Vad vill marknaden egentligen ha?

111abc

Östhammars marknad 1983
Tom Carlson och Hans O Sjöström bjuder djärvt ut FiB:s sommarnummer
[Foto: K Lindelöf]

Jag har hört det förut, men nu hörde jag det igen, i samband med det lite överraskande turkiska valet; “Marknaden hatar osäkerhet”.

Jag googlade på just detta markanden hatar osäkerhet och fick 342 träffar. Sentensen the market hates uncertainty gav 2730 träffar, der Markt hasst Unsicherheit 378 träffar, le marché deteste les incertitude gav bara fyra träffar (franska “hai” = hata, gav inte något). När jag provade på finska blev det noll, hur mycket jag än vände och vred på orden. Men när jag i den svenska, engelska och tyska googlesökningen antog den franska varianten om avsky så fick jag 2980, 182 resp. 0 träffar.

Av detta kan vi lära att medan den svenska och franska finansvärlden avskyr osäkerhet så hatar den anglosaxiska ock tyska densamma. Så i de anglosaxiska länderna, de största tillskyndarna och förespråkarna av marknadsekonomi hatar man osäkerhet.

Detta är konstigt. Är inte beslutsfattande under osäkerhet just vad som utgör hela poängen i ett marknadsekonomiskt system?

Är det inte som de verkliga begåvningarna, de som kan se längre, göra bättre bedömningar, ta klokare beslut har sin stora chans?

Är det inte just som de darwinistiska utslagsprinciperna borde vara som mest verksamma, som mest effektiva? Skilja agnarna från vetet? Sålla fram de politiska och ekonomiska begåvningar som kan föra mänskligheten mot högre höjder?

Jag menar: om det är helt SÄKERT att en viss aktie ska öka i värde, en viss valuta sjunka eller ett visst politiskt beslut komma att tas, då kan ju vilken idiot som helst, till och med en doktrinär marxist-leninist, inte ha några som helst problem att avgöra vad som ska göras.

Alltså: om nu den så kallade marknaden vill leva i större trygghet, slippa ta nervlugnande tabletter och slippa magsår – ja, då är ju en väl fungerande planekonomi det bästa receptet.

... är läst 130 gånger!

  2 kommentarer for “Vad vill marknaden egentligen ha?

  1. Björn Nilsson skriver:

    Frågan är nog inte “planekonomi eller inte?”, utan vilka mål och omfattning planen har. Vinst för den enstaka firman, eller för hela folket?

  2. Jan Wiklund skriver:

    Riskkapitalister avskyr risker, menar Mariana Mazzucato i sin bok The entrepreneurial state. Därför har alla kapitalistiska stater i evighet tagit på sig riskerna själva och krattat manegen för kapitalisterna genom att utveckla all ny teknik av betydelse. Från järnvägen över elektriciteten och telefonen och bilen till datorn är det statliga satsningar som har gjort det möjligt för de privata företagen att sälja produkterna i fråga.

    D v s fram till 80-talet, då staterna fick för sig att det privata näringslivet klarade detta självt – med förutsägbart resultat. Den enda stat som håller fast vid sitt managementkrattande är Kina som mycket riktigt håller på att ta över världsekonomin.

    Riskkapital heter nog så för att det är riskabelt för alla oss andra.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.