VAD LAVROV SA I FN:S SÄKERHETSRÅD DEN24 APRIL 2023

19
1942

Det får vi inte veta för att det är inget som intresserar USA-världens dominerande medier. För att få veta vad Lavrov sa får man gå till ryska medier som skriver på ryska. Tack vare Stefan Lindgren och hans kunskaper i ryska språket, kan vi på hans 8 dagar ta del av bl a följande helt grundläggande konstateranden av Sergej Lavrov:

Nu går det FN-centrerade systemet igenom en djup kris. Grundorsaken var önskan från enskilda medlemmar i vår organisation att ersätta internationell rätt och FN-stadgan med en viss regelbaserad ordning […] De som inte håller med svartlistas enligt principen ”den som inte är med oss oss är mot oss” […] Kvintessensen av deras exklusivitetskomplex var det stolta uttalandet av chefen för EU-diplomatin, Josep Borrell, att Europa är en Edens lustgård, och resten av världen är en djungel. […] Idag är det klart för alla, även om alla inte pratar högt om det, att det inte alls handlar om Ukraina, utan om hur internationella relationer kommer att fortsätta byggas upp – genom att skapa en stabil konsensus baserad på balans och intressen, eller genom aggressivt och explosivt främjande av hegemoni. Man kan inte påstå att Ukraina inte har något att göra med det geopolitiska sammanhanget. (Källa: Rossijskaja Gazeta – det ryska parlamentet, dumans, organ).

Läs hela inlägget på 8 dagar här!

Att jämföras med SVT:s kommentarer till situationen.

Föregående artikelUtsikt från pensionärskuvösen
Nästa artikelDu sköna nya värld?

19 KOMMENTARER

  1. Nu skall jag pröva sanningshalten i Redax’ (Knut L:s) utsaga ”Vad Sergej Lavrov sade i FN:s säkerhetsråd den 24 april 2023 får vi aldrig veta, ity att det är inget som intresserar USA-världens dominerande medier. För att få veta vad Lavrov sade får man gå till ryska medier som skriver på ryska.”

    Washington Post är ett stort och inflytelserikt massmedium i ”USA-världen”. Den 25 april hade Washington Post denna neutrala rubrik: ”Russia’s Lavrov spars with Western officials at U.N.” Sedan gav tidningen detta hederliga referat av Sergej Lavrovs tal:

    ”Russian Foreign Minister Sergei Lavrov squared off against the United States and its allies at the U.N. Security Council on Monday, warning that their aggression and bullying have brought the world to a ’dangerous threshold.’”

    ”Russia, which this month holds the rotating council presidency, called the meeting on ’Defense of the Principles of the U.N. Charter’ in an apparent attempt to switch the global narrative from criticism of its invasion of Ukraine — which the West has said is a gross violation of international law — to charges that the United States is making all the rules at the expense of other nations.

    The session was a prominent appearance for Lavrov, who appeared at U.N. headquarters in New York, his first visit to the United States since Russia’s invasion of Ukraine began 14 months ago. In an appeal to Western journalists for ’objective’ reporting on the meeting, he noted that Russian reporters were not given U.S. visas to travel to New York with him until the last minute, and he claimed that travel documents were only ’mockingly’ issued as his plane was taking off.” [Jag utelämnar Förenta staternas utrikesdepartements svar på Sergej Lavrovs klagomål.]

    ”In a lengthy, impassioned speech, Lavrov appealed to nations in the global south to see Western criticism of Russian actions in Ukraine as part of a larger U.S. plot to prevent the rise of other world powers. He outlined ’U.S. plans to leverage the openly racist regime [in Kyiv] in the hope of weakening the Russian Federation in a strategic focus on eliminating competitors. It’s clear to all,’ he said, ’even though not everybody talks about this. It’s not at all about Ukraine.’”

    Resterande 60 procent av artikeln handlar om andra staters inlägg. Givetvis återgav Washington Post kritik av Ryssland från Förenta staterna och Förenade kungariket. Men många inlägg som stödde Rysslands synpunkter refererades:

    ”But Lavrov’s appeal against Western dominance resonates with African, Asian and Latin American nations that have long argued for reform of international institutions to give them a more prominent seat at the table. The countries that made the rules after World War II, when the United Nations was formed, still hold sway there. The United States, Britain, France and Russia (then the Soviet Union), along with China, are the only permanent members and hold veto power over all Security Council resolutions.”

    ”The African countries that hold the continent’s three rotating council seats — Gabon, Ghana and Mozambique — barely mentioned the war in Ukraine in their statements. But all called for action in expanding their presence and power on the council and in other international bodies. Brazil and Mexico sharply criticized the invasion of Ukraine. But both called for more U.N. reform.”

    ”The United Arab Emirates, representing Arab states at the council, noted that ’some member states have always had a disproportionate influence over the multilateral system, including how these systems were set up and whether or not they function in the interest of all. … Status quo structures will not move us beyond the status quo.’”

    ”Russia invited all U.N. member states to participate in the meeting […] most, including Cuba and Iran, avoided the topic of Ukraine but had much to say about what they viewed as U.S. bullying, the use of what they called illegal economic sanctions, and U.N. slowness in making promised reforms.”

    Om man blir intresserad av vad Washington Post skrivit, kan man lyssna till västerländska massmedias engelskspråkiga återgivanden av Sergei Lavrovs tal i dess helhet (och hela säkerhetsrådets session i dess helhet), bland annat publicerade på YouTube. Då kan man höra även bitarna om rulebased order och Josep Borrell. Jag fann ingen utskrift av talet i dess helhet. Rossijskaja Gazetas artikel är också ett referat.

    Ett korn av sanning finns i Knut L:s slarviga artikel. Om en västerlänning nöjer sig med sina vanliga mainstream media och sociala media, då varder hon icke översköljd med referat av Sergej Lavrovs tal med kritik av Västvärlden. Tvärtom får hon några korta snuttar om att det är skamligt att Ryssland håller i ordförandeklubban. Men den som söker information om Sergej Lavrovs tal finner den lätt på engelska.

    Vilket leder till en intressant fråga, som jag riktar till Knut L!

    Om vi delar in mediakonsumenterna i ”passiva” (som bara hör det dominanta åsiktsbruset) och ”aktivt informationssökande”, hur har då dessa två grupper det ställt i Västvärlden jämfört med Ryska federationen och Folkrepubliken Kina?

    Om man är en passiv mediakonsument i Ryska federationen och i Folkrepubliken Kina, får man då bättre information än om man bor i ”USA-världen”?

    Om man är en aktivt informationssökande mediakonsument i Ryska federationen och i Folkrepubliken Kina, hur har man det då ställt jämfört med sina likar i ”USA-världen”?

    Ett utförligt svar från KL emotses med ivrig förväntan!

  2. Ett centralt avsnitt ur Lavrovs tal finns också i Nej till Natos bulletin nr 6-7 (ett fullmatat dubbelnummer).

  3. Jan Arvid G!
    Jag anar en ironisk ton i din långa kommentars sista rad. Ironi funkar dåligt i hederliga debatter.

    Nå du har redan svarat på din egen fråga när du skriver ”Ett korn av sanning finns i Knut L:s slarviga artikel etc” och slår huvudet på spiken med följande: ”Om en västerlänning nöjer sig med sina vanliga mainstream media och sociala media, då varder hon icke översköljd med referat av Sergej Lavrovs tal med kritik av Västvärlden. Tvärtom får hon några korta snuttar om att det är skamligt att Ryssland håller i ordförandeklubban. Men den som söker information om Sergej Lavrovs tal finner den lätt på engelska.” Var och en som vill förstå, förstår att det var så jag menade. Är detta inte lite för mycket som kampen mot väderkvarnarna? Utförligare blir mitt svar inte.

  4. Inför man ”djungels lag” i FN och har det som kommunikationsform, så bygger man en maffia-värld, där den starkaste, för stunden, tror sig alltid ha rätt.

    En värld som bygger på ”djungels lag”, misstro, har ingen framtid. Den ruttnar inifrån, förr eller senare.

  5. Knut L!
    Jag var inte ironisk. Jag har försökt få i gång en debatt om följande ämne: ”jämförelse av yttrandefriheten i Västvärlden, Ryssland och Folkrepubliken Kina, med avseende på möjligheterna att utan hinder och straff yttra sig i tal och skrift samt grunda nya medier, och med avseende på vilken information som når ut till folkflertalet”.

    Arne W Andersson gav mig intrycket att han kunde informera mig i det ämnet, men när jag frågade honom om möjligheterna att utan hinder och straff publicera sig i Folkrepubliken Kina, försvann han.

    Jag var uppriktig, inte ironisk – men retsamt munter, medger jag, över att den åsiktsriktning som du och Arne W A:s representerar avskyr diskussioner om yttrandefrihet utanför Västvärlden. Du gör ett illusionsnummer när du skriver att jag ”redan svarat på [min] egen fråga”. Jag hade ju bara skrivit lite om att passiva mediekonsumenter i Västvärlden ofta får bristfällig och missvisande information. Menar du att vi därmed kan lämna diskussion om information och yttrandefrihet i Ryssland och FR Kina åt sidan? Ja, det du vill. ”Utförligare blir mitt svar inte”, som du skrev.

    Min linje i en diskussion om detta skulle vara att avsaknaden av yttrandefrihet och journalistik i Ryssland, Folkrepubliken Kina och andra diktaturer är krigsdrivande. Om medborgare i Ryska federationen kunde grunda media och yttra sig utan förföljelse, skulle det vara lättare att uppnå fred i Ukraina. Du menar tvärtom att ett toppstyrt informationsvakuum i Västvärlden lamslår allmänna opinionen i väst, vilket tillåter statsledningar att hålla i gång ett krig genom ombud mot Ryssland. Det vore väl intressant att närma sig frågan genom en förberedande diskussion om två saker: ”Vilken yttrandefrihet och journalistik finns faktiskt i väst och öst?” och ”Hur inverkar yttrandefriheten och informationstillgången (och bristen på dessa) i väst och öst på världspolitiken?”

    Nu återvänder jag till det egentliga ämnet: Sergej Lavrovs tal och mediabevakningen av dylika nyheter. Du utnyttjade en svaghet i mina formuleringar. Jag ställde upp en dikotomi mellan västvärldens medel-Svensson (medel-Smith, medel-Müller etcetera), och å andra sidan aktivt forskande elitläsare i väst. Du menade att jag själv beskrev hur informationsavskärmade västerlänningar är. Du menar att detta bidrager till att kriget fortsätter. Men där finns fler ”medelklassmedia” än Washington Post. I New York Times och Die Zeit skrevs hederligt om Sergej Lavrovs tal, och om hur Globala Syd instämde i mycket som han sade. Jag har skrivit förut om hur västerlänningar i sina vanliga kvaliitetstidningar, även SvD och DN, kan skaffa hyfsad kunskap om hur ryska, kinesiska och sydliga statsledningar resonerar. Jag får intrycket att du däremot bildar dig sämsta möjliga bild av informationstillgången och åsiktsstyrningen i väst genom att se till det som verkligen är dåligt, ytligt och Ukraina-förhärligande i västliga media.

    Du skrev: ”Var och en som vill förstå, förstår att det var så jag [KL] menade”, och syftade då på att jag skrev att Lavrovs tal, och instämmandena i FN med hans tal, är lättåtkomliga på engelska i mainstream västmedia om man vill, och att bara de passiva går miste om informationen. Jo, man skall välvilligt försöka förstå. Men du skrev uttryckligen att USA-världens dominerande medier inte rapporterar om saken, och att ”får man gå till ryska medier” och Stefan Lindgren ”för att få veta”. Då kan du väl tacka mig också, som riktade din uppmärksamhet på Stefan Lindgrens översättning?

  6. Jan Arvid G!
    Ja, det ska du ha tack för.

    Tycker också denna debatt nu går på tomgång. Det vore värdefullt om fler än du jag (och några till) kunde komma in med synpunkter om hur USA-världens medier hanterar Ukrainakriget. Vad du och jag anser är sedan länge glasklart.

  7. Knut L, ja det är glasklart vad du och jag tycker om ”hur USA-världens medier hanterar Ukrainakriget”. Men hur tycker du att medier i Ryska federationen hanterar Ukrainakriget? Tycker du att där finns journalistik i Ryska federationen?

  8. Jan Arvid G!
    Mitt svar på detta, eller snarare på urholkningen av den svenska yttrandefriheten kommer inom kort i en artikel om mediestödsutredningen.

  9. Det är väl alldeles klart att yttrandefriheten hos oss i Sverige och ö h t i ”väst-världen” är bättre än vad den är i Ryssland och Kina t ex. Det förefaller mig vara ett uttömt diskussionsämne på alla sätt.

  10. ”Uttömt diskussionsämne”, sade Dennis Z om att ”yttrandefriheten hos oss i Sverige och ö h t i ’väst-världen’ är bättre än vad den är i Ryssland och [Folkrepubliken] Kina”.

    Jo, men hur vi som skriver i lindelof.nu förhåller oss till detta faktum är långt ifrån ett uttömt ämne! Vi arbetar frivilligt för det allmännas bästa med att analysera publicerad information, som är frukterna av yttrandefrihet och journalistik. Vårt huvudsakliga analysobjekt är spänningarna mellan Västvärlden och eurasiatiska makter som Ryssland, Folkrepubliken Kina och Iran. Knut L med flera tillhör den USA-kritiska åsiktsriktningen: den stora frågan i vår tid är, menar de, att Förenta staterna driver ett krigsframkallande spel mot icke-västliga rivaler.

    Då är ju ett intressant förhållande, att journalistik just nu inte finns i Ryssland, Folkrepubliken Kina och Iran. För att kunna bedriva sitt ideella politiska arbeten är Knut L med flera helt beroende av yttrandefriheten och journalistiken i Västvärlden, som skyddas av bland annat första konstitutionstillägget. Jag tycker att det är intressant, att USA-kritikerna är känsliga på denna punkt. KL:s artikel ovan handlar om att ”USA-världens dominerande medier” missköter sig, och att en användbar text publicerats av Rysslands parlaments organ. Jag nyanserade och fann fel i KL:s tankegång, och vidgade diskussionen till avsaknaden av egentliga medier och egentlig journalistik i de östliga stormakterna (att Lavrovs tal refereras i Ryssland är inte journalistik; definitionen på journalistik är att offentliga och privata makthavare hindrar eller skulle vilja hindra publicering).

    KL deklarerade först att han inte ville tala om den frågan. I nästa kommentar efterlyste KL andra skribenters synpunkter på hur ”USA-världens medier hanterar Ukrainakriget”. Ständigt detta vridande av debatten bort från förintandet av journalistik i öst till bristerna hos journalistiken i väst!

    När jag driver min tes att förintandet av yttrandefrihet och journalistik i Ryssland och FR Kina är en fara för världen, och i Ukrainakriget faktiskt en krigsdrivande faktor, lovar KL till slut att ge ett ”svar på detta, eller snarare på urholkningen av den svenska yttrandefriheten […] i en artikel om mediestödsutredningen”. Jag ser oironiskt fram mot en artikel som åtminstone tangentiellt handlar om tillståndet för yttrandefrihetens och journalistiken i Ryssland.

  11. Tack för din kommentar, Jan Arvid!
    På en punkt har du givetvis rätt. Inför kommande sammandrabbning mellan USA och sedan alltför länge misshandlade ledarmakter i den tidigare ”tredje världen” är det korkat att ej väga in yttrandefrihetsfrågorna i ledande utmanarmakter.

    Men ser vi nu, vilket i huvudsak präglar diskussionerna på lindelof.nu, på Ukraina-kriget är detta trots allt en något perifer fråga. Mycket viktigare är att skärskåda ”västlig” propaganda vari givetvis den ukrainska ingår. Ukraina vill givetvis bli medlemmar i Nato och EU där den senare frågan möjligen kan lösas om sisådär 20-25 år medan frågan om inträde i den nu helt klart anfallsorienterade ”avtalsorganisationen” kan lösas snabbare, förhoppningsvis snabbare än för svenskt vidkommande.

  12. Tack själv Dennis Z!
    Du har kommit fram till att yttrandefriheten är en ”något perifer fråga” när vi diskuterar Ukrainakriget. Jag menar att det diktatoriska utrotandet av yttrandefrihet och journalistik i Ryssland är en viktig krigsframkallande och krigsdrivande faktor. Därmed har vi kommit fram till en tydlig formulering av skilda politiska linjer.

    Jag noterar att Knut L och Henrik L går till Förenta staterna för att hämta ”ett omistligt anförande” om hur dålig och farlig Förenta staternas politik är. Mina värderade meddebattörer har inte givit mig länkar till något motsvarande inifrån Ryssland och FR Kina om de staternas politik. Vilket i och för sig skulle kunna bero på att de staternas politik vore fredsfrämjande.

  13. Dennis Z!
    Finns det inte anledning att ”skärskåda all propaganda”? Varför är den ryska och kinesiska propagandan ”en i huvudsak (…) perifer fråga” i diskussionerna på lindeliof.nu? Är inte också den ett inslag i det politiska och ideologiska krig som samverkar med det militära? Varför denna enögdhet. Att syna somligt och blunda för annat. (se fotnot)

    Jag hoppas och misstänker att Du uttryckte dig lite slarvigt.

    Wikipedia
    Propaganda (av latinets propagare, ’fortplanta’, ’utbreda’) är en term som avser främst politiska kampanjer och budskap som är avsedda att föra fram en agenda, ett visst budskap eller väcka positiva eller negativa känslor för något (t.ex. en politisk teori, policy, religion eller förändring) eller någon (t.ex. innehavare av eller kandidat till politiskt eller religiöst ämbete eller befattning). Syftet är således inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt. Propaganda är en viktig del av psykologisk krigföring, och den som sänder budskapet är som regel part i målet.

  14. Naturligtvis är det viktigare att skärskåda den västliga propagandan, då den ryska motsvarigheten knappt ens existerar i vår del av världen. Yttrandefrihetens fiender har ju t o m förbjudit RT och andra ryska media och seriös kritik av den amerikanska imperialismen är i princip bannlyst i större media i väst.

    Att en del kallar alla som söker en faktabaserad förklaring på kriget i Ukraina för Putin-kramare eller ryska agenter är ju bara en idiotförklaring av dom själva.

  15. Möjligt att jag inte uttryckt mig tydligt, Peter P, men det kan också vara så att du medvetet vill ”missförstå” mig för att styra diskussionen. Med andra ord agerar du som en propagandist!
    Möjligen?

    Vad jag menar att frågorna kring yttrandefriheten och dess försvar bör hållas mycket strikt isär från frågorna kring propagandan och dess avslöjande. Ta ex vis frågan om sprängningarna av NorthStream-ledningarna i södra Östersjön och Kahovkadammens sammanbrott i södra Ukraina. Den ”västliga” propagandan går på och söker hela tiden utmåla Ryssland som den ”troliga” (läs: helt självklara) boven i sammanhanget. Yttrandefrihetligt tackar vi för alla fakta som kan framkomma från olika källor. Där är läget helt annorlunda. Det finns inga som helst bevis och knappast ens något indicium som tyder på Rysslands inblandnng i vare sig det ena eller andra attentatet. Och här finns exempel även från vanligtvis västorienterade källor.

  16. Dennis Z!
    Ja, Du uttrycker dig verkligen otydligt utan att jag för den skull besvarar din artighet att kalla mig en simpel propagandist.

    Hur ska den minst sagt kryptiska formuleringen förstås?: Vad jag menar att frågorna kring yttrandefriheten och dess försvar bör hållas mycket strikt isär från frågorna kring propagandan och dess avslöjande.? Ska det förstås så att vi med rätta ska kritisera västlig propaganda men tiga om östlig (rysk)?

    Du är också ologisk som anklagar ”västlig propaganda” för att spekulera om skulden för Nordstream och dammen ”utan några bevis eller knappt (?) ens några indicium på Ryssland inblandning”. Men spekulerar sedan själv om Rysslands oskuld utan att heller ha stöd av fakta eller ens indicier. Du måste fila lite mer på dina formuleringar för att de ska bli logiska och framför allt begripliga.

  17. Peter P!
    Jag kan inte riktigt förstå vad du menar med ”otydlighet”. Yttrandefrihetsfrågor bör hållas väl skiljda från propagandafrågor, säger jag. Det innebär att vi självfallet kan tala om och värdera olika sidors propaganda. Att däremot ”kritisera” propaganda är en annan sak, men är givetvis också helt OK under förutsättning att man inte utgår från dem som fakta. Det kan vara många olika slag; medvetna beskyllningar, rena lögner och anspelande på folks önsketänkande.

    Yttrandefrihet är för mig en viktig sak. Det innebär givetvis att jag accepterar att det finns sånt som propaganda. Men det är då viktigt att skilja detta från fakta. Och att skilja på vad som är fakta och vad som är värderingar av dessa. Det senare kan lätt bli propaganda, vilket vi ser i press och media dagligen. Naturligtvis kan en värdering av dagssituationen efter någon tid bli uppfylld och därmed accepterad som ett faktum. Men det vet vi inget om i dag.

    Hoppas att jag nu visat att jag i varje fall försöker vara tydlig när jag skriver. T ex har jag inte vid något tillfälle kallat dig för ”simpel propagandist”. För det första skulle jag nog sällan säga att en propagandist är ”simpel”. Vi bör ha klart för oss att dessa ofta är synnerligen skickliga manipulatörer, vilka vanligen är tämligen svåra att genomskåda. För det andra menade jag att det kunde SES som att du AGERADE som en propagandist. Vad du är och vad du själv uppfattar dig som kan ju vara svårt för mig, som utomstående, att definiera.

    Till sist vill jag veta vad du hänvisar till för citat när du skriver att jag, efter mitt påpekande om den totala avsaknaden av bevis för rysk inblandning i påstådda sprängningar säger att jag ”sedan spekulerar om Rysslands oskuld utan att heller ha stöd av … fakta”. Det är givetvis ingen ”spekulation”, utan ett konstaterande att inga bevis föreligger. Således ett FAKTUM!

  18. Dennis & Co!
    Vi är överens om att propganda är förkastlig, varifrån den än kommer.

    Jag betraktar en propagandist som en simpel person som hittar på istället för att redovisa fakta. Du tycks ha en annan åsikt om dem. Inte mig emot, men jag har min uppfattning. Vad har jag för övrigt framfört för propaganda?

    Du använder många ord för att förklara dig utan att något för den skull blir tydligare, tycker jag. Läste Du sedan alls vad jag skrev om västliga och Zachrissonska spekulationer?

    Du påpekar ”den totala avsaknaden av bevis för rysk inblandning i påstådda sprängningar” trots att Du själv inte har några bevis för vem eller vilka som utfört spänningarna utan presenterar själv enbart ostyrkta spekulationer om Rysslands oskuld, som kan (om man vill vara elak) liknas vid propaganda. Men nu ska vi, som Karl Gerhard sjöng, vara snälla.

    Jag har inte bevis för vare sig det ena eller det andra och avstår därför till skillnad mot dig att uttala mig om skuldfrågan. Jag skuldbelägger eller frikänner ingen.

    På vilka grunder gör Du tvärtom?

  19. Peter P!
    Jag svarar även om jag inte begriper vad du menar med ”&Co”. En amerikansk förvillelse i all enkelhet, måhända?

    Du må betrakta en ”propagandist” som en simpel person. Det är helt och hållet upp till dig. Jag kan förstå att du inbillar dig att det är ett nedvärderande omdöme, då du utgår från en av dig själv uppfunnen värdering, men jag talar här enbart utifrån givna fakta.

    Naturligtvis har jag läst vad du skrivit. Några ”Zachrissonska spekulationer” finns inte i detta. Var kom den, för mig obekanta personen, ifrån?

    Vad som inte förekommit finns givetvis inga bevis för. Ryssland skuld finns det absolut bara spekulationer om. Jag utgår ifrån att en anklagad är oskyldig intill motsatsen bevisas. Det är det normala förhållningssättet i rättsstater. Vill du driva andra uppfattningar finns det en hel del stater som gillar andra förhållningssätt.

    Vad du skriver i sista två meningarna, den allra sista med fetstil, förstår jag inte. Jag har inte uttalat mig i ”skuldfrågan” ö h t. På dig låter det som att Rysslands tveklösa överträdelse av FN-stadgan gör att de kan anklagas för vad som helst utan tillstymmelse till bevis. Detta är givetvis en helt orimlig hållning.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.