in hustru och jag har tittat på båda programmen som SVT:s Uppdrag granskning gjort om Swedbank. Tyvärr var de inte bra. Men det bombastiska dunkandet på den stora journalisttrumman var det inget fel på. Framställningen i programmen har genomgående varit rörig, en tydlig principiell tråd har inte gått att skönja bakom de olika ”avslöjandena” och för att fylla ut den generöst tilldelade programtiden har journalisterna kastat sig från det ena till synes mer sensationella ämnet till det andra, som regel beskrivna på ett ofullständigt sätt. Samtidigt har man tagit tillfället i akt att ikläda sig hjältemundering som avslöjare av skumma bankaffärer och dolda korruptionsskandaler.
Politiskt är dock det hela mycket obehagligt.
Vad som faktiskt uppnås med det rasande angreppet på Swedbank är att Förenta Staternas myndigheters grepp om det europeiska banksystemet stärks. Genom dollarns dominerande ställning är i praktiken de europeiska bankerna ingenting annat än vasaller till de stora amerikanska bankhusen. De europeiska bankerna betalar därför snällt sina mångmiljardböter när SEC (US Securities and Exchange Commission, den amerikanska motsvarigheten till vår bankinspektion) skickar fakturan på straffboten.
Som SEC suveränt fastställer. Ty denna ordning inte är resultatet av någon slags internationellt accepterad överenskommelse. Det enda som kan ändra på detta förnedrande tillstånd är att EU sätter hårt mot hårt genom att stärka eurons ställning. En god början vore att EU övergick till att handla olja i euro, inte enbart oljan från Iran.
När detta skrivs pågår Swedbanks bolagsstämma för fullt och vd Birgitte Bonnesen har redan sparkats – trots att ingen ännu visat att hon gjort sig skyldiga till något allvarligt fel, än mindre något brottsligt. Statsminister Löfvens igår hastigt påkomna uttalande – där han intressant nog desavouerar sin egen finansmarknadsminister – att han finner tvätt av svarta pengar inom banksystemet helt ”oacceptabelt” visar att Sverige verkligen kan vifta på svansen för husse.
Kanske husse lyssnar på det pigga men helt ofarliga morrandet och nöjer sig med att låta Swedbank böta blott femton miljarder SEK? För brott de kanske har – eller kanske inte har – begått.
En man som i dessa dagar hamnat i rampljuset är aktiespararnas vd Joacim Olsson. Han är den lilla mannen som gärna vill spela en stor roll och enligt SvD påpekar han att:
”En bank som i princip dagligen i en månads tid har varit föremål för nya avslöjanden om misstänkt penningtvätt, läckor, lögner till amerikanska myndigheter (sic!) och som aktivt har försökt att inte sprida klarhet kan inte få ansvarsfrihet på en stämma dagen efter att bankledningen har utsatts för en razzia.”
Rätt så! Först må domen falla och därefter en utredning inledas.
Min undran i allt det här är om det verkligen är UG som bedrivit ”grävande journalistik” eller om de bara presenterar vad amerikanarna har hittat?
Varför slutade Janne Josefsson?
Detta spel är ett intressant uttryck för förhållandet mellan Trumperiet och dess lydregion Lövenien. Stefan Lindgren hade på sin blogg också en bra analys av vad som sker under det som synes ske. Därtill översymboliskt med bondeoffer, därtill kvinna. Det går bra för Lövenien…
Jag ställer mig frågan, är inte USA egentligen intresserade av att få ut sina plundrande vasaller (oligarker) ur sörjan de skapat i de gamla Sovjetstaterna. Då passar det bra att låta ett antal nordiska banker betala priset för ”läckan”. Och är det inte förvånansvärt lite om vem det är som ”tvättat” i tvättomaten, det är deras byk som är smutsigast.