Tio punkter som jag bara inte kan tro på i den officiella Skripalberättelsen

När en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den en allmän verklighetsuppfattning. Därför återpublicerar jag detta inlägg i hopp om att stimulera de ärliga och intellektuella läsarna.

Jag vet fortfarande inte vad som hände när det gäller Skripalaffären, som kanske mer respektfullt borde kallas Sturgessaffären. Jag kan inte tro på den ryska redogörelsen gällande Boshirov och Petrov för om detta var deras verkliga identiteter skulle dessa identiteter nu ha fastställts och bevisats. Men det betyder inte att de försökte döda Skripals och det finns många viktiga delar i den officiella brittiska redogörelsen som också är helt otroliga.

---

Text: Craig Murray

---

Regeringar spelar falskt och ett falskt spel spelades i Salisbury som åtminstone involverade den brittiska staten, ryska agenter (möjligen på statens uppdrag), Orbis Intelligence och BBC.

Den som i detta sammanhang tror att det är enkelt att identifiera de ”goda grabbarna” och de ”onda grabbarna” är en dumbom. När det gäller statliga aktörer och underrättelsetjänster finns det nästan aldrig några ”goda grabbar”, vilket jag personligen bevittnade från insidan avseende tortyr, extraordinärt utlämnande och den olagliga invasionen av Irak. Men inför den massiva mediekampanjen för att bekräfta den brittiska regeringens berättelse om Skripals presenterar jag här tio punkter som jag inte tror på i den officiella redogörelsen:

1. Rent
Det var denna punkt som fick mig att återvända till fallet Skripal, även om detta har gett mig mer smädelser än vad jag hade fått under min 15-åriga karriär som visselblåsare.

För några månader sedan blev jag i verkligen stämplad av den mängd förolämpningar i samband kollapsen av den ryska identitetshistorien om Boshirov och Petrov. Jag hade aldrig hävdat att förgiftningen, om det nu var någon, inte utfördes av ryssarna, bara att det fanns många andra möjligheter. Jag förstod att anklagelserna mot den ryska staten fortfarande är långt ifrån etablerad avseende vilka nu Boshirov och Petrov egentligen är, och jag accepterade inte (och accepterar inte) Bellingcats antaganden och tvivelaktiga bevis som avgörande identifiering. Men jag tyckte inte alls om de ständiga påhoppen på nätet och var därför inte benägen att fortsätta diskussionen.

Det var i den sinnesstämningen som jag befanns mig när jag fick mer information från min ursprungliga källa inom FCO, som helt korrekt hade sagt att Porton Down inte kunde och inte skulle intyga att ”novitjok”-provet hade tillverkats i Ryssland och förklarade att formuleringen ”av en typ som utvecklats av Ryssland” var en med Whitehall överenskommen linje för att dölja detta.

Hon ville förklara för mig att den brittiska regeringen nu kom dragande med ett liknande trick vid användningen av ordet ”ren”. OPCW-rapporten hade dragit slutsatsen att provet som den brittiska regeringen gav dem var ”av hög renhet” med en ”nästan fullständig frånvaro av föroreningar”. Detta hade använts av den brittiska regeringen som bevis för att novitjok var av ”militärt klass” och endast kunde produceras av en stat.

Men egentligen är det inte vad OPCW:s tekniska experter försökte signalera. Provet som levererats till OPCW påstods ha tagits från Skripals dörrhandtag. Det hade funnits på dörrhandtaget i flera dagar innan det påstods ha upptäcktes där. Vid den tidpunkten påstods det att dörrhandtaget hade varit i kontakt med Skripals och polisen Baileys händer och med handskarna från många utredare. Det hade naturligtvis utsatts för all slags smuts eller damm som fanns på dörrhandtaget. Det hade utsatts för de föroreningar som fanns i regn och det damm och pollen som blåste runt. Under dessa omständigheter är det otroligt att provet ”hade en nästan fullständig frånvaro av föroreningar”.

Ett prov kan inte ha en fullständig frånvaro av föroreningar efter att ha funnit på ett använt dörrhandtag utomhus under flera dagar. Det tillhandahållna provet kom tvärtom direkt från ett laboratorium.

Regeringens påstående att ”nästan fullständig frånvaro av föroreningar” innebar ”militär klass” var fullständigt nonsens. Det finns inget sådant som novitjok av ”militär klass”. Det har aldrig delats ut till någon militär någonstans. Novitjokprogrammet var utformat för att producera ett organofosfatgift som snabbt kunde sättas samman av lättillgängliga kommersiella ingredienser. Det ingick inte i ett verkligt program för tillverkning inom försvarsindustrin.

Det finns ett sista problem med vinklingen ”med hög renhet”. Först hade vi Theresa Mays berättelse att ”novitjok” var extremt dödlig, många gånger mer dödlig än VX och i små mängder. Sedan, när Skripals inte dog, förklarades det för oss att det berodde på att det hade försämrats av regnet. Detta framfördes berömvärt av Dan Kaszeta, tidigare verksam inom USA:s underrättelsetjänst och Vita huset och självutnämnd kemisk vapenexpert, vars expertis på det bestämdaste har förnekats av riktiga experter.

Vad vi inte visste då, vet nu, är att Kaszeta i hemlighet fick betalt av den brittiska regeringen via Integrity Initiative för att producera denna propaganda.

Så det första jag inte kan tro på är att den brittiska regeringen efter flera dagar kunde lämna ett prov med en ”nästan fullständig frånvaro av föroreningar” från Skripals dörrhandtag. Jag kan inte heller tro att detta ”extremt rena” ämne inte skulle vara dödligt för Skripals

2. Byte av tak
För tre dagar sedan hade Sky News ett reportage från utsidan av Skripals hus i Salisbury där det förklarades att taket hade tagits bort och ersatts på grund av förorening med ”novitjok”.

Jag kan inte tro att en gelé, som påstås var insmord på eller påstruken på dörrhandtaget vandrade uppåt för att komma in i taket på ett tvåvåningshus på ett sådant sätt att taket måste förstöras, medan huset i övrigt inte hade påverkats. Eftersom MSM aldrig ifrågasätter den officiella berättelsen har det aldrig funnits ett officiellt svar på hur gelén förflyttades från dörrhandtaget till taket. Kom ihåg att spår av ”novitjok” påstods ha hittats i ett hotellrum på Poplar, som fortfarande används som hotellrum och inte behövde förstöras, och en hel flaska av det påstås ha hittats i Charlie Rowleys hus, som inte har behövt förstöras. Novitjok hittades på Zizzis restaurang, som inte behövde förstöras.

Vi pratar således om novitjok i farliga mängder, mer än de rester som påstås ha hittats på Poplar, som fanns i Skripals tak. Hur kunde detta hända?

Som jag skrev inledningsvis att jat inte vet vad som hände. Menjag vet vad jag inte tror. Det finns teorier om att Skripal och hans dotter själva på något sätt kan ha varit inblandade i hanteringen av novitjok. Framför allt kan dess närvaro i deras tak stödja den teorin.

Det andra jag inte tror på är att Skripals tak blev förorenat av en gelé från husets dörrhandtag så att taket måste förstöras, medan inga andra egendomar påverkades eller att resten av Skripals hus behövde förstöras.

3. Omvårdnad
Den allra första personen som upptäckte att Skripals var sjuka på parkbänken i Salisbury var just chefsjuksköterskan i den brittiska armén, som av en händelse gick förbi dem på väg tillbaka från en födelsedagsfest. Hur troligt var detta? Sannolikheten är ungefär lika stor som att min dammsugare går sönder strax innan James Dyson knackar på min dörr för att be om vägbeskrivning. Det finns väldigt få människor i Storbritannien som är utbildade för att ge omvårdnad till offer för kemiska vapenattacker och av alla människor som kunde gå förbi så råkade det bara vara den mest seniora av dem alla!

Regeringen försöker alltid få bra publicitet för sina väpnade styrkor och man skulle tro att den hjälteroll som dess ej tjänstgörande personal spelade för att rädda slumpmässigt förgiftade ryska dubbelagenter som de av en händelse träffade på skulle ha utropats som en triumf för den brittiska militären. Ändå hölls det hemligt i tio månader. Vi fick inte veta om överste Alison McCourts inblandning förrän i januari i år då det av misstag offentliggjordes. Upprymd av moderlig stolthet nominerade överste McCourt sin dotter till ett pris från den lokala radiostationen för hennes roll i att ge första hjälpen till Skripals, och den unga Abigail avslöjade sin mors identitet på lokalradion och det faktum att hennes mamma var där ”med henne” för att ansvara för första hjälpen.

Redan då spelade den tillmötesgående MSM med. Guardian och Sky News var båda bland de som lanserade historier som helt betonade en Enid Blyton-liknande berättelse om ”modig tonåring räddar Skripals” och nämner knappt arméns chefsjuksköterska som tog hand om Skripals ”med lilla Abigail”.

Jag vill åter betona att överste Alison McCourt inte är chefsjuksköterska för en viss enhet eller ett särskilt sjukhus. Hon är chefsjuksköterska för hela den brittiska armén. Hennes närvaro hölls det helt tyst om i media under tio månader och alla slags historier kördes i MSM om vem som först kom till hjälp; olika läkare och poliser nämndes.

Om du tror att det var en tillfällighet att det var den brittiska arméns chefsjuksköterska som var den första personen som upptäckte att Skripals var sjuka är du en godtrogen dumbom. Och varför höll man tyst om detta?

4. Anmärkningsvärd ämnesomsättning
Detta har många gånger noterats, men inget tillfredsställande svar har någonsin getts. Den officiella historien är att Skripals förgiftades via dörrhandtaget, men var sedan tillräckligt friska för att gå till en pub, mata några ankor och äta en stor lunch på Zizzi, innan de omedelbart insjuknade och förlorade handlingsförmågan; båda på samma gång.

Far och dotter Skripal var mycket olika avseende åldrar, kön och vikt. Att ett gift som först verkade efter flera timmar, men sedan slog till med omedelbar inaktiverande effekt så att de inte kunde ringa efter hjälp, skulle påverka två så helt olika personers ämnesomsättning vid exakt samma tidpunkt har aldrig förklarats tillfredsställande. Doseringen av giftet har en given effekt och naturligtvis skulle metoden med gift på dörrhandtaget ge en okontrollerbar dos.

Men att två olika slumpmässiga doser var så beskaffade att de drabbade två väldigt olika människor i samma ögonblick, så att ingen kunde ringa efter hjälp, är en extrem tillfällighet. Det är nästan lika osannolikt som att nästa person som går förbi är chefsjuksköterskan för den brittiska armén.

5. 11 dagar…
efter förgiftningen av Charlie Rowley och Dawn Sturgess spärrade polisen av Charlie Rowleys hem och inledde en eftersökning av ”novitjok” och detta skedde med mycket stor skyndsamhet eftersom man trodde att detta gift fanns spritt bland allmänheten. De letade specifikt efter en liten flaska med vätska. Ändå krävdes 11 dagars sökande innan de påstod att de hade hitta ”novitjok” i en parfymflaska som stod helt synlig på köksbänken. Detta skedde först efter att de dagen innan i soptunnan hade upptäckt en ledtråd i form av parfymflaskpaketet; efter tio dagars sökande.

Flaskan var uttagen ur förpackningen och ”novitjok”, som är dödligt i mycket små mängder hade sprutats ur munstycket åtminstone två gånger, både av Rowley och Sturgess och möjligen fler gångar. Flaskans yttre och munstycket var därför förorenat. Ändå har huset, till skillnad från Skripals tak, inte behövt förstöras.

Jag tror inte att det tog polisen elva dagar att hitta just vad de letade efter. Den lilla flaskan med vätska som de letade efter stod helt tydligt på en köksbänk. Vad händer mer?

6. Mark Urban och Pablo Miller
BBC:s ”Diplomatic Editor” är en vanlig kanal för säkerhetstjänsterna att förmedla sitt budskap med. Mark Urban presenterade mycket av BBC:s första rapporter om Skripal-fallet. Ändå dolde han för tittarna det faktum att han hade varit i regelbunden kontakt med Sergej Skripal under flera månader före den påstådda förgiftningen och hade haft flera möten med Skripal.

Detta är ett extraordinärt beteende. Det var världens största nyhetshändelse och medierna, inklusive BBC, kämpade med att beskriva bakgrunden till vad som hänt. Ändå höll den journalist, som hade gedigen kunskap om världens största nyhetsberättelse och faktiskt rapporterade om den, denna kunskap för sig själv. Varför? Mark Urban underlät inte bara att utnyttja en gynnsam karriärmöjlighet, det var helt enkelt oetiskt av honom att kontinuerligt rapportera om historien utan att avslöja för tittarna hans omfattande kontakter med Sergej Skripal.

Den brittiska regeringen hade två omedelbara reaktioner på Skripal-händelsen. Under de första 48 timmarna skyllde de på Ryssland och utfärdade ett D(SMA)-meddelande som förbjöd alla medier att nämna Skripals MI6-ansvarie Pablo Miller. Genom ännu en av dessa extraordinära tillfälligheter känner Miller och Urban varandra väl eftersom båda samtidigt varit officerare med samma grad i Royal Tank Regiment och kommit till regementet samma år.

Jag har flera gånger skickat följande frågor till Mark Urban. Det har inte kommit något svar:

”Till: mark.urban@bbc.co.uk

Kära Mark,
Som du kanske vet är jag en journalist som arbetar i alternativa medier och är medlem i NUJ. Jag har tidigare varit brittisk ambassadör. Nu undersöker jag fallet Skripal.

Jag vill ställa följande frågor.

1. När Skripals först förgiftades var det den största nyhetsberättelsen i hela världen och du befanns dig i den unikt positionen att ha haft flera möten med Sergej Skripal föregående år. Men inför för vad som borde ha varit en stor karriärmöjlighet höll du för allmänheten under fyra månader inne med denna unika information om en viktig händelse. Varför?
2. Du var officer i Royal Tank Regiment tillsammans med Skripals MI6-ansvaite Pablo Miller, som också bodde i Salisbury. Har du upprätthållit vänskapliga förbindelser med Miller genom åren och hur ofta har ni kontakt?
3. När du träffade Skripal i Salisbury, var då Miller närvarande hela eller delar av tiden eller träffade du Miller separat?
4. Kände BBC vid den tiden till dina möten med Miller och/eller Skripal?
5. När du fyra månader senare efter Rowley/Sturgess-incidenten berättade för världen om dina möten med Skripal sa du att du hade träffat honom för att göra undersökningar inför en bok. Hittills är den enda kommande bok som du gör reklam för är Skripal-attacken. Vad var innehållet i dina diskussioner med Skripal?
6. Pablo Miller arbetade för Orbis Intelligence. Vet du om Miller bidrog till Christopher Steele-dossiern om Trump/Ryssland?
7. Diskuterade du Trump-dossiern med Skripal och/eller Miller?
8. Vet du om Skripal bidrog till Trump-dossiern?
9. I ditt Newsnight program efter Rowley/Sturgess-incidenten uppgav du att källor inom säkerhetstjänsten hade berättat att Julia Skripals telefon kan ha varit avlyssnad. Hur många informationssamtal eller diskussioner har du efter januari 2017 haft med säkerhetstjänsten om någon av ovanstående frågeställningar?

Jag ser fram emot att höra av dig.
Craig Murray”

Urbans brist på öppenhet när det gäller att vägra att svara på dessa frågor och den roll som BBC och MSM i allmänhet spelade när de obestridligen marscherade taktfast bakom den brittiska regeringens berättelse, plus ”tillfälligheten” i Urbans förhållande till Pablo Miller, ger ytterligare anledning till skepsis till den officiella berättelsen.

7. Fyra månader
I den officiella berättelsen påstås att Boshirov och Petrov tog med sig ”novitjok” in i landet; att små mängder kan döda; att de tillhandahöll det ”novitjok” som dödade Dawn Sturgess. Det måste därför ha haft högsta prioritet att informera allmänheten om de misstänktas rörelser och de möjliga platser där dödliga rester av ”novitjok” kunde finnas.

Ändå tog det minst fyra månader mellan det att polisen som genomsökte hotell Poplar där Boshirov och Petrov hade bott och där de påstod att de upptäckte spår av novitjok i hotellrummet tills polisen informerade hotelledningen och allmänheten om upptäckten.

Det är alltså fyra månader då en städare kan ha kommit i kontakt med dödligt novitjok på hotellet. Fyra månader då en annan gäst på samma hotell kanske hade haft något dolt i väskan som de hade plockat upp. Fyra månader då det kunde ha funnits en behållare med novitjok i en häck nära hotellet. Men i fyra månader tyckte polisen inte att något av detta var brådskande nog för att berätta det för någon.

Det är förvånande att det tog tre hela månader efter Dawn Sturgess död innan hotellet informerades, allmänheten informerades, eller att bilderna av ”Boshirov” och ”Petrov” i Salisbury släpptes. Det kan inte finnas någon tydligare indikation på att myndigheterna faktiskt inte trodde att det fanns något hot från rester av novitjok som var kopplat till Boshirovs och Petrovs rörelser.

På samma sätt visade metadata om de berömda CCTV-bilderna av Boshirov och Petrov i Salisbury, publicerade i september av Met Police, att alla stillbilder förbereddes av Met på morgonen den 9 maj; hela fyra månader innan de offentliggjordes. Men detta verkar snurrigt. Varför vänta hela fyra månader så att folk börjar glömma innan man vädjar till allmänheten om information? Detta saknar rim och reson ur utredningssynpunkt. Det är ännu mindre meningsfullt ur folkhälsosynpunkt.

Om myndigheterna verkligen var oroliga över den möjliga och dödliga närvaron av novitjok och ville spåra det, varför skulle de i himmelens namn vänta i fyra månader innan de publicerade bilderna som visar ansikten och kläder och rörelsemönstret för de människor som de tror distribuerade det?

Den enda möjliga slutsatsen av dessa märkliga fyra månaders förseningar, både när det gäller att informera hotellet och att offentliggöra CCTV-filmen avseende Boshirov och Petrov för allmänheten, är att Metropolitan Police faktiskt inte trodde att det fanns en folkhälsofara i att de två hade lämnat rester av novitjok efter sig. Om den officiella berättelsen var sann kan detta exeptionella misslyckande med att vidta åtgärder i rätt tid när folkhälsan hotades ha bidragit till Dawn Sturgess död.

Metadata visar att polisen bearbetade alla bilder från CCTV i Salisbury avseende Boshirov och Petrov en månad innan Charlie Rowley befattade sig med parfymen. Myndigheterna hävdar att CCTV-bilderna visar att de [Boshirov och Petrov] kunde ha använt sig av en behållare för välgörenhetsinsmling för att göra sig av med novitjok. Vilket väcker frågan? Om polisen verkligen trodde att de hade CCTV-bilder som visade rörelserna hos de män som innehade novitjok; varför sökte de inte därefter överallt där CCTV visar att de kunde ha varit, inklusive den där välgörenhetsbehållaren?

Den mycket mer troliga slutsatsen verkar vara att bristen på brådska förklaras av det faktum att länken mellan Boshirov och Petrov och ”novitjok” är en berättelse som de är inblandade i utredningen inte tar på allvar.

8. De slarviga spionerna
Det finns delar i den accepterade berättelsen om Boshirov och Petrovs rörelser som inte är vettiga. Som den utmärkta lokala Salisbury-bloggen Blogmire påpekar visar CCTV-filmerna Boshirov och Petrov, efter att de påstås ha täckt dörrhandtaget med novitjok, ha gått mot järnvägsstationen, men gått rakt förbi den in i Salisbury centrum och missat sitt första flykttåg. Sedan vandrade de uppenbarligen planlöst runt i Salisbury. De tittar intresserat i skyltfönster vilket fångas på CCTV. Enligt den officiella berättelsen gör de sig av med den använda, men oförklarligt fortfarande cellofanförseglade parfym/novitjok-förpackningen vid en behållare för välgörenhetsinsmling, efter att på vägen ha gått förbi många alternativa avstjälpningsplatser inklusive banvallen och soptunnorna i Shell-garaget.

Men det riktigt intressanta, som framhållits av Blogmire, är att det närmaste en CCTV någonsin fångat dem [Boshirov och Petrov] i förhållande Skripals hus är på ett avstånd av 500 meter och detta är vid Shell-garaget och det är när de går på motsatt sida av vägen vid avtaget mot Skripals hus. Det finns en andra CCTV-kamera i garaget som skulle kunna ha fångat dem när de korsade vägen och begav sig mot Skripals hus, men ingen sådan video eller stillbild, potentiellt den viktigaste av alla CCTV-bilder, har någonsin publicerats.

Men 500 meter är inte det närmaste en CCTV kan placera agenterna i förhållande till Skripals. Från 13.45 till 13.48 fångades Boshirov och Petrov på CCTV i Dawaulders myntbutik som ligger cirka 200 meter från Skripals [hus], vilka samtidigt var på Avon Lekplats. Soptunnan på Avons Lekplats blev under två dagar, strax efter att Skripals ”attackerades”, platsen för en extremt intensiv utredning. Ändå har Boshirovs och Petrovs utflykter, under deras flykt från ett mordförsök, in i Salisbury centrum behandlats som helt meningslöst och oviktigt i den officiella berättelsen.

Slutligen verkar Boshirovs och Petrovs beteende under de tidiga timmarna före attacken sakna all rim och reson. Å ena sidan får vi höra att de är högt utbildade, erfarna och seniora GRU-agenter; å andra sidan får vi veta att de festade på sitt rum hela natten, drog uppmärksamhet till sig själva med höga ljud, rökte cannabis och roade sig med en prostituerad på rummet där de lagrade och kanske tillverkade ”novitjok”.

Tanken på att professionella agenter före en extremt känslig mordoperation, som involverar hantering av ett gift där en liten olycka skulle döda dem, skulle stanna uppe hela natten, dricka alkohol i stora mängder och ta droger är struntprat. Bortsett från den uppenbara effekten på den egna prestationsförmågan riskerade de att polisen skulle tillkallas på grund av allt buller och en genomsökning av rummet som skulle ha inletts på grund av drogerna.

Att de gjorde detta samtidigt som de innehade novitjok och timmar innan de genomförde attacken är något som jag helt enkelt inte tror på.

9. Skripals förflyttningar
Tills berättelsen ändrades till att Boshirov och Petrov anlände till Salisbury strax före lunchtid och målade dörrhandtaget hade den officiella historien varit att Skripals lämnade hemmet runt klockan 9 på förmiddagen och sedan inte återvänt. Båda hade stängt av sina mobiltelefoner; en intressant och fortfarande oförklarlig omständighet. Som man kan förvänta sig i en stad som täcks av CCTV som Salisbury, var det lätt att följa deras tidiga morgonfärd och positionen på deras bil kunde vid olika tillfällen registreras av polisen.

Till dags dato har inga bevis någonsin framlagts för att de återvänt till sitt hus. Det finns nu ett litet tidsfönster mellan det att Boshirov och Petrov anländer och målar dörrhandtaget, uppenbarligen med Skripals nu oförklarligt tillbaka inne i sitt hem, och när Skripals igen åker iväg med bil, så snabbt efter att dörrhandtaget blivit målat att de kommer ikapp Boshirov och Petrov; eller säkert inte befinner sig mer än 200 meter från dem i Salisbury City Centre. Det finns utan tvekan en enorm mängd CCTV-videos som visar Skripals rörelser vilka aldrig har offentliggjorts. Till exempel visade polisen ”tydliga” bilder på Skripals för föräldrarna till en av pojkarna som Sergej pratade med medan han matade ankorna vid dammen, men detta har aldrig offentliggjorts. Det är emellertid i detta ögonblick som bevisen placerar Boshirov och Petrov som närmast Skripals. Vad visar denna dolda CCTV avseende Skripals med ankorna?

Varför har så få detaljer om Skripals rörelser den dagen offentliggjorts? Vad visar alla undanhållna CCTV-bilder av Skripals i Salisbury?

10. Den förseglade flaskan
Först under de senaste dagarna har polisen äntligen medgett att det finns ett verkligt problem med det faktum att Charlie Rowley insisterar på att parfymflaskan var helt förseglad och att cellofanen var svår att ta bort när han upptäckte den. Varför behållaren för välgörenhetsinsamling inte hade tömts på tre månader, har inte heller förklarats. Rowleys hågkomster stöds av det faktum att hela förpackningen upptäcktes av polisen i hans papperskorg. Varför skulle Boshirov och Petrov ha tagit med sig cellofanen om de hade öppnat förpackningen?
Varför, och hur, skulle de ha återförseglat den utomhus i Salisbury innan de dumpade den?

Dessutom var det ett mellanrum på tre månader mellan det att polisen hittade parfymflaskan och att polisen släppte detaljer om varumärket och foton av det, trots att polisen trodde att det kunde finnas mer där ute. Återigen motsäger nyhetsrapporteringen helt den officiella berättelsen om behovet av att skydda allmänheten i en nödsituation gällande folkhälsan.

Denna del av berättelsen är helt enkelt struntprat.

Bonusmaterial – Integrity Initiative
Integrity Initiative betalade definitivt Dan Kaszeta för att publicera artiklar om fallet Skripal. I sina veckovisa sammanställningar till FCO angående vad Integrity Initiative publicerade på sociala medier och för att visa på sin verksamhet framkom att över 80 % handlade om Skripals.

Regeringar inleder inte hemliga kampanjer för att sprida dold propaganda för att berätta sanningen. Integrity Initiative, som får hemlig finansiering från FCO och MOD och en välvillig inställning från MSM för att sprida regeringens berättelse, sysslar mycket tydligt med desinformation. Mer rakt på sak; om Integrity Initiative främjar någonting vet du att det inte är sant.

Mest olycksbådande av allt är Skripalgruppen som är skapad av Integrity Initiative. Denna grupp inkluderar Pablo Miller, Skripals MI6-ansvarige och höga representanter för Porton Down, BBC, CIA, FCO och MOD. Även om alla andra löjligt svaga punkter i regeringens berättelse inte fanns skulle aktiviteterna kring Integrity Initiative i sig leda mig till att förstå att den brittiska regeringen döljer något viktigt.

Slutsats
Jag vet inte vad som hände i Salisbury. Det utspelade sig ett vanligt spionspel mellan Ryssland och Storbritannien, sannolikt kopplat till Skripals och/eller Natos kemiska vapenövning som då ägde rum på Salisbury Plain, Ännu en av dessa märkliga sammanträffanden.

Vad jag vet är att stora delar i den brittiska regeringens berättelse helt enkelt inte klarar granskning.

De ryska myndigheterna har ljugit om Boshirov och Petrovs identitet. Det som är häpnadsväckande är den iver som MSM och den politiska eliten har visar då den slutit upp kring det barnsliga logiska misstaget att eftersom den ryska regeringen har ljugit måste den brittiska regeringen säga sanningen. Det är helt klart för mig att båda regeringarna ljuger och det spionspel som spelades upp den dagen var mycket mer komplicerat än en meningslös hämndattack mot Skripals.

Jag tror inte på den brittiska regeringen. Jag har gett dig de viktigaste punkterna där den officiella berättelsen inte håller ihop. Dessa är inte på något sätt uttömmande och jag ser mycket fram emot att läsa dina egna åsikter.

---

Originalartikeln på Craig Murrays egen sida

Översättning till svenska: Arne Nilsson