USA:s fängelseindustriella komplex

hands-on-bars11

“Yes, you are just a number, a number that begins with ‘$’. [Bild: www.usprisonculture.com] Klick på bilden…

Att USA har hög kriminalitet är känt. En stad som Chicago har ungefär 700 mord 2016. I Sverige konstateras 2015 ett antal av 112 fall av dödligt våld, dråp eller mord. USA har fem procent av världens befolkning, men 25 procent av världens fängelseinterner. Det är fem gånger fler än i Storbritannien,och sju gånger fler än i Frankrike

En av hundra personer i USA sitter i fängelse vilket är elva gånger så många vuxna i fängelse jämfört med Sverige. Nästan 2.5 miljoner amerikaner bakom galler, mer än hela befolkning i Stockholms län.

Vad är orsaken?
Generellt är straffen för olika brott mångdubbelt så höga jämfört med alla andra industriländer. Domare och jurister tillsätts inte på formella meriter utan väljs i allmänna val, vilket driver på utvecklingen mot absurt hårda påföljder även för bagatellartade brott.

Systemet med förlikning så kallad pleabargaining gör att oskyldiga erkänner sig skyldiga, hellre än att riskera ett ännu hårdare straff vid en osäker rättegång.
Trestegsregeln “three strikes and you are out” som innebär att du efter tre domar riskerar livstidsfängelse för vilket brott som helst, ökar den frekvensen av fängelseinterner.

Men det som framför allt driver på utvecklingen mot allt fler amerikanska medborgare i fängelserna är kriget mot drogerna, som inleddes 1973, då ny betydligt strängare lagstiftning genomfördes.

Drogkriget
Strängare narkotikalagstiftning genomfördes 1973, först i New York och spred sig därefter över landet. Frihetsberövande blev obligatoriskt även för ringa narkotikabrott. Fem års fängelse blev obligatoriskt för exempelvis enskilt innehav. Sedan dess har antalet personer som sitter i fängelse ökad med mer än sjuhundra procent.

Drogkriget har även slagit hårt mot etniska minoriteter i landet. Svarta utgör endast 12 procent av befolkningen, men 40 procent av landets fångpopulation. Statistiskt kommer en av tre svarta män under sin livstid att sitta i fängelse. Sannolikheten för att en svart person döms till fängelse är sex gånger högre än om du är vit.

1986 skärptes narkotikalagstiftningen ytterligare. Straffet för enskilt innehav av fattigmansdrogen crack ökade 100 gånger i förhållande till rikemansdrogen kokain.

Stora pengar att hämta i USA:s fängelseindustri
Den amerikanska fängelseindustrin är sedan länge lönsam, “big business”. Privata riskkapitaliser och andra aktörer gör stora vinster på det ständigt växande antalet fängelseinterner.

De privata fängelseföretagen påstår att de är mer kostnadseffektiva. Det största privata fängelseföretaget, Corrections Cooperation (CCA), säger att de kombinerar näringslivets effektivitet, med myndigheternas krav på standardregler, regleringar och tillsyn, men till en lägre kostnad.

Företaget som har 60 olika anstalter och mer än 80 000 fängelsekunder går regelbundet med vinst, exempelvis 2012 då den uppgick till 1.9 miljarder USD.

Allt fler rapporter från olika delstater visar nu att den påstått effektiva kostnadsmodellen inte stämmer med verkligheten. Arizonas myndigheter visade genom en utredning att de vinstdrivande fängelseföretagen kostade delstaten nästan 20 procent mer än de offentliga anstalterna.

Förhållandena varierar naturligtvis på de privata fängelserna, men i sin mest extrema variant utgör internerna gratis arbetskraft för företag i den region där fängelset är placerat. Efter avgifter finns för de mest utnyttjade i fängelsesystemet endast fickpengar kvar.

Den grundläggande motorn i detta parasitära system är de groteskt stränga påföljderna för brott. Dömda interner med fängelsedomar – för ringa narkotikabrott, eller efter tre domar för enkla brott som vunnit laga kraft – finns exempel på 25 års fängelse eller livstid.Det är vanligt att den tredje domen varit så bagatellartad som underlåtelse att använda bilbälte.

En vanlig modell är att man i små eller mellanstora samhällen försöker skapa arbetstillfällen genom att aktivt få privata fängelser förlagda till sin ort. När väl arbetstillfällen ordnats i ett nytt fängelse, bidrar den extremt snabbt växande fackföreningen för fängelsevakter med ekonomiskt stöd till de politiker som aktivt utlovar fler fängelser. Varje vecka byggs ett nytt fängelse i USA. Myndigheterna hittar snabbt folk att fylla på med.

Det fängelseindustriella komplexet försörjer lokalt en hel näringskedja av fängelser, byggföretag och säkerhetsföretag. Fångarnas gratisarbete ger stora inkomster till tillverkningsindustrier och andra företag.

Skattebetalarnas pengar genererar en omsättning på 44 miljarder USD per år genom det fängelseindustriella komplexet.

Medborgarrättsrörelsen starkt kritisk
En framträdande kritiker mot det parasitära fängelsesystemet är den kända medborgarrättsaktivisten Angela Davis (namnet rättat /Redax). Hon är feminist och författare och aktivist för medborgerliga rättigheter (aktiv i Svarta Pantrarna på 60-talet).

Hon säger “Slaveriet är idag avskaffat, men det lever kvar i institutionerna i dagens USA. Det finns ett institutionellt minne som inte har med enskilda människors rasism att göra, utan som snarare härrör från dessa institutioners historia. Det fängelseindustriella komplexet är ett exempel på detta”.

Vidare förklarar hon: “USA praktiserar en lagstiftning som för de som döms till ett års fängelse eller mer innebär att de förlorar alla medborgerliga rättigheter, inklusive rösträtten i allmänna val, i vissa stater för alltid”. Det här kallas i folkmun för “Civil Death”.

Privata fängelser i Sverige?
Diskussioner har också förts i Sverige om möjligheterna till privata fängelser, men ännu ej drivits med tyngd från någon aktör. Skanska har nosat vid tanken, men bedömde 2004 efter att ha utrett frågan att det nog inte fanns någon marknad i landet. Däremot är Skanska flitig aktör i Storbritannien när det gäller byggande av privata fängelser. Det finns obekräftade rykten att man 2011 planerade att bygga ett privat fängelse lika stort som Kumla i Kristianstad.

Alliansregeringen var 2007 oense om nyttan av privata fängelser. Justitieminister Beatrice Ask öppnade för tanken, men Centerpartiet avfärdade frågan (genom justitieutskottets Johan Linander) med att “Privata aktörer kan inte hålla på med myndighetsutövning”.

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  10 kommentarer for “USA:s fängelseindustriella komplex

  1. Ulla-Britt Niklasson Göteborgska
    2016-11-21 kl. 10:21

    Hur skall man kunna kommentera när man märks som kommunist i Gästbloggarkolumnen? Vilken Pellejöns har skrivit den anmärkningen?
    Det kan man undra sá flundra! Om gädda é fesk!

  2. Björn Nilsson
    2016-11-21 kl. 11:35

    Är Angela Francis möjligen i själva verket Angela Davis?

  3. Magnus Göransson
    2016-11-21 kl. 12:53

    Tidskriften Clarté skriver i senaste numret (3/16) utförligt om masskriminaliseringen av svarta och sätter det i ekonomiskt/historiskt perspektiv. Läsvärt!

  4. Redax
    2016-11-21 kl. 15:47

    Angela Davis såklart, nu rättat.

  5. Mats Loman
    2016-11-21 kl. 18:10

    Tack för den texten, Hans A. Kursmaterial, igen.

  6. Hans Andersson
    2016-11-22 kl. 19:19

    I två av de amerikanska delstaterna får interner rösta trots att de avverkar sina påföljder. Men i övrigt är fängelseintagna paria och fråntagna sina demokratiska fri- och rättigheter i valen.

    Detta är naturligtvis djupt odemokratiskt och då merparten av de fängslade är svarta amerikaner, som i regel röstar demokratiskt, kan man ju undra hur ett deltagande i valet hade påverkat det.

    Nuförtiden vet man forskningsmässigt att repressiv narkotikapolitik verkar kontraproduktivt. I staterna används det bland annat till att förse privata fängelser med billig, ibland gratis arbetskraft, i lokala parasitära konstellationer i mindre eller medelstora samhällen.

    Den svenska modellen av narkotikapolitik tillhör de repressiva även i världsmåttstock. Evidensbaserad vård och behandling som substitutionsbehandling, sprutbytesprogram samt livräddande sprayer vid överdoser används inte fullt ut i landet. Stark kritik har riktats mot bristen på vård och omsorg från FN, och den svenska jakten på enskilda missbrukare. Vi har Europas näst sämsta resultat med hög dödlighet bland missbrukare, efter överlägset ledande Estland.

  7. Bengt Svensson
    2016-11-22 kl. 22:42

    Jag brevväxlade med Mikael S, som satt inne “15 to life” för dråp på en knarklangare (som han skulle köpa knark från). Han överfördes till Sverige efter 18 år, ungefär samtidigt som den mer kända Annika Östberg. Fick kontakt via Skut, svenska kyrkan i utlandet, varifrån en person hälsade på honom ibland. Jag skickade med henne några läroböcker, som han var intresserad av, men fängelseledningen vägrade ge honom dem. Han hamnade till sist på Kronohäktet i Stockholm. Jag skrev, att det var väl som ett pensionat jämfört med Kalifornien. Han svarade att nej, det var inget pensionat, snarare ett lyxhotell! Hoppas det gått bra för honom i frihet.

    Som exempel på vad Hans A beskriver, kan man ta Susanville, som ligger på en sluttning ner mot en ökenartad högslätt i nordöstra Kalifornien. Av stadens 17000 invånare arbetar ungefär hälften på de tre fängelserna i närheten med sina 11000 fångar.

    Ett annat fängelse är Pelican Bay i nordväst med tusentals anställda och fångar på en kvadratkilometerstor uthuggning i skogen.

    Mest känt är förstås San Quentin en mil norr om San Francisco, där delstatens gaskammare finns, och avrättningarna sker.

    I valet nyss ville proposition 62 avskaffa dödsstraffet och ersätta det med livstids fängelse utan möjlighet till förkortning. Det skulle spara staten 150 miljoner dollar per år. Det blev nedröstat 54% mot 46%. Däremot gick Prop 66 igenom. Den kommer att påskynda avrättningarna (och också spara pengar!).

    Det kan också nämnas att i Kalifornien, Nevada m fl delstater legaliserades i folkomröstning odling och konsumtion av canabis som ”rekreationsdrog”. I Nebraska återinfördes dödsstraffet i en folkomröstning, efter att lagstiftarna avskaffat det 2015.

  8. Hans Andersson
    2016-11-23 kl. 23:23

    Bengt S!
    Tack för din komplettering med beskrivning dessutom har du varit på plats i staterna – direkt från verkligheten.

    Bill Clinton yttrade sig nyligen när han talade på ett möte för mänskliga rättigheter.

    “I signed a bill that made the problem worse, and I won´t to admit it.”

    BBC news rapporterade: “Former president Bill Clinton has admitted that his three strikes bill introduced in the 1990´s, contributed to the problem of overcrowded prisons.”

    Obama kritiserade nyligen kriminalvården och de rättsliga instanserna och ansåg att dessa behövde inse skillnaden mellan ungdomar som gjort misstag och verkligt livsfarliga personer.

    Han har dessutom under sin allra sista tid vid makten påbörjat benådning av tiotusentals dömda narkotikamissbrukare, som släpps ut ur fängelserna i olika omgångar.

    Den amerikanska synen på brott och framför allt påföljdaspekten är fullständigt grotesk. I kombination med att dessutom utnyttja intagna i fängelserna som billig arbetskraft i ett parasitärt system, som ger arbete i småstäderna och håller de privata tillverkningsindustriernas ekonomiska motorer igång.

    Hoppet är att de rapporter som nyligen påpekat att kostnaderna för delstaterna blir större och inte tvärtom, vilket var huvudargumentet från början. Vissa delstater går successivt över till federala fängelser, Kan vara en tendens, återstår att se.

  9. Anders Persson
    2018-04-09 kl. 9:02

    Enligt ett reportage i BBC behöver man i USA inte döda någon för att ändå bli dömd för mord och långa fänegelsestraff. I ett färskt exempel blev en svart pojke dödad av en polis under ett inrbottsförsök. Polisen gick fri men en kompis till den döde pojken som var med dömdes till 65 år i fängelse för mordet. “Human rights”?

  10. Hans Andersson
    2018-04-09 kl. 10:38

    Anders P!
    ”Felony murder” är tydligen det juridiska begreppet. Att rättssäkerheten i USA är ifrågasatt är känt. Men det exempel du lyfter fram överträffar nog det mesta.

    USA:s förfall framträder på alla nivåer och avsaknaden av ”human rights” gäller för en mycket stor andel amerikanska medborgare.

Kommentera