Tragikomiskt i Engelska Parken

Moderatorn Maria Ripenberg, med panelen bestående av Eva Danielsson, Coco Norén, Kent Fredholm, Henrik Edgren och David Cvach (Klicka för UNT:s nyhetsnotis)

Häromkvällen var jag på en tragikomisk begivenhet här i Uppsala, vid Engelska Parken förresten. Det var Uppsala Nya Tidning (UNT) och Uppsala Universitet (UU) som hade sitt första panelsamtal för säsongen i serien “Åsikt Uppsala”. Denna kväll skulle det handla om “Varför har unga slutat plugga språk?”, d v s andra språk än engelska. Ett debattinlägg i UNT den 11 februari hade fäst uppmärksamhet på problemet att alltför få unga människor vill lära sig moderna språk som tyska och franska.

Saken intresserar mig djupt. Trots att jag gick på den matematiskt-naturvetenskapliga linjen så var jag, i så där i sent 50-tal och tidigt 60-tal, tvungen att lära mig tyska och franska utöver engelskan. Man kunde också välja till ett extraår franska, vilket jag gjorde. Jag har haft stor nytta av detta, både socialt och vetenskapligt.

Salen i den nya Humanistiska teatern samlade ett hundratal människor, som förmodligen var språklärare de flesta. Jag såg fram emot en spännande och lärorik afton. Det skulle bli intressant att se om någon vågade nämna elefanten i rummet: den amerikanska kulturella och politiska dominansen i Sverige. Den, mer än svårigheter med franska verb och tyska prepositioner, styr nog ungdomarnas val.

Dålig ljudteknik?
När klockan blev 18.30 hälsades vi välkomna av en lång senig man klädd i grått*. Vem han var fick vi inte veta. Han talade engelska, men eftersom det var skolengelska så var det nog inte någon inbjuden kanadensare eller skotte.

Men den okunskapen kunde vi leva med, svårare var att vi hade svårt att höra vad han sade. Ljudtekniken verkade inte vara den bästa. Det blev ännu mera problematiskt när UNT:s kvinnliga ledarskribent och insändarredaktör började tala, också hon på engelska. Hon presenterade sig visserligen, men eftersom hennes röst var svagare än den långe senige mannens, så uppfattade vi bara hälften av vad hon sade.

En del i publiken satte handen bakom örat, lite demonstrativt, både för att höra bättre och för att fånga hennes uppmärksamhet. Men nej.

I en av Göran Häggs böcker, han var ju ofta ute och talade i bygderna, har jag fått lära mig att svenskar aldrig klagar på dåliga ljudanläggningar. De sitter hellre och lider igenom en hel föreläsning, som de knappast uppsnappar, än ställer till “bråk”.

Var högtalaren på?
Men jag har aldrig varit rädd för att framstå som “osvensk” så jag frågade, när hon gjorde en paus, “Is the loadspeaker on?”. Jo, det var den försäkrade hon och en tillkallad tekniker. En och annan i publiken grymtade, men det låtsades de inte om.

Och nu blev det den franske ambassadörens tur – och han talade också engelska. Han hade bara varit här i 18 månader sade han, och hade inte hunnit lära sig vårt språk.

Det har jag all respekt för. Kanske sitter han om ett halvår i Latinamerika eller i Östasien. Och vad ska han då med svenska glosor till? Men hade det inte varit smartare om man låtit honom tala franska, som sedan översatts? Jag har själv goda erfarenheter av detta från uppdrag i Latinamerika och Östeuropa. Man får tid att tänka på vad man ska säga, så själva föreläsningen kan till och med bli bättre än normalt!

Evenemanget var annonserat i UNT som om det skulle vara på svenska, och jag tror att alla som kom, även de som av utseende att döma inte var födda här, ändå behärskade svenska. Det hade därför varit bättre att allt som sades hade sagts på svenska istället för att vi alla skulle rådbråka vår engelska – till på köpet under ett möte som skulle handla om varför vi inte vill lära oss andra språk än engelska!

Om jag bara uppsnappat hälften av vad kvinnan sade, så gick bara 3/4 fram av vad den franske ambassadören sade på sin engelska.

Skickade lapp
Jag ville inte “bråka” på nytt så jag skickade en lapp till universitetets representant, dess presschef, som satt ett stycke bort:

Jag har normal hörsel men uppsnappade bara hälften av vad kvinnan sade och nu 3/4 av vad den franska ambassadören säger. HÖGTALAREN MÅSTE BLIVIT AVSTÄNGD!

Svaret kom efter en stund på andra sidan lappen:

Denna lokal är speciellt utrustad för samtal utan teknik. Ljudet ska höras till alla utan mikrofon. Det finns alltså ingen högtalare i lokalen. Mikrofonerna idag är avsedda för filmaren. Ta gärna kontakt med Uppsala Universitet med klagomål. Jag välkomnar det. Kritik har framförts tidigare. Vänligen…

Jo, det stämde. En kille höll på med att filma hela begivenheten, och videon skulle läggas ut på nätet för alla att se på. Tydligen var ljudtekniken avstämd för hans behov. Men varför var hans kamera viktigare än vi som satt där?

Ny lapp
Nu talade någon av de inbjudna paneldebattörerna. Och det hördes lite bättre. Jag kollade med damen bredvid, som uppmuntrat mig att agera: Jo, hon höll med. Nu hördes det lite bättre. Kanske var det för att han och de andra paneldebattörerna använde handmikrofon och inte headset. Så jag skickade en ny lapp:

Om det är så att det inte finns högtalare, varför hörs de som pratar i handmikrofon bättre än de som har headset? Varför inte låta alla använda handmikrofon?

Svaret kom snabbt:

Det går tyvärr inte. Alla måste ha den mikrofon som förberetts för filmens kvalitet. Ledsen för detta.

Skulle jag nu skratta eller gråta? Alltså:

  • Här satt vi, ett hundratal språkintresserade, och var tvungna att rådbråka vår engelska när vi skulle diskutera värdet av att kunna andra språk än engelska.
  • Dessutom var vi förhindrade att fullt ut höra vad som sades, eftersom tekniken var avstämd för filminspelningen
  • Och slutligen: talarna var ganska dåligt förberedda. Deras inlägg var ostrukturerade och verkade improviserade.

Jag satt en liten stund och tänkte: stannar jag? Beslutet blev nej och jag lämnade arenan i allas åsyn. Men jag var inte ensam. Efter mig kom ett ungt par som också tröttnat:

– Nästan gång kommer vi inte hit, vi väntar på filmen!


* Redaktörens efterforskningar har givit vid handen att det kan ha varit Kalle Sandhammar (Publisher på UNT) som inledde.

  6 kommentarer for “Tragikomiskt i Engelska Parken

  1. Jan Arvid Götesson
    2019-02-14 kl. 7:03

    Anders P!
    Det som du beskriver är blott den senaste av flera språkliga revolutioner under senare sekler.

    Det första var att majoriteten i Sverige slutade ”tala svenska”. Med ”svenska” menar jag de genuina nordiska språkliga varieteter som talades i Sverige. De ersattes av det främmande språket standardsvenska, vilket är ett lika stort hopp som om våra barn skulle byta språk till standarddanska.

    Fram till 1900-talets slut fanns sedan en bildad standardsvenska. Detta språk var av samma slag som de tyska och franska högspråken. Man måste nog ha tillgodogjort sig den bildade standardssvenskans kultur för att kunna bli sv-en-ty-fr-fyrspråkig på det gamla läroverkssättet.

    Den senaste revolutionen är att den bildade standardsvenskan avskaffas. Svaret på UNTs fråga är att man bara kan suga upp det som finns i ens omgivning (alltså obildad svenska och platt engelska) om man inte har sin språkliga grund i bildad standardsvenska.

    Frågan vad unga ”vill” är felställd. De ”kan” inte.

    Vår käre redaktör meddelar att ”efterforskningar har givit vid handen att det kan ha varit Kalle Sandhammar (Publisher på UNT) som inledde”.

    Att de som styr svenska media (inte ”svensk media”) är så fåniga så att de går runt och kallar sig ”publisher” är ett symptom på det avskaffande av bildad standardsvenska som är orsaken till att goda språkkunskaper inte kan finnas.

    Kalle Sandhammar är alltså själv svaret på på UNTs fråga.

  2. Bengt Svensson
    2019-02-14 kl. 7:53

    Var det för att “nå ut” som de höll det på engelska? Tror de att videon ska bli en kioskvältare i den engelskspråkiga världen? Enfaldigt och inkompetent!

  3. Bertil Carlman
    2019-02-14 kl. 8:20

    Ja, det är naturligtvis så det är. Vi domineras av Imperiet, även av USAskan. Och så domineras många av oss av viljan att inte bråka, men inte du Anders. Och förmodligen kommer denna hämmande, ja rent av förtryckande vilja att alltmer släppa sitt grepp om fler av oss framöver.

  4. Anders Persson
    2019-02-14 kl. 10:53

    Det som gör att jag, ofosterländsk som jag är, ibland föredrar att tala engelska också inför en svensk publik är…

    1. Man tar mig mer på allvar. Tyvärr blir en sanning mer trodd i det här landet om den framförs på engelska.

    2. Det är ju inte “engelska” jag talar utan, med svensk intonation, något slags “nordatlantiska” d v s en blandning av engelska och amerikanska. Jag kommer då, mer eller mindre medvetet, också att använda det amerikanska sätter att presentera saker och ting. Ty i USA får man redan i skolan lära sig presentationsteknik: tala högt och tydligt, tänk på att söka fånga åhörarnas intresse osv, osv

    3. Jag gillar att blanda in lite humor och lättsamheter i mina föredrag. Det går inte så bra i den svenska kulturen, ännu påverkad av den tyska kulturen, där sådant anses dra ner värdet av det man sedan säger. En medicin som smakar illa blir ju mer trodd än en som smakar gott. Men på engelska tillåts jag, nästan, att vara lite humoristisk, mitt i “allvaret”. Jmf 1. ovan.

  5. Anders Persson
    2019-02-14 kl. 20:13

    Det slår mig nu, lite försent, att hade jag stannat kvar hade jag kunnat tipsa den franske ambassadören att hans land nu hade ett gyllene tillfälle att göra franskan till det ledande språket i Europa, en ställning de innehade fram till 1871.

    Det enda EU-land där det idag talas engelska på gatorna är ju Irland. Men dels är befolkningen liten, dels klappar deras hjärtan för gaeliskan.

    Så med franska, följt av tyska, som huvudspråk inom Europeiska Unionen är ju alla tvungna att lära sig dessa språk! Lätt som en plätt!

  6. Anders Persson
    2019-03-01 kl. 17:12

    På tal om kunskaper i icke-engelska språk, läser i dagens METRO på sidan 10 att “det råder karnevalsyra i den tyska staden Cologne”. Tur att de inte i någon ambition att vara folkbildande berättade att staden är uppkallad efter en berömd parfym.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.