Varför så tyst om CETA och TTIP?

I söndags (18 sep.) protesterade hundratusentals i Tyskland mot det redan beslutade CETA-avtalet med Kanada och de pågående förhandlingarna mellan EU och USA gällande TTIP.

ceta-ttip-tysklnad

Efter Tysklands ekonomiminister Gabriels uttalande om att TTIP-förhandlingarna brutit samman fick arrangörerna för protesterna extra vind seglen. Dussintals grupper mot globalisering ingår; fackförbund, politiska partier och frivilliga organisationer. Dock, ingen mobilisering av större dignitet är synlig på gator och torg i Sverige. Sorgligt nog.

ISC är knäckfrågan
CETA-avtalet med Kanada är färdigförhandlat och ska upp till beslut. Att det dragit ut på tiden beror på den illa beryktade tvistlösningsmekanismen ICS. Den ger utländska investerare möjlighet att stämma enskilda stater utanför de nationella domstolarnas domän, i exempelvis folkhälsofrågor, byggande av oljeledningar, miljöfarlig skifferolja o s v. ICS innebär en betydande maktförskjutning från arbetstagare, fackföreningar och folkvalda till företagen och storkapitalet i allmänhet, inte minst till de multinationella bolagen som har råd att driva svindyra rättsprocesser.

När det gäller handeln mellan USA och EU finns redan fungerande rättssystem. I Europa finns den så kallade försiktighetsprincipen som innebär att en produkt endast får säljas om den är bevisad ofarlig för miljö och hälsa. USA tillämpar däremot den omvända modellen, allt får säljas tills det bevisats att varan är farlig.

Ett bra exempel är kosmetikabranschen där EU har 1200 förbud mot olika substanser, medan USA har 12 förbud! Greenpeace publicerade nyligen (tack vare en läcka) att försiktighetsprincipen inte finns med i TTIPs förhandlingsunderlag.

Specialdomstolar
ICS-klausulen innebär ett system med specialdomstolar utanför det vanliga rättssystemet. Sverige har undantag från EU-reglerna när det gäller vårt Systembolag – i princip ett statligt monopol gällande alkohol – ett folkligt förankrat och väl fungerande system.

Om en ny regering väljer att avveckla det statliga svenska alkoholmonopolet, så innebär det att beslutet blir en del i CETA/TTIP, som dessutom är irreversibelt. Alltså, ett nytt riksdagsbeslut kan inte tas efter en proposition och omröstning. Därmed blir en återgång till alkoholmonopol en omöjlighet. Skulle någon mot förmodan göra ett försök, så kommer en stämning mot svenska staten som ett självklart resultat.

Vinster i välfärden
För närvarande förs intensiva diskussioner i Sverige om ett eventuellt vinststopp i välfärden. Om de båda frihandelsavtalen blir verklighet, blir det sista gången vi diskuterade dessa frågor. Svensk riksdag kan då aldrig mer fatta sådan beslut.

Det amerikanska riskkapitalbolaget KKR äger vårdföretaget Vardaga. Om och när regeringens och vänsterpartiets överenskommelse om vinsttak genomförs måste svenska staten räkna med en stämning av KKR – utanför svensk jurisdiktion. Det är en ödesfråga. Därför är det skrämmande med den tystnad som råder, inte minst från sittande regering. Massor av folk på gator och torg i Tyskland, men inte ett pip i Sverige mot de båda frihandelsavtalen.

  11 kommentarer for “Varför så tyst om CETA och TTIP?

  1. 2016-09-20 kl. 9:29

    Bristen på mobiliseringar för vettiga saker över huvud taget är extrem i Sverige. Jag tror att den bara kan förklaras med den enorma besvikelse som uppstod då de gamla folkrörelsepartiernas eliter acklimatiserades i överklassen och övergav det program deras partier hade grundats på. Svek och känslan att bli lurad är det mest demobiliserande som finns enligt forskningen, se t.ex. Karen Beckwith: Narratives of defeat.

    Men man kan tycka att nya generationer inte borde lida av detta. Det är nya generationer som bråkar i Tyskland, UK, för att inte tala om Spanien. Men inte i Sverige. Hur kan det komma sig?

  2. Anders Persson
    2016-09-20 kl. 11:53

    Jan W!
    En annan som gjort samma reflektion är Jan Myrdal som i sin Strindbergbiografi (s. 141-42) citerar franska Revue des Deux Mondes från november 1893 där man jämför länder underkastade en envåldshärskares nycker, men där var och en tänker efter eget huvud och, under iakttagande av vissa försiktighetsmått, kan skriva nästan allt han tänker. Men, skriver den franska tidskriften 1893:

    ”Det gives å andra sidan konstitutionella monarkier där ingen tillåts avvika från de givna åsikterna utan att betraktas som misstänkt och stämplas som dålig medborgare. Dessa monarkier ger all frihet utom andens frihet och det är fallet med Sverige.”

    En av Anna Lena Lauréns träffande iakttagelser i sin bok “Är de riktigt kloka de där ryssarna” (s. 72) är att ehuru rikssvenskarna lever i ett mer demokratiskt samhälle än ryssarna undrar hon vilket av folken som är friare på det mentala planet.

    Medan Sovjetunionen och DDR var tvungna att avlöna en massa åsiktspoliser ställer svenskarna upp gratis. Det man slår ner på är inte nödvändigtvis sådant som man tycker är fel, utan sådant som stör samförståndet och känslan av att vi alla tycker lika. ”Du har nog rätt, kan någon säga tyst till mig, men så får man inte säga”.

  3. Bengt Svensson
    2016-09-20 kl. 18:54

    Jag tror att vad som frustrerat Myrdal m fl är att deras briljanta idéer så ofta bemötts med ointresse, undanglidande eller “varför ska du alltid ställa till bråk”. Ska man filosofera om svenskarna, verkar de åtminstone till helt nyligen mest intresserat sig för praktiska ting och mindre för Stora Män med Stora Idéer.

    Så jag tycker du missar målet, Anders P. Frågan är ju: Varför regelbundna stora demonstrationer mot Vietnamkriget under tio år, stora manifestationer mot en ny generation amerikanska kärnvapenmissiler på 80-talet, väldiga demonstrationer mot Irakinvasionen 2003 men tystnad och apati idag.

    Jan W:s resonemang om de politiska eliterna verkar ha större förklaringsvärde.

  4. Hans Anndersson
    2016-09-20 kl. 19:18

    Att de två frihandelsavtalen väcker så förhållandevis lite reaktioner har sin huvudsakliga grund i anslutningen till EU 1994. Det vi skådar nu är det reella folkstyrets upphörande på hemmaplan. All makt är förskjuten till EU och då inte i första hand EU:s parlament, utan till de inte folkvalda byråkraterna med EU-kommissionen och dess olika kommissionärer i olika frågor.

    När det gäller TTIP har handelskommissionär Cecilia Malmström sagt följande (Allgemeiner Zeitung)

    “Ms Malmstrom has previously acknowledged no trade deal has ever inspired such widespread opposition as TTIP, but reportedly said, I do not take my mandate from the European people”

    Eventuellt kommande beslut om avtalet kommer därför endast att röstas inom unionen i parlamentet. Svensk riksdag och därmed folket och dess representanter i folkstyret ställs helt utanför den beslutande processen.

  5. 2016-09-21 kl. 9:11

    Det är så lätt att skylla på EU. Det är väl därför det finns. Som något att skylla på.

    Men poängen är ju att detta inte tycks fungera i t ex Tyskland. Eller för den delen Spanien eller Italien. Med all rätt. För hur skulle någonsin destruktiva EU-regler kunna förändras om ingen någonsin opponerar mot dem?

    Så jag tycker att skyllandet på EU från dom som vill att det ska fungera annorlunda är bortförklaringar. Uttryck för lättja. Samt den numera ack så vanliga föreställningen att det viktigaste är den goda moralen, inte att något verkligen förändras.

  6. Hans Andersson
    2016-09-21 kl. 13:39

    Jan W!
    Det handlar inte om att skylla på EU i största allmänhet, utan om att tydliggöra dess totalitära karaktär och minst sagt stora demokratiunderskott.

    De politiska processerna och besluten utgår inte längre från vår egenvalda politiska församling, makten och besluten är för gott flyttade till EU.

    Lättja? Vems lättja? Din och min med rötter i kampen mot Vietnamkriget och mot rysk ockupation av Afghanistan? Eller menar du dagens ungdomars lättja?

    Eller kanske LO:s lättja. Varför tar de inte upp frågan om frihandelsavtalen och dess konsekvenser på ett mer kraftfullt sätt?

    Det är ju inte så att det saknas kritiskt granskande av såväl TTIP och CETA förhandlingar och innehållet i kommande beslut. Svenska Dagbladet och även andra redovisar materialet, men reaktionerna uteblir.

    Du kan inte mena på allvar att bristen på motstånd och protester när det gäller frihandelsavtalen beror på lättja?

  7. Bo Zackrisson
    2016-09-22 kl. 7:37

    För två och ett halvt år skrev jag om TTIP. Texten är tillgänglig på nätet och är nog ganska aktuell än idag. Tyvärr!
    https://www.kostdemokrati.se/2000taletsvetenskap/2014/05/21/ttip-anteckningar-om-ett-farligt-handelsavtal-med-usa/

  8. 2016-09-22 kl. 8:07

    Nej, men skyllandet på att “regler gör det omöjligt” är lättja. Det är sånt som många av oss äldre håller på med, ingen speciell ungdomsföreteelse.

    Inget är omöjligt. Om regler står i vägen får de väl ändras. Eller brytas.

  9. Hans Andersson
    2016-09-22 kl. 13:55

    Bo Z!
    Hoppet får sättas till de svårigheter parterna har att föra TTIP i hamn oavsett manifestationer och protester. Både EU:s förhandlingsdelegation och den amerikanska har svårt att ro avtalet i hamn.

    EU:s patos för frihandel motsvaras av handelskrig i praktiken. Precis nyligen har EU lagt importtullar på kinesiskt och ryskt stål fem år framåt i tiden. Skälet är att de inte kan konkurrera med det mängder stål som dessa stater till dumpade priser exporterar världen över. Även den amerikanska stålindustrin är i kris till följd av framför allt kinesernas dominans.

    Donald Trump vill inrätta skyddstullar mot Kina, vilket har hånats såväl i USA som inom EU som fullständigt vansinnig politik. Hyckleriet är tydligt och synligt liksom de interna motsättningarna mellan de som driver TTIP.

    Det finns andra hinder i förhandlingarna, exempelvis de amerikanska delstaternas protester mot att konkurrensutsätta varor till delstaternas olika offentliga verksamheter. Lagen föreskriver att en viss andel måste upphandlas av amerikanska små och medelstora företag som producerar sjukhusmaterial. För att säkerställa deras överlevnad och sysselsättning inom branschen.

    Det usla är verkligen svenska LO:s naiva inställning i frågan. De ska dock sägas att de tar helt avstånd från investerarskyddet och om menar att om ett domstolsförfarande så ska domare, jurister och domstolar utses av det politiska systemet. Vad som avses med det politiska systemet preciseras dock inte.

  10. Hans Andersson
    2016-09-22 kl. 19:51

    På fredag träffas EU:s handelsministrar i Bratislava i Slovakien där även handeskommissionär Cecilia Malmström ansluter. Det som ska behandlas är EU:s transatlantiska handelsavtal.

    Frankrikes handelsminister Mattis Fekl leder motståndet mot TTIP, men lär inte få igenom sitt krav på att redan nu lägga ner förhandlingarna.
    Handelsminister Anne Lindhe menar det kan dröja till in på nästa år val i Frankrike och Tyskland innan TTIP rör på sig igen.

    EU;s förhandlare klagar över amerikanarnas brist på förståelse för ett flertal av de europeiska grundläggande kraven. Framför allt vill inte USA öppna upp landets offentliga sektor för offentlig upphandling. och är inte heller med på friare tjänstehandel eller hur enas om mål för hållbar utveckling. EU är mer dessutom den part som hårdast driver kravet på att skapa en internationell domstol för investeringsskydd.

    Det mesta pekar på att förhandlingarna snart strandar vilket Hollande mer eller mindre bekräftat när han idag yttrade att det som just nu finns på bordet inte är tillräcklig bra för en uppgörelse.

    Låt oss hoppas det!

  11. 2016-10-22 kl. 17:00

    Om tivistelösningsmekanismen fastställs då finns det inte längre några riskkapitalister. En sådan mekanism måste naturligtvis finnas i ett köpeavtal mellan företag och kund, eftersom avtalslagens portalparagraf stadgar att ingångna avtal skall hållas och inte kan ändras enbart av den ena parten. Men är en styggelse här. Mitt bekymmer är att UNCHR i sitt ramverk för Business and Human Rights fokuserat enbart på ett moment i Artikel 27 d v s mom 2 om Upphovsrätten. Genom att bortse från mom 1, som gäller alla människors rätt till skälig tillgång till den kulturella domänen kan företagen med sina närstående rättigheter kräva att lagstiftarna ska göra det illegalt att dela innehåll för influenser och/eller inspiration, eller för samhällspolitiska diskussioner eller – för den delen för den diskussion som kan föregå ett inköp – allt normalt mänskligt beteende.

    Men, nu finns ett särskilt avtal TRIPs, vilket alla stater som vill vara anslutna till WTO måste ratificera. I och med det kan lagstiftarna inte i ett senare skede besluta något annat.

    I hela detta paket, som handlar om En inre digital marknad i EU, finns förslag om (med krav som länge framförts av företag som köpt upp upphovsrätter) att den som tillhandahåller linan för våra aktiviteter ska ta ansvar för innehållet i trafiken, vilket bäddar för en mer allmän övervakning på flera händer än den vi redan har. Skyddstiden för upphovsrätt är kreatörens livstid +70 år, medan för patent 20 år.

    Jag och många med mig anser det vara orimligt att företag ska kunna låsa in kulturellt innehåll i uppemot 150 år. Till det kommer att Europakommissionären Günther Oettinger föreslagit att tidningshusen ska få samma rättigheter som andra producenter av kulturellt innehåll för en tid upp till 20 år. Hur kommer det att påverka våra möjligheter att fortsätta att umgås på sociala medier, att blogga med hjälp av hyperlänkar o s v?

    Går CETA igenom med stöd av TRIPs är det kört för oss som ser oss som medborgare på nätet – här gör de oss enbart till kunder på en marknad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.