”2014 hävdade Löfven med flera tvärsäkert att SD är fascistiskt med hänvisning till den välkände historiejournalisten Henrik Arnstad. Sverige låg då på nivå sex av tio enligt hans fascistindex. Idag fiskar regeringspartiets med sin föreslagna asylpolitik i det som nyss var grumligt vatten. Hur högt på Arnstads index hamnar vi nu när självaste statsministern enligt sin egen definition gått och blivit fascist? I nivå med machtübernahme?”

Läs Ann Charlott Altstadt i GP 28/5

Föregående artikelNår markedet mister tilliden til befolkningen
Nästa artikelNågot om den mystiske främlingen på torget

1 KOMMENTAR

  1. En ögonöppnare för mig var Göran Adamsons bok, Svensk mångfaldspolitik. En kritik från vänster (Arx, Malmö 2014). Den har presenterats tidigare på denna blogg. G A visar att mångfald- och mångkulturella ståndpunkter inte ökar kunskapen bland studenter t ex. För människor som lever i en svartvit värld är mångfald- och mångkultur en radikal ståndpunkt. Enligt mig är jämlikhet och alla människors lika värde den mest radikala ståndpunkten.

    När det gäller Weimar-Republiken så bör man inte nöja sig med teater- och kabaréutbudet. Läs istället Kurt Tucholskys Tyskland – vårt Tyskland / Kurt Tucholsky; urval och kommentar av Jan Stolpe; prosa i övers. av Ulrika Wallenström, dikter tolkade av Ola och Carsten Palmaer.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.