Uppsalaprofessor: Demokratin är ett spel inte ett regelverk

li-bennich-bjorkman

Professorn i statsvetenskap Li Bennich Björkman

Politiken är ett spel, ett socialt handlingsspel, där ”processen är inget, resultatet allt [och] ingen vinner på att följa reglerna”. Ja, så heter det bland annat i ett ledarstick i gårdagens UNT signerat Li Bennich-Björkman.

Skribenten är inte ”vem som helst”, utan professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet. Det hon skriver andas inte kritik eller ens ironi emot det rådande tillståndet, utan en sakkunnigs försäkran att så här ska det vara.

En ”demokratisk politik” fortsätter hon, förutsätter därför, ”för att inte leda ett land i fördärvet” väl fungerande administration och ett stabilt rättsväsende. Inte mig emot, men är det inte i riksdag, kommunfullmäktige och landsting (och inte inom byråkratin) där de demokratiska spelreglerna skall följas, även när det blir lite segt?

Det som Bennich-Bjorkman gör sig till tolk för låter mer som Adolf Hitlers utläggningar ”Mein Kampf” hur man ska ”rädda Tyskland”. Han hade säkert de av Bennich-Björkman efterlysta kvalitéerna ”avsaknad av social skam och en därmed förknippad mänsklig hänsynslöshet”. Eller varför inte den gamle ungerske kommunisten Matyas Rakosi som lanserade den så kallade ”salamitaktiken” för att få sin och sitt partis vilja igenom.

Professorn ser snäll och trevlig ut på bildbylinen, inte kan väl hon omfatta fascistiska idéer? Jo, det är i alla fall just vad hon gör får man veta lite längre fram i UNT. I en stort uppslagen artikel argumenterar Mats Lundström inte bara för att det är fel att stämpla SD som fascistiskt eftersom de respekterar de demokratiskt-parlamentariska spelreglerna, utan också för att föreställningar som Bennich-Björkmans står nära fascismen. De demokratiskt-parlamentariska spelreglerna är nämligen, skriver Lundström med hänvisning till Herbert Tingsten, överordnade dagspolitiken, en överideologi. ”En tro på demokrati innebär en proceduriell enighet om hur man löser sakpolitisk oenighet”.

Bild klippt ur gårdagens UNT

Herbert Tingsten i en offentlig debatt. Bild från gårdagens UNT

”I sitt stora arbete ’Demokratins seger och kris’ från 1933 hävdade Tingsten att … demokrati innebär en bestämd organisation av statsstyrelsen, en organisation, i vilken regelmässiga och legalt obundna folkliga opinionsyttringar – i praktiken huvudsakligen i form av val – äro centrala moment”. Tingstens polemiserade här mot fascistiska akademiker (till exempel Carl Schmitt) som definierade demokrati i termer av förverkligande av en ”folkvilja” som inte behöver komma till uttryck i fria val.”

Jämför detta med Uppsalaprofessorns tal ovan om att ”processen är intet”. Om jag förstått Lundström rätt skulle hennes utredning falla under begreppet ”persuasive definitions”:

”De definitioner av demokrati som fascister (och även kommunister) gjorde sig till tolk för var exempel på det som den amerikans­ke filosofen Charles Stevenson kallade övertalningsdefinitioner (persuasive definitions). Övertalningsdefinitioner används ofta i politisk retorik. De består i en modifiering av en konventionell definition av en värdeladdad term, till exempel ”demokrati”, som syftar till att överföra termens värdeladdning till något annat än det som termen vanligen betecknar.

I Uppsalaprofessorns definition är demokratin inte ett regelverk utan ett ”spel”. Åter till Lundström och hans slutord:

”Demokrati är en rättsordning, inte en morallära … en medborgarmakt [som] kan användas för att fatta både moraliska och omoraliska beslut. Vilka beslut som är omoraliska eller moraliska kan det demokratiska samtalet hjälpa oss att nå insikt om. Låt oss vårda det!”

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

  2 kommentarer for “Uppsalaprofessor: Demokratin är ett spel inte ett regelverk

  1. Martin Kullberg
    2015-01-19 kl. 0:46

    Tänk på det folk talar om som “demokratiska värderingar”, det är nihilism; att inte ha några värderingar alls annat än vad som är populärt för stunden. Varje parti som säger sig ha “demokratiska värderingar”, står för ingenting.

    Utöver det är politiken i stort nihilistisk, vilket gör att striden i den nyliberala ordningen inte handlar om vilket samhälle vi vill ha. Den nihilistiska demokratin handlar bara om att bråka om hur man bäst administrerar statsapparaten inom det teknokratiskt satta regelverket. Det är den postmoderna fascismen, där statsapparaten sätter demokratins ramverk och dessutom är politikernas jobb näst intill endast är att ta ställning för eller emot den ena eller andra produkten som kommer ur tjänstemannaapparaten. Därför låter en beskrivning av det moderna samhället väldigt mycket som fascism, just för att det är det. Fascism skulle kunna betraktas som att man eliminerar politiken och tjänstemannaapparaten tar över samhället.

    När man har ett antal helt demokratiska partier, med demokratiska värderingar, så har man i praktiken infört enpartistaten. För värderingarna är bara det som är populärt för stunden och alla trängs emot mitten.

    Ta denna kunskap tillsammans med att all realekonomi drivs på planekonomisk grund, all gruvdrift, energiproduktion osv är planerad, planerna kontrolleras iofs inte demokratiskt, men lika fullt är det befriat från allt som ens med god vilja kan beskrivas som fri marknad. Titta på belåningen i Sverige, Sverige är nästan fullständigt befriad från privategendom, allt är belånat, kort sagt, den proletära utopin där alla är egendomslösa, en nödvändighet av valutasystemet. Detta bekräftar det jag sagt. 1991 rev vi en mur och kapitulerade villkorslöst inför Sovjetstaten.

    Enpartistat, check, planekonomi, check, proletärt, check, demokrati, nope.

    Gonatt kamrater, imorgon är det arbetsdag i sovjeten.

  2. 2015-02-05 kl. 20:56

    Den refererade UNT-artikeln är inte den första, där denna professor i vältalighet Li Bennich-Björkman fått läsaren att kippa efter andan.

    Här följer ett annat exempel som så småningom slog sig fram ur minnet; hennes panegyriska artikel ”Georgien historiska reformer” över den avsuttne georgiske presidenten Micheil Saakasjvili, idag till och med efterlyst i sitt hemland. På länken finns L B-B:s vältalighetsopus från augusti 2014.

    Det kan tillfogas att professorn tillika är forskningsledare vid UCRS, Uppsala Centrum för Rysslandsstudier, vilket i sin tur ger en antydan om att forskningen där är i nivå med den svenska journalistiska bevakningen av det område som en gång var Sovjetunionen, d v s mer ideologiskt än sakligt inriktad. I slutet av januari exploderade så uppgiften att kanske 100 miljoner kronor av Sida-medel använts för att påverka den georgiska politiken! Här framskymtar en samordnad inställning till hur omvärlden ska hanteras.

    Min första reflexion vid läsning av artikeln var: ”Har Li B-B överhuvudtaget besökt Georgien eller är detta en ren skrivbordskonstruktion?” I varje fall måste hon ha svävat högt över landets vardag, där fattigdomen är det som direkt slår besökaren i ögonen. En liten promenad i Tbilisi mellan presidentpalats och Samebakatedralen, Georgiens största kyrka, ger direkt syn för sägen över en förfallen infrastruktur i ett område som kan tyckas borde vara ett skyltfönster för landet.

    Nedanstående små artiklar säger betydligt ger mer om Georgiens vardag:
    Konsten att leva med vattenbrist (1 november 2014) och elektricitet i Georgien (18 november 2014).

    En statsvetenskaplig artikel från en professorshand om utvecklingen i Georgien från självständigheten och framåt borde rimligtvis ha ett annat och mer realistiskt innehåll, intet minst utgående från de enorma summor USA satsat på landet men hur lite som kommit befolkningen och landets civila utveckling till del. Det talas om fem procent av hela beloppet!

    Sovjetunionens siste utrikesminister Sjevardnadze var Georgiens president 1995–2003. Han var från början USA:s man men med tiden inte tillräckligt följsam, så i landet släpptes då – enligt känt mönster – en av dessa utlandsstyrda färgrevolutioner loss, det som kallats Rosornas revolution. In på scenen som president trädde den USA-utbildade Saakasjvili, som lyckades hålla sig kvar ytterligare en valperiod, genom valfusk som väst såg genom fingrarna med. Förstås. Medan befolkningen förblir fattig!

    Vad ägnar sig en Skytteansk professor i statskunskap och vältalighet egentligen åt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.