Vem “skorrar falskt”? – Ett svar till Mats & Mats

Efter att några gånger hamnat i polemik med Mats Parner om vad som är, eller borde vara, primärt och sekundärt i den politiska debatten, väljer Anders Persson nu att delge bloggläsarna att hans och Mats Parners meningsskiljaktigheter inte är nya – de daterar sig nästan 40 år tillbaka i tiden.

Foto från stämman 1977 av Odd Uhrbom, tryckt på baksidan av FiB/K 10/1977

Foto från stämman 1977 av Odd Uhrbom, tryckt på baksidan av FiB/K 10/1977

Då handlade det om samma sak, men i spegelbild: medan man idag får kritik om man kritiserar USA:s, NATO:s och EU:s imperialistiska agerande, utan att samtidigt stå bakom en trovärdig analys av det ryska samhället, så gällde tvisten i slutet på 1970-talet om man fick kritisera Sovjetunionens imperialistiska agerande utan att samtidigt stå bakom en trovärdig analys av det sovjetiska samhället (1).

Följande text är mitt svar till ett inlägg av Mats Parner och hans namnen Mats Lundström i “Fibbaren” hösten 1977. Jag har inte tillgång till deras första inlägg, men läsaren bör av sammanhanget få en kläm på vad det hade handlat om.

Anders Persson svarar Mats Lundström och Mats Parner (2)

Såvitt jag förstår saken ligger det utanför FiB/K:s möjligheter att avgöra om någon stat är eller har varit “socialistisk”, “liberal” eller “reaktionär”. Vad vi kan göra är att utifrån vår definition av “imperialistisk handling” ta ställning till vissa historiska händelser. Detta tycker jag är en styrka.

Med vår definition blir självfallet Sovjetunionens angrepp på Finland 1939 och annekteringen av de baltiska staterna 1940 imperialistiska handlingar (3).

Om Tjeckoslovakien skriver Mats&Mats att det förlorade sitt nationella oberoende långt tidigare än 1968.

– Men varför var det då nödvändigt för Sovjet att ockupera landet 1968?

Mats&Mats skriver att alla som stöder parollen “Sovjet ut ur Tjeckoslovakien” också måste binda sig för någon teori om Sovjetunionens utveckling sedan 1917. Detta för att “bedriva en trovärdig(?) antiimperialistisk politik”.

Vidare skriver de att “ett fördömande av Tjeckoslovakien 1968 skorrar obönhörligen falskt om man ser mellan fingrarna med tidigare övergrepp – t ex invasionen av Ungern 1956.”

Som väl var tillämpade DFFG (De Förenade FNL grupperna) på sin tid aldrig en sådan sekteristisk syn i sitt anti-imperialistisk a arbete. Bland alla de hundratusentals människor som demonstrerade för “USA ut ur Vietnam” eller bland de miljoner som skrev på listor med samma innehåll var det få som var klara över USA:s roll i Sydkorea, USA:s roll i Palestina, USA:s roll i Latinamerika eller Europa (4).

– Skorrade deras protester också falskt?

Anders Persson
FiB/K i Norrköping


Fotnötter:

1) I den “råa” gatuagitationen brukade vi fråga tveksamma själar vad de skulle göra under en mörk natt, i en skum gränd, om en svart skugga av en grovt byggd man kom emot dem med något som liknade en kniv i handen. Skulle de, innan de bestämde sig vad de skulle göra, först noga undersöka om mannen hade onda avsikter, var på rymmen från en psykisk behandling och om det verkligen var en kniv han hade i handen.

2) Ur “Fibbaren” hösten 1977. Jag har inte deras inlägg, men av mitt svar att döma och vad jag minns från den tiden kritiserade de FiB/K:s anti-imperialistiska politik från “vänster” eller vad många skulle kalla “trotskistisk” synvinkel.

3) Ordfront, Oktoberförlaget och dess fortsättning Askelin&Hägglund gav kring 1980 möjligheter för estniska exil-författare som Andres Küng och Ülo Ignats att publicera sig i ett politiskt läge då många förlag valde att “ligga lågt” emot Sovjetunionen. Nuvarande ledarskribenten på UNT, Håkan Holmberg, skymtar också bland författarna i utgivningslistorna på dessa mer eller mindre “maoistiska” förlag. I vad mån FiB/K också öppnade sina spalter har jag inte haft möjlighet att undersöka.

4) Om jag inte minns fel var det runt 1974 som Moderata Ungdomsförbundet i Malmö deltog i en Vietnamdemonstration. Det var en avspegling av den USA-vänliga opinion som, just för att de gillade USA, ville att de skulle lämna landet. Detta oväntade steg har faktiskt blivit föremål för en vetenskaplig avhandling. Var inte de ett viktigt tillskott till enhetsfronten?

 

  5 kommentarer for “Vem “skorrar falskt”? – Ett svar till Mats & Mats

  1. Bo Persson
    2016-09-27 kl. 11:30

    Anders P!
    Jag har också funderat på skillnaden mellan dig och Mats Parner och kommit fram till att historien för Mats är något teoretiskt-akademiskt medan den för dig är något man är med och skapar.

  2. Bo Persson
    2016-10-01 kl. 10:29

    Varken min påstådda observatör eller min påstådda aktivist har svarat på min kommentar, så det kanske ligger något i min beskrivning.

  3. Hans Andersson
    2016-10-02 kl. 17:08

    Bo P!
    Det gör det nog. Att vi alla är med och skapar historia är en bra utgångspunkt för diskussion. Anders P har ju dessutom en fenomenal koll bakåt i tiden och förmåga att leta fram det och sätta in det i de dagsaktuella frågorna.

  4. Anders Persson
    2016-10-03 kl. 6:27

    Bo P!
    Jag har väntat med att svara eftersom jag inte riktigt vetat vad jag skulle svara. Skillnaden mellan Mats Parner och mig är nog inte en fråga om teori versus praktik, utan att vi ofta lägger våra “huvudmotsättningar” på olika sätt. För Mats & Mats 1977 verkar det ha varit viktigt om en stat varit socialistisk eller ej, för mig om den var imperialistisk eller ej.

  5. Bo Persson
    2016-10-03 kl. 17:13

    Hans A!
    Det vill säga det gäller också dem som tror att det inte är det. Man kan t ex vara överens om att det ryska införlivandet av Krim var i strid med FN-stadgans uppförandekod. Men sedan dra helt olika och till och med helt motstridiga politiska slutsatser av detta sakförhållande.

    Den ene kan se det som ett bra argument för att vi skall gå med i Nato, medan en annan ser samma sak som ett helt irrelevant argument i det sammanhanget. En tredje kan se det som ett uttryck för att Ryssland nu har ambitionen att återerövra östra Europa, som man förlorat till Nato och EU sedan Kalla krigets slut. Medan en fjärde ser det som en varning till Nato och EU: “Det finns en gräns för er östeuropeiska expansion. I den mening att om ni inte respekterar den, så smäller det.”

    Eller med andra ord: Ingen är oskyldig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.