Vad är propaganda?

propaganda

Propagandan idag kommer inte bara från de traditionella västliga medierna, utan också från nya aktörer som visar sig tekniskt och argumentationsmässigt helt i klass med sina konkurrenter – som helt riktigt oroas av detta.

Som ni kanske märkt i några nyliga kommentarer har Redax och jag haft lite olika syn på vad som är “propaganda”. Istället för att föra debatten på kommentarnivå vore det kanske bättre att dra upp meningsskiljaktigheterna i dagsljuset.

Anders Persson

Anders Persson

För det första ansluter jag mig till den traditionella definitionen av “propaganda”, den som återfinns på Wikipedias engelska version, som i mitt tycke har en riktigare analys än den svenska, som fallit för den moderna trenden att sudda ut gränsen till desinformation och rent ljug.

Enligt den ursprungliga definitionen av “propaganda” ägnar sig inte bara DN och SVT, utan också linedlof.nu och alliansfrihten.se åt propaganda, t ex för och emot Nato-medlemskap. Och med all rätt, det är en del av den demokratiska debatten. Bara SMHI:s väderrapporter är fria från propaganda.

Nya propagandaaktörer
Jag har inte haft (och har inte här i St P) tillgång till Rysslands och Folkrepubliken Kinas motsvarigheter till CNN, SKY eller BBC World News (som jag har tillgång till hemma i Sverige). Men när jag har sett dem på resor har jag slagits av hur professionella de är, helt i klass med sina västerländska motsvarigheter.

Det var annat än för femtio år sedan då den ryska eller sovjetiska propagandan var ett skämt med bland annat den herostratiskt ryktbare svenske “Snuvige Sixten” bakom mikrofonen i Moskva. Jag har inte hittat någon snutt på Youtube av detta, men väl en norsk motsvarighet:

Propagandacentralerna i Väst har nu överraskats av att deras ryska (och andra) kollegor inte bara hävdar sig bra tekniskt, utan också argumentationsmässigt. Om och när RT (Russia Today) och andra ryska medier kör fram en nyhet som är helt sann, men stör den västliga propagandan är det svårt att säga att ”ryssarna ljuger”. Men säger istället att det är ”rysk propaganda” och låter därmed antyda att det är lögn utan att man yttrat de orden. Såvitt jag kan se är det jag sett i RT med flera “propagandamedier” inte mer eller mindre “propaganda” än vad jag sett på BBC World, CNN o s v.

Släppa fram oliktänkande
Dessutom är både den ryska (och andra) propagandacentraler, liksom de anglosaxiska, betydligt skickligare än sina svenska motsvarigheter, genom att ge utrymme för “utländska” ståndpunkter*. Man har rundabordsdiskussioner där företrädare för olika riktningar kommer till tals. Detta gör man inte av idealistiska skäl, utan därför att man vet att tittarna har tillgång till andra kanaler än just deras.

SVT och svenska tidningar däremot agerar som om tittarna enbart förlitade sig på just dem, vilket gång på gång leder till propagandistiska självmål. Svenska journalister diskuterar som bekant den kris som uppstått när folk hellre hämtar in sin information från nätet än från de traditionella mediekanalerna. Tacka sjutton för det!

Goebbles hade rätt!
När det talas om “propaganda” frammanas ofta, i “propagandisktiskt syfte” Tredje Rikets propagandachef Joseph Goebbles. Men nu närmar vi oss desinformation, eftersom denne skurk var mycket väl medveten om, och ofta framhöll för sin omgivning, att den bästa propagandan är Sanningen.

Goebbles beundrade britterna som under de svåra åren 1940-41 hade en sanningsenlig framtoning i BBC, bland annat genom att rapportera motgångar och tyska framgång helt sanningsenligt. Han blev rasande när nazistiska propagandakanaler utanför hans kontroll – till och med på Adolf Hitler när han ljög – eftersom han visste att lögnen skulle avslöjas och slå tillbaka på även trovärdig nazistisk propaganda. Som bland annat Jan Myrdal ofta framhävt, och jag själv kan intyga, var de nazistiska krigstida propagandaartiklarna och småskrifterna om den brittiska imperialismen, främst i Indien, helt sanningsenliga. Huruvida detta sedan ledde till att läsaren anslöt sig till nazismen avgjordes ju självklart av tusen andra skäl.

Samma sak nu som 1789
Det kan sägas att “propaganda är myndigheters, staters, organisationer, företags manipulation av opinioner”. Jo, men mot detta har vi arbetarrörelsen, folkrörelserna, den progressiva pressen, radikala kolumnister o s v inklusive linelof.nu, steigan.no, jinge.se med flera Internetsajter.

Situationen är mer eller mindre identisk med den som rådde för 100 år sedan (bortsett från det tekniska), ja för 200-250 år sedan, när det som kan kallas allmän debatt började göra sig gällande. Olika framställningar innebär inte att någon ljuger, bara olika politiska eller klassbaserade åsikter.

Klasståndpunkten
Faran med betydelseförskjutningen av “propaganda” är att “klasståndpunkten” kommer bort. När A hävdar något som vi gillar och B något som vi ogillar, så är det inte nödvändigtvis fråga om sanning och lögn, utan att A företräder vår klasståndpunkt eller politiska uppfattning och B sin, som är motsatt eller annorlunda vår.

Att kalla B:s inlägg för “desinformation” eller, i nedsättande ton, “propaganda” är att sätta sig i en svår situation när B behöver avslöjas för att han eller hon verkligen ljuger och bedriver “desinformation”.

“Tankelagarna”
På FiBs kulturkonferens i Uppsala den 12 mars citerade Jan Myrdal i sitt inledningsanförande Strindbergs klassiska ord om hur ”överklassen skapar tankelagarna” åt underklassen, hur de innehar – vad Lars Gustavsson kallade ”problemsformuleringsprivilegiet”:

Om underklassen (och medelklassen) visste hvad Samhället är, och hvad öfverklassen är. […] Folket, (vi veta nog hvad ordet betyder) får mottaga lagar stiftade för dem, eller rättare mot dem, uppifrån, det veta de. Men allt hvad de tänka, sjelfva tankelagarne äro stiftade deruppe.

Att sudda ut gränsen mellan “propaganda” och “desinformation/lögn” är ett bra exempel på hur Överklassen “skapar tankelagarna”. Men varför ska vi följa dem?

___
*) Jag har sett detta i RT vid några tillfällen när jag bodde i Finland eller varit på resa (och ibland den kinesiska kanalen), men jag vet inte hur representativt det var eller är nu.

  21 kommentarer for “Vad är propaganda?

  1. Knut Lindelöf
    2016-04-02 kl. 10:12

    Jag har nu läst om ”propaganda” på både engelska och svenska Wikipedia och finner dem i huvudsak samstämmiga. Båda påpekar att ordet i nuläget har stark värdeladdning (“strongly negative sonnotation …”) (“starkt laddad innebörd …”), där den engelska versionen särskilt poängterar ordets negativa laddning. Båda påpekar att propaganda även kan ses som något bra – folkhälsokampanjer, reklam mm.

    Det hela började med att jag i artikeln om The White Helmets utgick från att både Väst och Ryssland (i dagsläget) bedriver propaganda för sin sak och kallade det ett ”propagandakrig”. Jag kom fram till att Västs propaganda är mycket mer omfattande än Rysslands. Min avslutande retoriska fråga var: ”Är det så att det som rapporteras här i denna artikel är rysk propaganda?”

    Visserligen är ovanstående en alltigenom intressant framställning, men jag förstår fortfarande inte vad AP ser för problem med mitt sätt att använda ordet propaganda. Kanske någon annan kan hjälpa till att reda ut det här?

  2. Anders Persson
    2016-04-02 kl. 10:57

    Nu är jag faktiskt inte ute efter Knut och våra eventuella meningsskiljaktigheter, vilka inte kan vara så stora, för då skulle vi inte så lätt kunna samsas. Nej, jag är “ute efter” en allmän tendens att kalla sådana nyheter och fakta man “ogillar” för “propaganda” och sådant man gillar “saklig, objektiv information”.

    Sedan tror jag att det finns ett “svenskt” element i detta. Utlänningar, redan mina finländska vänner, irriteras av svenska mediers, i synnerhet tidningars, oförmåga eller ovilja att skilja på fakta och åsikter.

    Nyheten att, säg, 70% av ryska folket stöder Putin är sann eller falsk. I bägge fallen är det propaganda. Desinformation är det om bara 30% av ryssarna i verkligheten stöder honom. Om sedan RT eller någon annan tolkar det 70%-iga stödet som att Putin är världens främste och mest fredsälskande ledare, är inte heller detta “desinformation” eftersom det är en åsikt.

  3. Knut Lindelöf
    2016-04-02 kl. 11:18

    Då tror jag att jag förstår lite mer. Oskicket att kalla allt man ogillar för propaganda är precis det jag försöker peka på i min retoriska fråga ”Är det så att det som rapporteras här i denna artikel är rysk propaganda?”.

    Håller också helt med om att många medier (och skribenter) är otydliga med skillnaden mellan åsiter och fakta.

    Frågan är om det finns ett “svenskt” element i detta. Det är jag tveksam till. Däremot kanske det finns t ex engelska tidningar (Daily Telegraph – The Telegraph t ex) som är mera noga med detta efter gammal god pressetisk sed. I Sverige finns inte längre kommersiellt utrymme för dessa kvalitéer kanske?

  4. Anders Persson
    2016-04-02 kl. 12:40

    Ett, i mitt tycke bra exempel på “svensk” debattstil hittar man i två “Missa inte” artiklar som Redax länkat till. I den första av Ann Charlott Altstadt i AB heter det att i flyktingdebatten borde “fakta och siffror som vara del av vänsterns problembeskrivning.”

    Kajsa Ekis Ekman i ETC förnekar att detta alls är vänsterns problembeskrivning och menar att “hela artikeln är så långt ifrån en vänsteranalys man kan komma. Snarare är den ett generalangrepp på delar av den svenska arbetarklassen.”. Ekman angriper alltså Altstadts åsikter och redovisar sedan sina egna åsikter.

    Men vad med Altstadts fakta? Ekman borde visat att Altstadts siffror var fel eller irrelevanta, eller att andra inkomstkällor uppväger ev. förluster.

    Altstadt må ha fel åsikter, men hon är så mycket “vänster” att hon är materialist. Ekman däremot är en “idealist” i ordets dåliga bemärkelse, d v s struntar i den reella verkligheten där saker och ting t ex kostar pengar.

    “Vänsterns” drivkraft genom de senaste 250 åren har inte varit att “tycka synd” om det fattiga, underprivilegierade eller arbetande folket, utan drivkraften har varit vetskapen att om dessa reste sig, och minskade eller avskaffade klassklyftorna, skulle det materiella och andliga livet berikas för alla, för hela Mänskligheten.

  5. Bo Persson
    2016-04-02 kl. 15:33

    Knut Lindelöf och Anders Persson!
    Vi tänker oss följande meningsutbyte:
    A: Rysslands införlivande av Krimhalvön var ett brott mot folkrätten.
    B: Ja, det var väl inte riktigt förenligt med den etablerade mellanstatliga uppförandekoden. Å andra sidan var det också ett svar på USA:s/Natos uttalade ambition att dra in Ukraina och kanske också Ryssland i sin intressesfär och det tycker jag i sammanhanget är betydligt relevantare.

    Och min fråga blir: Vem av de två är mest propagandistisk?

  6. Martin Kullberg
    2016-04-02 kl. 19:32

    Propaganda är att ge propaganda en värdering, som jag ser det. Propaganda är fint det är det alla som skriver, vissa låtsas vara nihilister och mena att deras beskrivning är fria från värderingar, värdelös. Men nihilism existerar inte, det är bara ett ställningstagande för de lägsta och unknaste värderingarna. Nihilisten är exempelvis objektivt profascist och all propaganda nihilisten producerar är objektivt profascistisk.

    Nihilism har många namn, “demokratiska värderingar”, frihet och liberal. Alltihop sammanfattas som värdelös.

  7. Anders Persson
    2016-04-02 kl. 19:38

    Bosse P!
    Bägge är propagandistiska, den första genom att ge fakta, den andra genom att framföra en åsikt. Faktabiten kan vara korrekt eller felaktig, den går att diskutera utifrån sanningskravet. Är den fel är den desinformation.

    Åsikten är varken rätt eller fel och kan bara diskuteras utifrån någon värdenorm, t ex är tolkningen ett stöd för värden som talaren håller för viktiga.

    Ditt inlägg är ett bra exempel på oförmågan hos många svenskar att skilja på fakta och åsikter.

  8. Mats Larsson
    2016-04-02 kl. 20:44

    Anders P!
    Din gästblogg vållade en hel del huvudbry, men efter skype med det ukrainska nätverket så tror jag att vi har löst problemet.

    Fler än jag av bloggens rysslandskunniga läsare kände antagligen mycket väl igen melodislingan i youtube-klippet. Men vad är det för musik? Jag såg
    vid ett tillfälle ett kort klipp på Pervyj Kanal från en film där melodin förekom, men vilken film kunde jag inte uppfatta. Och jag har inte sett den.

    Efter dagens efterforskningar tror jag att melodin gjordes för
    Counterplan film komponerad av ingen mindre än Sjostakovitj (som hade en komplicerad relation med Stalin).

    Här en modern version.

  9. Anders Persson
    2016-04-03 kl. 3:05

    Mats L!
    När jag bodde i England såg jag en gång en BBC-dokumentär om Sjostakovitj. Där berättade hans son att han sett sin far gråta bara två gånger: när hans mamma dog och när Krusse i slutet på 50-talet tvingade honom att bli medlem i kommunistpartiet.

    I övrigt har debatten över åren om Sjostakovitjs “lojalitet” roat mig: varför kan inte en politisk opportunist skriva bra musik?

  10. Hans Andersson
    2016-04-03 kl. 15:44

    Har med viss förundran följt den lätt förvirrade debatten om propaganda, åsikter och desinformation. För min del påminner det om det norrbottniska uttrycket att “följa ett radergummi till Småland”. Eller tvisten om påvens skägg.

    Flyttade dessutom fokus får KL tankvärda blogg om de krafter som styr västerlandets mediabilder om exempelvis utvecklingen i Syrien.

    Hur den syriska konflikten presenteras som ett inbördeskrig av västvärldens medier och NGO miljöer. Vidare hur Amnesty i USA förfallit till att den officiella amerikanska agendan till mötes.

    Den fråga som sedan ställdes, om det Knut redogör för av andra betraktas som rysk propaganda. Tveklöst svarar jag ja på den frågan. Inte desto mindre måste det skrivas och redovisas de aspekter KL tar upp i sitt blogginlägg. Vi får räkna med dessa anklagelser när vi lanserar alternativa bilder till det som människor i allmänhet läser och har tillgång till. Även några av mina kolleger i lärarrummet reagerade spontant med att detta är rysk propaganda och inget att lyssna till. Men efter en kort diskussion kom de i gungning då KL anger källor osv.

    Gå till verbet propagera, att tala med kraft för något, det använder jag hellre i sammanhanget. Att driva en ståndpunkt med stark övertygelse innebär att detta betraktas av mottagaren som vinklad propaganda (positiv eller negativ) en åsikt grundad på falsarium eller fakta och därför kanske betraktas som desinformation.

    Betraktarens tolkning avgör hur budskapet uppfattas. Men avslutningsvis följande: Propagandan kan klassificeras utifrån källan den kommer ifrån
    (Wikipedia)

    Vit propaganda har en tydlig och korrekt angiven källa. Svart propaganda framställs som om den kommer från en vänskapligt inställd källa, men kommer i själva verket från en motståndare. Grå propaganda utger sig för att ha en neutral källa men kommer i själva verket från en fiende eller motståndare.

    För övrigt så innebär en annan syn på Rysslands roll och göranden i världspolitiken idag än den officiella retoriken att man blir föremål för starkt intresse av svensk säkerhetspolis. Det kan vara bra att veta. För att inte tala om ett medlemskap i svensk-ryska vänskapsföreningen och i Nej till Nato.

  11. Anders Persson
    2016-04-04 kl. 7:23

    Vad är det för fel att tala i egen sak? Ty det är detta som kallas propaganda när man inte gillar argumenten, men inte har några bra motargument.

  12. Bo Zackrisson
    2016-04-04 kl. 16:31

    Ja, vad är fakta, fiktion, åsikter eller propaganda. Såg nyss att SVT beslutat att stoppa en fransk dokumentär om Ukraina. Exakt varför den stoppades lär vi aldrig gå veta. Men eftersom dokumentären ger en lite mer komplicerad bild av det politiska läget i landet, så kan det vara en förklaring. Dokumentären ger bland annat en bild av de högerextrema ukrainska krafternas agerande. Sådant läser vi sällan om i svenska officiösa medier. En dokumentär som kan sätta myror i huvudet på svenska folket när det gäller värdlandsavtalet med Nato, bör kanske inte sändas i svensk Public Service. Statsnyttan främst! Obs! Detta var en åsiktsbaserad kommentar och har inget med den objektiva verkligheten att skaffa.

    Här är länk till den franska dokumentären med engelska subtitles som SVT ansåg att svenska folket inte var mogen att ta del av.

  13. Knut Lindelöf
    2016-04-04 kl. 17:55

    Den analysen är för hårdsmält för SVT, det har jag nu själv konstaterat. Tack för tipset Bosse.

  14. Mats Larsson
    2016-04-04 kl. 19:57

    Verkar som den ska sändas den 1 maj i SVT. Klipp ligger redan på SVT:s sida.

    Förstår inte vad som skulle vara så svårsmält med den här dokumentären.

  15. Knut Lindelöf
    2016-04-05 kl. 6:39

    Mats!
    Det vore ju glädjande om den sändes.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.