hur är det med rapporteringen på Lunchekot när det gäller Julian Assange?”

Sveriges politikerklass har nu till 90 procent, helt utan normalt demokratiskt förfarande, totalt slutit upp bakom USA-imperialismen i utrikespolitiska frågor, och så måste naturligtvis en vasallstat göra. Att staten USA regelbundet ägnar sig åt tortyr, liksom att det i USA ännu finns slavarbete (i bl a privata fängelser), kan SR och SVT möjligen ta upp i något dokumentärprogram; helst på sen kvällstid. Fast det var ju för ett tag sedan sådant kunde ske, nu är det russofobi som gäller.

Före Lunchekot kom det en komisk detalj i den genren. Den utomordentlige matjournalisten Tomas Tengby talade i matprogrammet Meny, före de nämnda Ekonyheterna, om ”Den ukrainska rödbetssoppan Borsjtj”. Det är naturligtvis inte fel, eftersom den är vanlig i många länder i östra Europa, men de flesta av oss har kallat soppan för rysk. Dessutom skall Borsjtj numer vara klassat som ett ukrainskt världsarv. Om något är klassat som ryskt världsarv vet jag inte närmare. Men eftersom nu chefen i Väst, USA-imperialismen, tydligt visat att man eftersträvar att nedkämpa Ryssland och dela upp landet i mindre enheter, så lär det inte bli några fler. Ryssland har ju till och med uteslutits från internationella kattävlingar.

För ett tag sedan var det i Sverige en kontrovers om turkisk yoghurt. Denna gång gällde det bilden på yoghurtburken. Det visade sig nämligen att den föreställde en grekisk man och det var ju mindre lämpligt. Hur det idag går att sälja rysk yoghurt vet jag inte. Men jag minns, att det för flera årtionden sedan i Sverige var en mindre diskussion om den ryska filen Kefir. Kritikerna menade att den inte alls var rysk, utan härstammade från ett icke-ryskt land i Kaukasus. Och apropå russofobi, så kan man på Wikipedia läsa följande om Kefir:

Arla lanserade sin Kefir 1978. I Sverige används mjölk med en treprocentig fetthalt vid tillverkning av Kefir, det vill säga samma fetthalt som vid tillverkning av filmjölk. Arlas kefir är dock inte smakmässigt lik hemmagjord (äkta) kefir, då hemmagjord kefir innehåller fler olika bakterier och jästsvampar. Hemmagjord kefir är därför ofta lätt naturligt kolsyrad, något Arlas variant ej är. På grund av Rysslands invasion av Ukraina stoppade Arla försäljningen av kefir i mars 2022, då förpackningen ansågs opassande. Efter ändring av förpackningen återupptogs produktionen.”

Tankar om krig kan börja irra omkring. Åter till hur man ägnar sig åt nyheter.

Sedan ett par år ingår även steigan.no i min morgonläsning. I vårt grannland kan man nämligen finna många frågor som kan jämföras med de vi har i Sverige. Och eftersom denna nättidning ständigt är förföljd av olika organ i den norska vasallstaten, så förstår jag, att den dels med kraft försvarar det norska folkets intressen, dels måste ha en ganska stor spridning inom det norska folket. (Tänk om vi hade något liknande i Sverige!). Steigan.no är dessutom bra på att förmedla nyheter om den kamp som alla jordens folk är inbegripna i, för att på olika vis komma samman med likasinnade, och genom olika former av kamp komma ur det grepp som främst USA-imperialismen utövar.

Sedan några veckor tillbaka har jag åter enkelt kunna följ RT på nätet i min morgonläsning, genom en mindre teknisk omväg som Usula von der Leyen tydligen ännu inte lyckats blockera. Den 22:a januari såg jag på RT:s nyheter RT News – January 22 2023 (09:00 MSK) — RT News (swentr.site). I detta inslag kan man få se och höra hur Sydafrikas utrikesminister Naledi Pandor klart redovisar hur USA nu vill genomföra en lag, som försvårar för afrikanska länder att handla fritt. Skillnaden mot hur SvD den 24.1 presenterar samma möte är fundamental. Där förfasar man sig och citerar inte ens Naledi Pandor. Man kan också på RT News ta del av hur BBC anklagas för att göra program som är lika illasinnade mot Indien, som de var före 1947. Men först får man en rapport från aktuella händelser i kriget i Ukraina. Presentationen av Wagnerstyrkan skiljer sig från hur den presenteras i USA där den är terrorklassad.

Till slut får jag hoppas, att jag med detta följer vad enhetschefen på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Alexandra Nordlander sa på lunchekot den 22.1: ”Att vara källkritisk och eftertänksam när man sprider vidare information.”

Föregående artikelSveriges säkerhet ligger i händerna på Erdogan
Nästa artikelDet orimliga elpriset
Bertil Carlman
Pensionerad lärare med specialintressen som den nya multipolära världsordningen och Albert Engström. Numera bosatt i småländska Lyåsa fem mil NV om Växjö.

9 KOMMENTARER

  1. Tack för ett intressant och därtill upplysande läsinnehåll som borde få utrymme med högt värde i det allmänna medieflödet och då tänker jag hela vägen från SVT-SR till DN och Svenska Dagbladet och så även Smålandsposten med många fler likasinnade, verksamma ute i landet.

    Ty det vore ett alldeles utmärkt bevis på att vår yttrandefrihet är av absolut högsta och finaste värde som vår Moder Svea så gärna vill framhålla, adresserat till sitt folk.

  2. Som någon Fransk filosof sade ”det finns två grupper av journalister, de som skriver vad makten/etablissemanget vill höra och den andra gruppen de arbetslösa.”

  3. Bertil C!
    Om du hade rest i Vitryssland och Ryssland (två av de tre systrarna) skulle du veta att de ukrainska kvinnorna var kända för att laga den bästa maten i Sovjetunionen. Eftersom jag är gift med en ukrainsk kvinna, är detta jag hört många gånger på resor när jag bjudits på mat som kanske inte höll den bästa klassen.

    Min hustru lagar borsjtj (samma sammansatta sj-ljud som i Krusses namn) kanske en gång i månaden. Soppan har många fördelar. Råvarorna kan knappast anklagas för att vara dyra, rödbetor torde ligga kring 10 kr/kg. Till kött använder hon enklare delar av vildsvin, t ex fransyska, som vi köper av en god vän som har jaktlicens. Serveras naturligtvis med smetana (gräddfil).

    Den mycket stora fördelen är att borsjtj håller sig och blir t o m godare vad tiden lider. Så här års kan den dessutom förvaras på balkongen, vilket knappast slukar några elkostnader. En stor kastrull, vilket min hustru alltid gör, kan utan vidare räcka en vecka.

    Soppan kräver en del arbete, men det har väl flera pensionerade läsare på lindelof.nu tid med. Men nog är den i sitt vanligaste utförande ukrainsk!

  4. Jodå försäljningen i den ryska presentaffären på Svarbäcksgatan längs Fyrisåns i Uppsala av ryska konserver inklusive mat har gått ned med cirka 30 procent. Jag har handlat burkgurka etc därstädes som en solidaritet med innehavaren. Han kan ju inte rå för utvecklingen i hemlandet lika lite som undertecknad kan belastas för ett krig scenario. Människa är i mycket som hunden d v s svarar på betingade reflexer. Alltså springer när skolläraren blåser i pipan. Stadens enda tidning bekräftade härom veckan affärsägarens beklagliga läge. Det räcker att ha ryskt namn för att bli betraktad som om inte opålitlig så med misstänksamhet, och bättre är inte många i herrens hage. Stödhandla om du kan och/eller betrakta medmänniskor efter sedvanliga normer.

  5. Mycket bra gjort, Dan K!
    Det är ofta nedstängt och släckt i butiken har jag noterat. Hemskt vad dessa förb-e Natofanatiker kan åstadkomma av russofobi. Det är en känsla med anor tillbaka till 1700-talet eller möjligen ännu längre. Den har bubblat under ytan hela 1900-talet (vem var ALLTID fienden för svenska militärer hela det århundradet, t ex) och kan nu realiseras hos alla som kastat sin vett och sans bakom sig.

  6. Svärmor påminde mig mest om Hin Håle, men hennes borsjtj var himmelsk. Hon hade säkert lärt sig laga den av sin mor, född och uppväxt i Ukraina, fast modern kallade alltid sin hembygd kring Poltava för Malorossija. Vi lagar fortfarande rödbetssoppa ibland, och allt som Mats L skriver stämmer precis.

    Annars är det kinesiskt nyårsfirande här. Det började olyckligt i veckan, när Chunli Zhao 66 och Huu Can Tran 72 sköt ihjäl 19 personer sinsemellan.

    Vi är en stor, våldsam och dysfunktionell familj under stjärnbaneret. Kanske kan man nu säga detsamma om de tre systrarna i öster. Men i morse gick barnen från småskolan härintill runt kvarteret i en Lunar New Year Mini Parade med vimplar och trummor.

  7. Bertil C skrev: ”Själv läser jag […] emellanåt SvD för att få veta vad vasallstaten Sveriges journalistkår har för underdåniga, och emellanåt även komiska, tankar kring vad som sker i världen.”

    SvD är inte så ensidigt. Även i SvD finns olika perspektiv. I Morten Risbergs långa artikel ”I Donetsk är kriget inne på nionde året” kan man läsa bland annat följande:

    ”Här stödjer många invånare Rysslands annektering: ’Den ger hopp.’”

    ”Ljudet av en raketmotor skär genom himlen med enorm hastighet. För vissa tar det en stund att förstå allvaret. Andra inser genast vad som väntar. Det olycksbådande ljudet följs av flera liknande raketer som viner förbi längs en av huvudvägarna i stadskärnan.”

    ”Sedan sätter de brutala drönarna igång. Explosionerna smattrar runt marknaden. Ljuden av raketer som kraschar och sprängs i bilar, på gator och i byggnader skär genom stadsbilden med öronbedövande volym.”

    ”bland lokalbefolkningen i Donetsk råder det ingen tvekan om att det är ukrainska styrkor som avfyrat raketerna”

    ”för invånarna här i östra Ukraina startade inte kriget den 24 februari 2022. Befolkningen i staden Donetsk har levt mitt i det sedan 2014”

    ”Flera vi pratar med är positiva till Rysslands annektering, efter att ha levt åtta år i en inofficiell utbrytarrepublik. En av dem är Viktoria”

    ”– För mig handlar annekteringen om hopp, säger Viktoria.”

    ”– Det verkar inte som att någon i Ukraina känner till eller bryr sig om bombningarna vi lever med här varje dag.”

  8. Här är länk till en radiodokumentär från 2017 som ligger på SR:s hemsida. Den handlar om svenska nazistgrabbar som åkte till Ukraina våren 2014. Kan rekommenderas till dem som anser att det nazistiska inflytandet i Ukraina bara är rysk propaganda. Huvudpersonen berättar bland annat om hur grupper av högerextremister marscherade hem till politiker för att hota dem och om hur han deltog i plundring av kommunistpartiets lokal.

  9. ”Även i SvD finns olika perspektiv.” Visst gör det det, nyanser finns alltid. Även i helvetet finns det olika grader.

    Vilken är den dominerande sidan i SvD?

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.