USA är inte längre en representativ demokrati

Årets julkort från Kentuckys Congressman Thomas Massie med sin helyllefamilj.

EISENHOWERS VARNING FÖR ett framväxande  militärindustriellt komplex citeras ofta som en framsynt beskrivning av vår tids problem med rustningar och krig utan slut. Låt oss som omväxling citera en annan republikansk president:  

”At what point then is the approach of danger to be expected? I answer, if it ever reach us, it must spring up amongst us. It cannot come from abroad. If destruction be our lot, we must ourselves be its author and finisher. As a nation of freemen, we must live through all time, or die by suicide.” (När kan då fara förväntas närma sig? Jag svarar, om den någonsin skulle nå oss, så måste den ha uppstått ibland oss. Den kan inte komma från utlandet. Om undergång skulle bli vårt öde, måste vi själva ha varit dess upphov och genomförare. Som en nation av fria män måste vi leva i alla tider eller dö av självmord.)  

Så sa den blivande president Abraham Lincoln i ett tal år 1838.  Citatet brukar förenklas till: “America will not be destroyed from the outside. If we falter and lose our freedom, it will be because we destroyed ourselves.”  Kort sagt, USA hotas inte utifrån. Hotas folkets frihet, så är det inifrån.  

USA:s utrikespolitik är ungefär densamma under demokratiska och republikanska presidenter. Någon principiell skillnad går nog inte att hitta. Motsvarande gäller säkert Storbritannien, Tyskland, Frankrike och många andra länder. Men inrikespolitiskt? De verkliga skillnaderna mellan partierna kan diskuteras. Vad som börjat oroa kommentatorer är att inte bara retoriken har blivit allt hätskare och hotfullare utan att  också det politiska umgänget och praktiken har degenererat. Politiker får inte bara anonyma dödshot utan hotas även av vissa kolleger. En tonåring som heter Rittenhouse körde ett tiotal mil till en demonstration av vänsterfolk, beväpnad med ett olagligt (Han var för ung för vapenlicens) halvautomatiskt vapen, uppenbarligen för att ställa till med bråk. Han sköt ihjäl två pers, varav en bakifrån. Nyligen blev han inte bara frikänd (”självförsvar”) utan blev också inbjuden av Trump till hans egendom i Florida. Dessutom fick denne omyndige grabb flera erbjudanden om jobb av republikanska kongressmän.

Lawrence Lessig har skrivit en artikel i senaste New York Review of Books, som tar upp problemen med landet som en  demokratisk stat. Framför allt är det landets allmänna val han behandlar, alltså inget om ekonomisk ojämlikhet, våld eller sociala problem. Invändningen kan förstås göras, att USA:s inrikes problem ska inte vi lägga oss i. De måste lösas av landets egna medborgare utan inblandning utifrån. Argumentet kan vara relevant vad gäller stater som Paraguay eller Belarus. De är marginella för Sverige, saknar kärnvapen och militärbaser utanför sina gränser och bedriver inga militärövningar på svenskt territorium. Men med USA är det annorlunda.

Lessig är ”Professor of Law and Leadership at Harvard Law School and the founder of EqualCitizens.US”. Hans senaste bok är They Don’t Represent Us (2020). Artikeln är lång och detaljrik.

Jag återger den med spridda citat och egna kommentarer.

Han inleder med att fastslå att”Den självstyrande republiken fungerar bara om den uttrycker majoritetens vilja. Men ett parti har nu bundit sig till minoritetsstyre (minoritarian rule) med alla medel.” Udden är alltså huvudsakligen riktad mot republikanerna.

Nedan följer ett antal korta utdrag i min översättning. Hela artikeln finns här. (Jag tror ni kan ta er förbi betalväggen genom att registrera era namn och få typ tre gratisläsningar per månad.)

”På alla nivåer har institutionerna, som USA utvecklat för att genomföra vår demokrati förrått den grundläggande plikten för en representativ demokrati: att den innerst inne är rättvis och majoritetsstyrd (fair and majoritarian). I stället är denna plikt nu ’corrupted’ (urartad, perverterad, skadad…) i USA. Och varje aspirerande demokrati i världen borde förstå det specifika i den korruptionen – om inget annat så för att undvika samma sak i det egna landet. Skadan i vår majoritetsstyrda representativa demokrati börjar i delstatsförsamlingarna. Eftersom högsta domstolen har deklarerat att ’gerrymandering’ inte är en konstitutionell fråga (och alltså inte något som HD ska bry sig om, översättarens anmärkning), så har delstater radikalt manipulerat valdistrikt.”

”… efter valet 2018 så lever nästan 60 miljoner amerikaner under minoritetsstyre i sina delstater”

I USA gäller ”majoritetsval”, d v s varje valkrets representeras av en enda person. Detta säkerställer i praktiken ett tvåpartisystem. Ett ”tredje” parti har nästan aldrig en chans att bli representerat. I USA:s grundlag står det att en folkräkning ska göras vart tionde år, bland annat för att man ska kunna rita om valkretsarnas gränser så att de som förlorat invånare görs lite större och de som ökat sin befolkning görs mindre till ytan, så att alla fortsätter att  ha ungefär samma antal röstberättigade, och deras valda ombud representerar samma antal människor. Dessa gränser drogs om senast 2020. Genom att dra tillräckligt krokiga gränser kan man till exempel förvandla två distrikt med lätt men stabil demokratisk övervikt till ett distrikt med överväldigande demokratisk majoritet och ett med en säker republikansk majoritet. En, i detta fall demokratisk representant byts på administrativ väg ut mot en republikan.   ”Gerrymandering” gör att gränserna påminner om den vindlande  ryggteckningen på en salamander. Ett resultat av detta är att nästan alla kongressdistrikt är ”säkra”. Trots att det är val vartannat år, sitter de flesta ledamöterna kvar i decennier, ja ibland ett halvsekel.

”I Wisconsin t ex, fick republikanerna 2018 44,7% av rösterna men tilldelades 64,6% av ledamöter i delstatsparlamentet. Likaså fick republikanerna i Virginia bara 44,5% av rösterna men 51% av ledamöterna.”

Lawrence Lessig fortsätter med att beskriva hur delstater med republikanskt styre inför regler för att cementera sin makt. Antalet vallokaler i ”demokratiska” områden (ofta med många svarta) skärs ned och konstiga krav på id-kort införs. Medlemskort i skytteförening accepteras men student-id underkänns. (Många amerikaner saknar pass, id-kort, bankkonto  och annat som svenskar tar för givet.) Folk måste köa i timmar för att komma fram till vallokalerna. I Georgia är det olagligt att erbjuda gratis dricksvatten till köande.

”I högsta domstolen frågade domaren Amy Coney Barrett  advokater från Republican National Committee varför de motsatte sig regler som skulle göra det lättare för folk att rösta. Därför att det minskar våra chanser att vinna (puts us at a competitive disadvantage), svarade de obekymrat.”

Advokater, pengar och lagvrängande har ett enormt inflytande över amerikansk politik. Från HD och neråt har domstolarna bestämt att varje begränsning av oberoende (d v s privata) bidrag till så kallade PACs (political action committees) är ett brott mot yttrandefriheten. Dessa PACs ägnar sig inte åt opinionsbildning utan gör genom sina kampanjbidrag politikerna beroende av dem. Ungefär: gör som vi säger, så får du pengar till TV-reklam och folk som kan sköta telefoner och organisera presskonferenser.

Vidare tar Lessig upp presidentvalen, som inte är nationella utan 50 olika delstatsval under varierande villkor, och som adderas till si och så många elektorsröster.  I Wyoming går det 190.000 invånare per elektorsröst men i Kalifornien 720.000.

”Filibuster” (från holländska vrijbuiter, pirat, äventyrare på plundringståg, på svenska fribytare) betydde tidigare att lagstiftning i senaten sköts upp genom att en motståndare ställde sig i talarstolen och pratade, läste innantill etc i timmar. Nu har betydelsen ändrats till att det krävs 60 procent majoritet i senaten för att överhuvudtaget kunna börja debattera ett lagförslag, än mindre rösta om det.

”Likt segregationistiska eller sekteristiska regimer som Sydafrika under apartheid eller det sunnitiska styret under baathpartiet i Irak, eller Syrien under allawi-styre har den amerikanska republiken, ursprungligen skapad som en majoritetsstyrd representativ demokrati, blivit minoritetsstyrd (’minoritarian’). Eller närmare bestämt, på varje nivå av de nuvarande institutionerna för vår representativa demokrati har vi gjort dessa institutioner orepresentativa. Enbart detta faktum borde vara tillräckligt för att få aspirerande demokratier runt om i världen att leta på annat håll efter modeller för hur demokrati kan fås att fungera. Följderna av vårt eget misslyckande är den enda lektionen vi kan erbjuda dessa demokratier.”

Han avslutar med hänvisning till president Bidens nyligen genomförda ”Democracy Summit”, demokratitoppmötet. ”om vi inte konfronterar dessa brister i vår demokrati, ’öppet och transparent’ med utrikesdepartementets ord, kommer vi att förlora denna demokrati. Inget toppmöte kan ge oss den tillbaka.”

Våldet
Jag vill bara tillägga något om våldet i USA. Det är förstås tragiskt och kriminellt, men vad som skiljer från de flesta länder är att det försvaras av höga makthavare. Hot om våld, det vill säga att man beväpnar sig med tunga skjutvapen är ett uttryck för manlig, ja numera också kvinnlig, dygd enligt vapenlobbyn. Så här säger The Firearms Policy Coalition om ett lagförslag från Kaliforniens guvernör, Newsom: ”… tyrants like Gavin Newsom would use the Texas model against fundamental human rights including the freedom of speech and the right to keep and bear arms …”.

”The Texas Model” är det sätt varpå Texas infört förbud mot aborter. Att kunna gå omkring beväpnad med tunga vapen beskrivs alltså som en mänsklig rättighet jämförbar med yttrandefrihet. Föräldrar uppmanas se till att barnen får vapenträning.

Ethan Crumbley är en 15-åring som i en förort till Detroit nyligen sköt ihjäl fyra skolkamrater och sårade många fler. Vapnet, en ”SIG Sauer SP 2022 semi-automatic handgun” (Se bild) hade han varit med sin far och köpt i en butik några dagar tidigare. Han skröt om det och visade upp det på sociala medier. När skolan hade ett samtal med honom efter att han suttit och letat ammunition på lektionstid, berättade han att han och hans mor Jennifer nyligen besökt en skjutbana och att ”shooting sports are a family hobby”. Efter att ha blivit uppringd av skolan SMS-ade hon till honom: ”LOL (Laughing Out Loud) jag är inte arg på dig. Du måste lära dig att inte bli upptäckt.” Strax därefter inträffade massakern.

År 2016 skrev samma Jennifer Crumbley till nyvalde president Trump, som hon röstat på:

”Jag är 38 år. Jag har en familj. Min make och jag har två heltidsjobb. Jag har sett mina försäkringspremier fördubblas. Jag har inte råd med den här ’Obamacare’. För min familj är det över 600 dollar i månaden med självrisk. We bust our ass Mr. Trump. Jag betalar skatt, min make betalar underhåll till sina barn, jag donerar till välgörenhet. We are good fucking Americans that cannot get ahead. […] Min make råkade ut för en stroke och en bruten rygg och vi har bara min inkomst. Vet du hur svårt det är att försörja en familj på bara 40.000 dollar om året? Jag tjänade för mycket för att få State Aid. […] Jag har stora förhoppningar på att du ska slå igen (shut down) Big Pharma, göra sjukvård överkomlig för mig och min MIDDLE CLASS family igen.”

Jag känner en viss sympati för denna desperata och förvirrade kvinna. Hennes 15-åring ska ställas inför rätta som vuxen. Han riskerar livstids fängelse utan möjlighet till strafftidsförkortning. Föräldrarna lär också bli åtalade liksom stadens skolstyre.

Några dagar senare sände Kentuckys Congressman Thomas Massie ut årets julkort med sin helyllefamilj på (bilden högst upp)

Jag brukar försöka hålla det amerikanska samhällets politiker och fördömda på avstånd med hjälp av sarkasmer från en rätt så trygg bostadsadress, men i längden går det nog inte.

God jul!

... är läst 933 gånger!

  8 kommentarer for “USA är inte längre en representativ demokrati

  1. Bertil Carlman skriver:

    Var det citatet ovan av Abraham Lincoln som Joe Biden för ett tag sedan felciterade? I ”Som en nation av fria män måste vi leva…..” lade han till ”och fria kvinnor”. Men det är ju inte så viktigt.

    Viktigare är vad som nu händer i USA självt, och det är som Bengt S skriver ett problem som landets egna medborgare har att lösa. Men vi studerar vad som händer, och då ser vi att USA är inne i en förruttnelseprocess, som landets ledande politikerklass varken själv förmår att se eller än mindre ta itu med. Jag ser att det finns medlemmar i det demokratiska partiet som tror på Biden när han i tal säger, att när väl miljardsatsningen på BBB (Bild Back Better) kommer igång, ja då kommer det att bli så väldigt mycket bättre, och de sjunkande opinionssiffrorna för hans parti kommer att öka. Men jag ser också att analytiker, även från USA, jag sätter större tilltro till, bara fnyser åt det, precis som de fnyser åt B3W (Bild Back Better World) vilket skulle vara en konkurrerande satsning till BRI (Kinas Belt and Road Initiative).

    Slutligen får vi inte någonsin glömma att USA ännu är den värsta imperiemakten på jorden, och vad som sker i landet får globala konsekvenser, som kan bli förödande. Det är tjatigt att upprepa det, men en beväpnad galning är farlig, mycket beroende på sin oförutsägbarhet, och för oss svenskar är det mycket farligt att vår politikerklass sätter så stor tillit till denne galning.

  2. Dennis Zackrisson skriver:

    Underbar bild, som säger mycket om tillståndet i det amerikanska samhället.

    God Jul på dig själv, Bengt!

  3. Jan Arvid Götesson skriver:

    Bengt Svensson!
    ”En tonåring som heter Rittenhouse körde ett tiotal mil till en demonstration av vänsterfolk.” Han körde väl tre mil ungefär?

    ”körde … beväpnad”, vapnet förvarades väl vid ankomstplatsen?

    ”med ett olagligt (Han var för ung för vapenlicens) halvautomatiskt vapen,”
    Åtalspunkten om olagligt handhavande av vapen ströks väl när det visade sig att hans handhavande av den typen av vapen inte var olagligt för en person i hans ålder?

    ”uppenbarligen för att ställa till med bråk.” Hur vet vi det?

    ”Han sköt ihjäl två pers, varav en bakifrån.” Joseph Rosenbaum hade väl fallit framåt, vilket förklarar hur de sista kulorna tog? Här finns en trovärdig rekonstruktion. Det var väl inte ”bakifrån” i den mening som vi vanligen ger ordet?

    ”Nyligen blev han inte bara frikänd (’självförsvar’) utan blev också inbjuden av Trump till hans egendom i Florida. Dessutom fick denne omyndige grabb flera erbjudanden om jobb av republikanska kongressmän.” Vid tiden för jobberbjudandena var väl Kyle Rittenhouse myndig, 18 år och 10 månader?

    Juryns beslut kan diskuteras, men finns det några skäl att hävda att det är uppenbart orimligt och orättfärdigt?

  4. Bengt Svensson skriver:

    Jo, Jan Arvid G, det finns uppenbara skäl att hävda att ”det är uppenbart orimligt och orättfärdigt”.

    En polis sköt alltså Jacob Blake fyra gånger i ryggen och tre gånger från sidan, när han öppnade dörren till sin flickväns SUV i Kenosha, Wisconsin. Han överlevde men blev förlamad. Polisen blev frikänd, och demonstrationer följde under ”Black Lives Matter”. In träder den 17-årige Rittenhouse från grannstaten Illinois, beväpnad med en ”AR-15 assault rifle”.

    Till att börja med förbjöd domaren att ordet ”offer” användes om något av dödsoffren för Rittenhouses skjutande. Hans försvarare hittade ett kryphål från 1991, som sade att det var ok för minderåriga att äga ett “dangerous weapon” förutsatt att det inte var ”short-barreled”, d v s kortpipigt. M a o, ett barn hade rätt att äga ett jaktvapen. Domaren godtog att Rittenhouses AR-15 var ett jaktvapen (som han tydligen också hade rätt att använda mot människor).

    Joseph Rosenbaum hade fallit framåt, som du säger. Han befann sig så nära horisontalläge, när han sköts ihjäl, att kulorna träffade honom bakifrån. Han var också beväpnad med en plastpåse innehållande tandborste, tandkräm, sockar, deodorant och några papper. Det var väl inte ”självförsvar” i den mening som vi vanligen ger ordet?

    Den som är intresserad uppmanar jag att slå upp Jacob Blake, Bruce Schroeder, Rittenhouse, Kenosha, Joseph Rosenbaum m fl sökord.

  5. Jan Arvid Götesson skriver:

    Bengt S!
    Låt oss hålla isär två saker:
    1. Bedömning av en rättsprocess.
    2. Bredare analys av samhället, och moraliska och politiska bedömningar om hur man önskar att personer skulle handla.

    Jag skriver om det förstnämnda.

    Rättsprocesser kan gå åt ena eller andra hållet. Man kan vara besviken på utfallet, men det betyder inte att utfallet är en skandal.

    I processen mot Kyle Rittenhouse tycker vi olika om huruvida juryns beslut ”är uppenbart orimligt och orättfärdigt”.

    Det allra viktigaste för processen finns tillgängligt för alla: bilder på vad som hände. Om vi tar skjutningarna i omvänd ordning finns först denna video som visar Kyle Rittenhouse, Anthony Huber och Gaige Grosskreutz. Man ser bäst om man spelar den på stor skärm och uppspelningshastighet 0,25.

    En drönarvideo av Kyle Rittenhouse och Joseph Rosenbaum finns här, och en annan här.

    Man kan ha mänskliga och politiska uppfattningar om vad som hänt, men av bilderna framgår att juryns beslut kan försvaras, som lagarna är i Wisconsin.

  6. Bengt Svensson skriver:

    Jan Arvid G!
    Visst kan det vara klargörande att dela upp i ”1. Bedömning av en rättsprocess. 2. Bredare analys av samhället, …”, men hur kan vi hålla dem isär? Domaren t ex, som är en viktig del av rättsprocessen, är ju ”förorenad” av sin analys av samhället.

    Hade han hållit sig med en annan analys av samhället än den han faktiskt hade och satt andra ramar för rättegången – en ej orimlig tanke – så hade juryns beslut blivit det motsatta (och lika försvarbart).

    Du avslutar med en liten brasklapp: ”… som lagarna är i Wisconsin”. Med den i fickan kan vi resa i tid och rum och konstatera att ”beslutet var rimligt”. Byt bara ut ”Wisconsin” mot ”Montgomery, Alabama 1955” eller vad du vill. (Rosa Parks fick tio dollar i böter för sin vägran att lämna sin sittplats på bussen).

    Bertil C!
    Om och när ”miljardsatsningen på BBB (Build Back Better) kommer igång”, så är den nog så nerbantad att den möts av fler suckar än fnysningar.

  7. Bengt Svensson skriver:

    Nu har tre pensionerade generaler skrivit en op-ed i Washington Post, där de oroar sig för en alltmer politiserad militär och vad som kan hända efter valet 2024.

    “’We are increasingly concerned about the aftermath of the 2024 presidential election and the potential for lethal chaos inside our military,’ the generals have said in the WaPo op-ed, adding that they are concerned and ’chilled to our bones at the thought of a coup succeeding next time.’”

    Dozens of US military members among insurrectionists on Jan. 6 Capitol riot

    Det refereras och kommenteras på CNN och andra ställen. T ex här.

  8. Jan Arvid Götesson skriver:

    Bengt S!
    Du har rätt i att rättsprocesser är förorenade av den samhällsanalys som domare, åklagare och (i förekommande fall) jurymedlemmar har. Jag tycker att domaren Bruce Schroeder bar sig konstigt åt ibland, som när han prompt ville fira veterandagen i rättssalen genom att fråga efter veteraner tills han fann en veteran (ett expertvittne) som sedan skulle applåderas av juryn och övriga, för att ha försvarat fosterlandet. Då framstod domaren som icke klartänkt.

    Men du gjorde ett långtgående påstående. Jag tror jag tolkar dig rätt så här: du menade att förutfattade meningar hos domare och jurymedlemmar var så starka så att utslaget blev uppenbart orättvist mot de skjutna och efterlevande. Jag invände att bilderna på händelseförloppen visar att det var fullt möjligt för klartänkta och opartiska personer att frikänna Kyle Rittenhouse. I en sådan här situation får den skjutande handla fel och oförnuftigt om han kan antas ha haft rimliga skäl att tro att hans situation var värre än den var. Vid analysen av händelseförloppet då den bortspringande Kyle Rittenhouse snabbt vände sig om och sköt Joseph Rosenbaum har juryn kanske lagt vikt vid att en annan person avlossade skott, och att Kyle R kan ha trott att skotten var ämnade för honom. Lagarna i olika jurisdiktionsområden är ofta på den skjutandes sida, när domstolar skall analysera vad som kan ha funnits i huvudet hos den skjutande och händelseförloppet utvecklades sekundsnabbt. I Sverige använder domare uttryck som ”inbillad nödvärnssituation”, till exempel i fallet när poliser sköt Eric Torell, som hade ett litet plastleksaksvapen, downs syndrom och autism.

    Utfallet av processen kan mycket väl förklaras på annat sätt än med fördomar och högeråsikter hos domare och jury. Därför passar domstolsutslaget i sig inte in i temat om politisk våldsamhet från höger. Det var min marginella anmärkning.

    Jag skrev ”…som lagarna är i Wisconsin”. Men jag hade blott i tankarna att där finns jurisdiktionsområden i vilka plikten att fly undan (i stället för rätten att stanna och slåss) är starkare betonad i lagen än vad fallet är i Wisconsin. Jag jämförde inte med tillfällen när domstolsutfall varit enligt lagen men orimliga enligt rättskänslan.

    Din föreslagna resa i tid och rum är ändå intressant. Modiga och klartänkta personer i Alabamas rättsväsende (om sådana funnits) kunde troligen lagligt ha frikänt Rosa Parks genom att självständigt pröva lagarna, lagarnas tillämpning, och den praxis som utvecklats av bussföretaget. En orealistisk tanke att något sådant kunde ha skett, visst. Men det är ju faktiskt något liknande som vi vill se i Julian Assange-fallet. Vi vill att personer i rättsväsendet i Förenade kungariket skall gå emot strömmen, och – lagligt! – komma till det rimliga beslutet att Julian Assange icke skall utlämnas. Det är kanske lika orealistiskt som att vita personer i rättsväsendet i Alabama skulle ha underkänt polisens ingripande mot Rosa Parks.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.