Amerikansk hegemoni — även kallad regelbaserad världsordning — är ett avslutat kapitel. Det säger ingen mindre än USA:s nye utrikesminister Marco Rubio i en poddintervju. Han erkänner att världen blivit multipolär. Fokus för amerikansk utrikespolitik ska nu vara landets egna intressen, inte att upprätthålla regler. Okej, Rubio säger inte det där om regler rakt ut men det är så jag tolkar honom.
Å ena sidan tar USA alltså ett steg tillbaka från det världsherravälde man de senaste trettiofem åren aspirerat till. Å andra sidan släpper man vissa hämningar när det gäller att hävda egna intressen. Så frågan är om USA blir mer eller mindre farligt?
Att ta över Grönland från Danmark och Panamakanalen från Panama, kanske införliva Kanada som delstat, lär inte störta världen i kaos om något av det till äventyrs verkligen skulle ske. Förmodligen överlever vi även en protektionistisk amerikansk handelspolitik och till och med aggressiva strafftullar i olika politiska syften.
Men jämfört med den multipolaritet som Ryssland, Kina och BRICS säger sig stå för, ser den amerikanska motsvarigheten ut som Vilda västern. Den nya amerikanska administrationen anser att USA hittills varit förfördelat. Särskilt ekonomiskt. Men även militärt. Med Polen som förebild måste Nato-allierade öka sina militärutgifter, tycker Rubio. Gärna även hjälpa till att hålla Kina på mattan.
Lägg därtill att avgörande falska narrativ lever kvar. Den nya administrationen uppfattar i än högre grad än den förra Israels folkmord som försvarskrig. Trump har visserligen uttryckt förståelse för Rysslands aversion mot Nato-utvidgning, men Rubio tycker ändå att Putin är the bad guy och Washington är ännu märkligt tondövt för de ryska krigsmålen. Iran och Nordkorea är fortfarande ”skurkstater”.
Dubbelmoral är bättre än ingen moral, brukade jag tänka när jag i någon mån trodde på den amerikanska ”regelbaserade” världsordningen. Jag hoppas att jag inte får rätt.
Ständigt denna Trump, som börjar liknar något i stil med ”Trollkarlen från Oz”. Hur kommer denna ”USA-såpa” sluta, eller kommer det bara att fortsätta i all evighet?
Oskar Andersson skapade Sveriges första tecknade serie: ”Mannen som gör hvad som faller honom in”. Det är välgörande med de här friskusarna i Washington DC!
Denna grundliga omskakning kommer förhoppningsvis att leda till en uppryckning i norra Europa. Jag föreslår:
– Alla stater som opinionsmässigt och parlamentariskt är stabilt upprustningsvänliga bildar en grupp, som tillsammans skapar en kombinerad militärmakt på global toppnivå. Ett frö till detta vore de nio staterna i Polen, Baltikum och Norden, som tillsammans har hälften så stor befolkning som Ryssland och en större ekonomi.
– Kärnvapenmakterna Förenade kungariket och Frankrike behöver ansluta sig, och Europa behöver skapa kärnvapenjämvikt genom nyanskaffning och utspridning på alla slags vapenbärare över ett stort område.
– Den europeiska delen av Nato behöver genast fördubbla sina militärutgifter, och se till att medlen används effektivt.
Jan Arvid G!
Tänker du att detta ska ske efter Natos upplösning?
Tobias L!
Jag tror inte, att Nato upplöses. Det är inte huvudsaken. Det viktiga är, att stabila och demokratiska europeiska stater behöver upp på en högre nivå, och taga ansvar för området från Grönland till Svarta havet.
Jag tror, att det är ofrånkomligt, att världen har stormakter och allianser med stor slagstyrka. Tänk på Indien, som har många kärnvapenstridsspetsar för att balansera Pakistan och Folkrepubliken Kina. Det bästa vi kan uppnå, är att balansen blir stabil, och att stormaktsrivaliteten blir kall, inte varm.
Jag lät AI räkna ut, hur mycket medianinkomsttagaren i Förenta staterna, Sverige och Ryssland måste bidraga med till sitt lands militär. Svaret blev $2,000–$2,500 i Förenta staterna, $120 i Sverige och $762 i Ryssland. Sverige och resten av Europa behöver lyfta sig till en kvantitativt och kvalitativt annan nivå. Det är det europeiska halv-vakuumet som leder till krig i Europa. (Jag skrev inte ”det europeiska vakuumet” för att inte överdriva Europas försummelser.)
Det som är bra med Donald Trump och hans anhang är, att man tvingas se världen på ett nytt sätt. Jag tycker till exempel att Sverige har en försvarsskuld, och lämpligen kunde göra en engångssatsning på en biljon kronor på försvaret, eftersom vi legat för lågt i flera årtionden.
Jan Arvid G!
Det är något fel på siffrorna. Sveriges försvarsbudget för 2025 är på 138 miljarder SEK. Den som är händig med miniräknaren kan väl få det till omkring 13.000 per person, kanske det dubbla för den genomsnittlige inkomsttagaren. Att ge ett engångsbelopp – och var skulle de pengarna tas ifrån? – låter meningslöst. Det måste finnas kapacitet att ta hand om den investeringen och vårt försvar har redan nu avsevärda svårigheter att skala upp med de höjningar av anslagen man redan fått. Främst då rekrytering av personal och utbildning, det tar många år av utbildning och erfarenhet innan man kan nå de högsta befattningarna. Och exempelvis är Hägglunds orderbok för stridsfordon fylld för 10 år framåt. Risken finns att din biljon bara rinner iväg i inflation eller ännu värre i korruption.
Inte en man, inte ett öre åt militarismen! var en given paroll en gång i tiden. Den gäller även i dag så, länge det inte handlar om att försvara svenskt territorium.
Lennart P!
”Median” och ”genomsnitt” är olika saker, men jag brydde mig inte om att kontrollera uträkningen eftersom jag bara ville ha en grov uppskattning. Angående engångsbeloppet kan Sverige förstås inte använda enorma pengarna på en gång, men kan sätta av en fond, för att visa omvärlden, att Sverige menar allvar.
Jan F!
Din kommentar kan bara gälla min tidigare kommentar, så jag svarar. Var konkret! Under den högst sannolika förutsättningen att Sverige fortsätter att vara medlem i Nato, och under den högst sannolika förutsättningen att regeringen sitter kvar under 2025, och fortsätter att ha ungefär samma politiska åsikter som den har i dag, hur skulle du råda en riksdagsledamot att förhålla sig till statsbugetens utgiftsområde nummer 6, ”Försvar och samhällets krisberedskap”, avdelningen ”Försvar”? Beräkningen för 2025 är 160.915.000 kronor. Hur mycket skall de 160 miljarderna minskas, om en riksdagsledamot vill verka för parollen ”Inte en man, inte ett öre åt militarismen”?
Man kan inte svara, att min fråga är felställd, eftersom det enda riktiga kravet vore att Sverige skall lämna Nato genast och ? lämna annat samarbete med Förenta staterna genast. Under förutsättning att riksdagmajoriteten icke så besluter, måste ju en temporär korrekt utgiftspolitik för en militarismmotståndare finnas?
Jan Arvid G!
Jag är väldigt konkret. Så länge regeringen avser att vara ute och kriga med USA och Nato i andra länder gäller kravet. Men när vi får en försvarspolitik som avser att som tidigare vara till för att försvara Sveriges territorium, då är vi i ett annat läge.
Varför skall vi skattebetalare betala för USA:s och Natos krig runt om i världen och dessutom offra svenska ungdomars liv och lem?
Jan F!
Så ditt konkreta råd till en riksdagsledamot vore alltså ”Föreslå i riksdagsarbetet 0 kronor för utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, avdelningen Försvar, om inte Sverige före september 2025 utträder ur Nato och avslutar annat militärt samarbete med Förenta staterna”? Om inte 0 kronor, vilket annat belopp?
Detta är ingen tjafsig fråga, utan ett påpekande om att alla politiska viljeinriktningar om statlig verksamhet i Sverige har sin direkta motsvarighet i kronor i statsbudgeten. Din politiska åsikt ”inte en man, inte ett öre” – ”så länge regeringen avser att vara ute och kriga med USA och Nato” måste motsvara ett antal kronor i statsbudgeten. Om regeringen föreslår 160,9 miljarder för Försvar i statsbudgeten 2025, då tycker du att det är för mycket med nuvarande regeringspolitik, men hur mycket för mycket?
Som mest kan garantipensionen bli 11.907 kronor för ensamstående. Är det för mycket eller för litet, eller skall hela systemet göras om? I all politisk diskussion måste man vara beredd att lägga fram förslag på kronor och ören.
Jan Arvid G!
Du är snabb att begära tydlighet, konkretisering och stringens hos meddebattörer.
Du ville veta vad ”medianinkomsttagaren… måste bidraga med till sitt lands militär” och jag förmodar att förutsättningen var att täcka landets nuvarande militära utgifter. Varför skulle medianen vara intressant? Alla inkomst- och utgiftsberäkningar av detta slag åskådliggörs mycket bättre med uppgift per capita (d v s genomsnitt). En medianinkomsttagare är just en sådan, en individ, och kan under vissa förutsättningar vara oerhört missvisande. När du då ändå har valt medianen för att understryka behovet av svensk upprustning förmår du inte uppfatta orimligheterna i svaret från den tillfrågade artificiella intelligensen.
Du anser att ”Europa behöver skapa kärnvapenjämvikt genom nyanskaffning och utspridning på alla slags vapenbärare över ett stort område” samt påpekar att Indien ”har många kärnvapenstridsspetsar för att balansera Pakistan och Folkrepubliken Kina”.
Du slarvar med storheterna miljoner och biljoner.
Jag betvivlar att ett obestämt stort antal kärnvapenstridsspetsar utspridda över ett odefinierat stort område kommer att höja de europeiska ländernas säkerhet och undrar om du anser att Sverige bör draga sig ur fördraget om ickespridning av kärnvapen.
Jan Arvid G!
Du är helt förblindad av dina siffror, så du kan inte läsa in innebörden i det jag skriver. Den säkerhetspolitik som regeringen driver riskerar att leda till en katastrof för Sverige. Även om vi är med i Nato måste regeringen överge politiken med framskjuten bas i Finland och trupper i Litauen. Vi skall även vara med och strida med Nato i Asien!
Jan-Peter S!
Jag saknar prestige; jag är redo att draga tillbaka felaktiga eller dåliga saker som jag skrivit; jag respekterar fakta och logiska slutledningar; jag överdriver inte sannolikheten för osäkra hypoteser.
I fråga om resonemanget om militärutgifter kan jag säga: Jag drager tillbaka hela resonemanget och uträkningen, i ty att det var dåligt tänkt av mig. En bättre uträkning skulle giva resultatet, att en person i Förenta staterna har bidragit mer till militär utrustning och verksamhet än en person i motsvarande samhällsställning i Sverige, och att en person i Ryssland, med tanke på Rysslands lägre BNP per capita, har dragit ett tyngre lass. Jag nöjer mig med att uttrycka det i ord.
Hur slarvar jag med storheterna millioner och billioner? (De stavas bäst så.)
I fråga om ”en billion i Sveriges försvarsskuld till världen” medger jag, att detta skulle få ske i form av utfästelser.
Du frågar: Skall Sverige draga sig avtalet om ickespridning av kärnvapen? Nej.
I fråga om ”utspridning” menar jag, att det bästa vore att Frankrike och Förenade kungariket bleve stabila medlemmar av en stark europeisk samarbetsgrupp från Grönland till Svarta havet, som OBEROENDE av Förenta staterna kunde motstå allt tryck från stormakter, till exempel genom att på egen hand bistå Ukraina. Här finns många underlåtenhetssynder att sona. Ett led i en sådan politik vore, att Frankrikes och Förenade kungarikets kärnvapnenstyrkor vore slagkraftiga, mångsidiga och svåra att slå ut.
Jan F!
Du konkretiserar, att vi medborgare skall råda Sveriges riksdag och regering att ordna, så att svenska förband icke blir stationerade öster om Östersjön ”även om vi är med i Nato”. Jag förundras över, att du icke konkret kan råda Sveriges riksdag och regering att betydligt minska utgifterna för ”Försvar” i statsbudgeten 2025 ”även om vi är med i Nato”, med tanke på din paroll ”inte en man, inte ett öre”. Men det konstaterandet tackar jag för meningsutbytet.
Jan Arvid G!
Tack för ditt svar! Din vanliga skärpa är återställd.
Vad mitt eget misstag beträffar, är jag tvingad att tillstå åldersrelaterad försvagning av kognitiva förmågor, särskilt minnet. Jag upptäckte kort efter min kommentars publicering att du slarvat med miljoner och miljarder (stavningen vald med särskild tanke på risken att förväxla den s k långa och korta skalan där den engelsktalande delen av världen skriver billion när vi skriver miljard) när du kallar 160.915.000 för 160 miljarder. En liten felskrivning jag inte kunde låta bli att kommentera. Det var småaktigt av mig, och därtill pinsamt då jag själv också skriver fel.
Jan-Peter S!
I budgetar anges belopp i tusentals kronor (stundom kallat kSEK) eller millioner kronor (MSEK). Jag har tagit en MSEK-uppgift, och av tankspriddhet lagt till nollor som vore den en kSEK-uppgift.
Amerikanska räkneord är ett ständigt återkommande problem. En ”billion”, bi=2, har alltså nio nollor. En ”quadrillion”, quad=4, har 15 nollor. Logiken saknas helt. I resten av världen har en ”billion” 2×6=12 nollor, och en ”quadrillion” har 4×6=24 nollor.
En ”acre” (åker?) är en kvadrat med sidan 208,71 fot kan jag också meddela, men det är överkurs.