Folke och Vera Schimanski


Folke Schimanski inleder sin bok Veras resa med ett kort, mycket intressant kapitel, som huvudsakligen handlar om hans egen utveckling som på alla sätt skiljer sig från hans systers. Givetvis påverkat av att han är åtta år yngre än sin syster och på så sätt undgick den nazistiska indoktrinering som systern Vera utsattes för. Men alldeles tydligt ännu mer beroende på att han som människa är född med en helt annan personlighet än systern. Något som blev grunden till att han utvecklats till den han är.

I detta första kapitel får vi följa honom under hans uppväxt och första skoltid och sedan under hans vidare utbildning och yrkesliv. Vi får vara med om de vägval han gör och se hur han utvecklas till en betydande svensk intellektuell med många viktiga yrkesuppgifter och författare till ett antal mycket läsvärda böcker. En skildring av ett liv som jag med stort intresse tar del av.

Men boken skall ju egentligen handla om hans syster Veras märkliga liv och är av ett speciellt intresse för mig då jag träffat både modern och Vera. När jag på 1970-talet knackade dörr i Strängnäs för att sälja Folket i Bild fick jag en äldre vithårig dam som stamkund. Det stod Schimanski på dörren och jag hörde hur det klirrade av småpengar innan hon öppnade med jämna pengar i handen. Vilket tydde på att jag kanske var den ende som ringde på hennes dörrklocka.

Vi brukade växla några ord och hon berättade med stolthet i rösten att hennes son Folke kände Jan Myrdal. En gång var hon bortrest och jag stoppade tidningen i brevlådan. Nästa gång räknade jag med att få betalt för tidningen men min kund hade inte hittat någon tidning när hon kom hem. Hon gissade att det var hennes dotter och svärson som slängt bort tidningen när de såg till lägenheten.

På så sätt fick jag en mycket kort inblick i hur Vera och Göran Assar Oredsson kunde agera. Några år senare skulle jag träffa dem personligen. Jag hade köpt ett hus i en samfällighet i utkanten av Strängnäs och längst ned på min gata bodde paret Oredsson med sina två barn sedan området byggts fem år tidigare. De levde ett stillsamt liv och jag såg dem sällan.

Vad som är verkligt imponerande med vad Folke Schimanski skriver är att han med flit och noggrannhet läst igenom och redovisar vad som verkligen hände i Tyskland från Hitlers maktövertagande år 1933 till krigsslutet 1945. Samtidigt som han har sina egna personliga erfarenheter av landet där han levde från födseln år 1936 tills han tillsammans med modern och systern Vera kom till Malmö den 6 april år 1945 genom de Vita bussarna.

Hans bok blir till en mycket god lärobok om vad som under denna tid hände i Tyskland  och förtjänar bara för den skull en stor läsekrets. Samtidigt ger den en inblick i hur systern Veras övertygelse formades under hennes första nitton levnadsår i Hitlertyskland. En övertygelse som på intet sätt kunnat rubbas av alla fakta som kommit fram om vad som hände bakom kulisserna i det nazistiska Tyskland.

Mina tankar går vidare till hur nu Sveriges regering, de politiska partierna, ledningen för försvarsmakten, de stora dagstidningarna och därigenom den större delen av Sveriges befolkning nu är övertygade om en enda sanning.

En sanning som likt Veras inte kan rubbas av de många fakta som pekar på att USA i sin utrikespolitik alltid varit en skurkstat som ständigt bedrivit angreppskrig. Som – för att bara nämna ett par exempel – i Vietnam och Irak. Och med benägen hjälp av Sverige i Afghanistan och Libyen.

Föregående artikelFamiljen Höss, en familj som alla andra
Nästa artikelAllkonstnären Gunnar Brusewitz
Henrik Linde
Henrik Lindeär ingenjör, uppfinnare och medgrundare till företaget Leine & Linde i Strängnäs. Politiska engagemanget startade på 60-talet i FNL-rörelsen och fortsatte i Folket i Bild/Kulturfront.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.