Bild från sidan som redovisar Gallupundersökningen.

”BLM:s ledarskap vill krympa anslagen till polisen. De tror att ’strukturell rasism’ och polisbrutalitet är så allvarliga att budgetar måste radikalt reduceras för att minska antalet poliser på gatan. De tror att färre poliser vore ett steg mot rasmässig rättvisa.”

Detta är grundtanken bakom förslaget att minska anslagen till polisen.

Det finns dock ett problem med denna grundtanke – den saknar helt stöd inom samtliga etniska grupper i den amerikanska befolkningen.

Detta bekräftas i en stor undersökning som genomfördes den 23/6 till 6/7 2020 med 36.000 svarande. Enligt resultatet ville svarta amerikanska medborgare ha samma antal poliser som nu i sitt område. 61 procent önskade detta, medan 19 procent svarta önskade fler poliser. Endast 19 procent önskade färre poliser i sitt område. Resutaten av undersökningen presenterades samtidigt med att de våldsamma BLM-upploppen blossade upp.

Tidningen Newsweek kommenterade undersökningen så här (översättning av Redax):

”Svarta amerikaners svar på frågan låg nästan i nivå med det nationelle genomsnittet, i vilket 67 procent av alla USA:s vuxna önskade en polisnärvaro som den nuvarande. 19 procent ville att den skulle öka.” Den svarta befolkningen i USA vill alltså inte ha färre poliser eller budgetera mindre pengar till polisen.  De vill ha minst samma antal som nu, men helst fler alltså.

Black Lives Matter och dess ledning har således inget stöd för sina krav på budgetnedskärningar till polisen, varken i den svarta befolkningen eller i övriga befolkningsgrupper i USA.

Krav på budgetnedskärning och stängning av hela polismyndigheter framfördes redan 2013 och pådrivande var den nybildade organisationen BLM.

Den 30 May 2020, fem dagar efter George Floyds död proklamerade BLM med full kraft.

”Vi kräver ett slut på den strukturella rasism som skapar denna korruptionskultur, som ostörd kan släcka våra liv.”

I linje med detta krävde de även…

”… nationella budgetnedskärningar till polisen. Vi kräver istället investeringar i våra samhällen, inte bara för att överleva, utan också för att trivas.”

Den stora skillnaden mellan de olika etniska grupperna som  redovisades i opinionsundersökningen var att svarta amerikaner hade betydligt lägre förväntan om de skulle mötas av respekt och behandlas rättvist vid möten med polismyndigheter.

Onsdagen den 18 augusti stämde fyra svarta och fyra vita familjer staden Minneapolis och borgmästaren Jacob Frey för att på sätt tvinga dem att upprätthålla lagen i Minneapolis med ett tillräckligt antal poliser. Den inriktningen har enligt familjernas stämningsansökan medfört stark oro i staden och i familjernas närområden. 

Alla amerikanska medborgare oavsett etnisk tillhörighet vill att polisens närvaro inte skall minskas utan vara lika stor som i nuläget. En femtedel kräver till och med fler poliser i sitt närområde. Alla amerikanska medborgare – oavsett etnisk tillhörighet – kräver att de pengar som budgeterats för polisens verksamhet inte ska minska. 

Demokraten Elizabeth Warren har lanserat ett lagförslag som i princip klassar rasism som en sjukdom. Personer som ”diagnostiseras” som rasister kan då komma att tvångsvårdas. Psykiatrin lär väl involveras på något sätt.

Demokraternas aktiva roll i BLM-rörelsen samt deras stöd för en minskning av anslagen till polisen kommer sannolikt att minska deras möjligheter att vinna presidentvalet!

Föregående artikelSKILLNADER I DÖDSTAL MELLAN LÄNDER BEROR PÅ FÖREGÅENDE INFLUENSAPEIODER
Nästa artikelLars-Petter Lindroth om Enbomaffären
Hans Andersson
Hans Andersson är gruvarbetare från Norrbottens malmfält. Hamnade i Skåne. Genomförde ämneslärarutbildning. Verksam som lärare sedan 1988. Sedan 2000 arbetar han i Lunds kommun. Aktiv i FiB-Malmö mellan 1985-1993.

2 KOMMENTARER

  1. Jag skulle tro att resultatet blivit ungefär detsamma, om frågan i stället gällt militären. Skall miliärbudgeten/antalet soldater minska, vara detsamma som nu eller, (vilket en nästan enhällig kongress röstat för år efter år,) öka? De senaste siffrorna jag hittar för budgeten är 31, 50, 17. Amerikanerna är alltså rätt nöjda med att Pentagon får 750–900 miljarder dollar om året beroende på hur man räknar.

    Sammanlagt får alla (kommunala) poliskårer 115 miljarder dollar/år enligt en siffra jag såg nyligen. San Francisco har 2100+ poliser och 2900 polisanställda totalt. De kostar ca 700 miljoner dollar/år. Dessutom finns ett ”Sheriff’s department” med 850 sheriffer och ”deputies” som håller ordning i domstolssalar, vräker hyresgäster, sköter diverse bevakning och civila konflikter.

    Hur ser det ut i Stockholm, som har ungefär lika många invånare som SF?

  2. ”… har således inget stöd för sina krav …” verkar inte stämma. Det är om jag räknar rätt i skallen 14% av de tillfrågade som stödjer kravet, och det är ju visserligen en minoritet, men den är tillräckligt stor för att synas och höras. Man skulle ju kunna ta frågan från en annan synvinkel och undra hur det kommer sig att en så pass stor grupp i ett land med svår kriminalitet skulle vilja dra in anslagen till polisen. (Ett svar kunde ju vara att de 14 procenten själva råkar vara kriminella som inte vill störas när de utövar vad de nu håller på med, men det tycker jag låter mindre troligt.)

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.