Vilka står bakom Greta Thunberg?

Klimataktivisten Greta Thunberg och prins Charles (en av ledarna för den feodala världen) skakar hand i Davos. [Bildkälla: The Straits Times YouTube video]

En bekant  pikade mig häromdagen:
– Du lovade att inte ge dig in i klimatdebatten. Men av vad jag har sett på lindelof.nu är det just det du gjort!

Jag svarade att det är egentligen inte klimatdebatten jag givit mig in i, utan striden att inte förlora landvinningarna från det sena 1700-talets upplysningstid. Matchandet av Greta Thunberg i alla medier handlar nämligen om vi i vår opinionsbildning ska ledas av vetenskap och rationella argument eller känslor och vidskepelse?

“Maskinstormarna”
Miljörörelsen har sedan starten i början på 1970-talet haft inslag av det tidiga 1800-talets maskinstormande “luddism”, dvs kritiken riktar sig inte emot de styrande ekonomiska och  politiska klasserna (kapitalister och borgare) utan mot produktionsmedlen. Men de moderna produktionsmedlen innebär också avancerad vetenskap, läkarvård, kommunikationer o s v. Det kan hända det är mysigt att på 1700-talssätt resa med häst och vagn, men hur många skulle vilja återknyta bekantskapen med den tidens läkarvård?

Abetare förstör maskiner i det tidiga skedet av den industriella revolutionen

Ska vi följa Newton, Darwin och Einstein eller rent medeltida personligheter som Bernadette Soubirous den 14-åriga flickan som fick en uppenbarelse 1858 och sedan dess haft hundratusentals följare varje år.

Anti-kapitalistisk kritik
Vad fenomenet Greta Thunberg aktualiserar är också den gamla frågan:

– Är alla som kritiserar kapitalism och bourgeoisie värda att följa?

Redan på 70-talet brottades jag med den frågeställningen och fann till min lättnad att så hade också Karl Marx och Friedrich Engels i sitt berömda Kommunistiska Manifest från 1848. Den del jag vill lyfta fram finns i andra halvan och verkar ha uppmärksammats av ganska få.

Feodal socialism
Under kapitel III. “Socialistisk och kommunistisk litteratur” diskuterar de olika former av “reaktionär socialism” bland annat den “Feodala socialismen” vilken här citeras i sin helhet:

“Den franska och den engelska aristokratin var enligt sin historiska ställning kallad att skriva smädeskrifter mot det moderna borgerliga samhället. I den franska julirevolutionen 1830 och i den engelska reformrörelsen hade den ännu en gång varit den hatade uppkomlingen underlägsen. Det kunde ej längre vara tal om en allvarlig politisk kamp. Blott den litterära kampen återstod. Men även på litteraturens område hade restaurationstidens gamla talesätt blivit omöjliga. För att väcka sympati måste aristokratin skenbart lämna sina egna intressen åt sidan och blott i den exploaterade arbetarklassens intresse formulera sin anklagelseakt mot bourgeoisin. Den sökte sig tröst i att sjunga smädevisor om sin nya härskare och viska olycksprofetior i hans öra.

På så sätt uppstod den feodala socialismen, halvt klagosång, halvt smädeskrift, halvt återfall i det förgångna, halvt hotelse för framtiden, stundom träffande bourgeoisin i hjärtat genom en bitter, genialt mördande dom, alltid verkande komisk genom sin fullkomliga oförmåga att förstå den moderna historiens gång.

De feodala socialisterna svängde den proletära tiggarpåsen i handen som en fana för att samla folket bakom sig. Men så ofta folket följde dem, upptäckte det på deras bak de gamla feodala vapensköldarna och drog sig tillbaka med ett högt och vanvördigt skratt.

En del av de franska ‘legitimisterna’ och det unga England uppförde detta skådespel.

När de feodala bevisar, att deras sätt att utsuga var av en annan art än det borgerliga, så glömmer de blott, att de utplundrade under helt andra och nu föråldrade förhållanden och förutsättningar. När de gör gällande, att det moderna proletariatet icke existerade under deras herravälde, så glömmer de blott, att just den moderna bourgeoisin var en nödvändig telning av deras samhällsordning.

För övrigt förhemligar de så litet den reaktionära karaktären av sin kritik, att deras huvudanklagelse mot bourgeoisin just består i att under dess regim utvecklar sig en klass, som kommer att spränga hela den gamla samhällsordningen i luften.

De förebrår bourgeoisin långt mer, att den frambringar ett revolutionärt proletariat än att den över huvud taget frambringar ett proletariat.

Marx och Engels i publiceringstagen 1848

I den praktiska politiken deltar de därför i alla våldsåtgärder mot arbetarklassen, och i det dagliga livet bekvämar de sig gärna, trots alla uppstyltade talesätt, att plocka de gyllene äpplena och schackra bort sin tro, kärlek och ära mot ull, betor och brännvin.

Liksom prästen alltid gick hand i hand med de feodala, så går prästsocialismen samman med den feodala socialismen.

Ingenting är lättare än att ge den kristna askesen en socialistisk anstrykning. Gick inte också kristendomen mot privategendomen, äktenskapet och staten? Predikade den icke i stället välgörenhet och tiggeri, celibat och köttets dödande, klosterliv och kyrka? Den kristna socialismen är blott det vigvatten, varmed prästen välsignar aristokratins vrede.”

Kanske går huvudmotsättningen idag inte mellan kapitalister och arbetare, utan mellan feodalism och kapitalism, där “vänstern”, liksom Marx och Engels bör stödja den sistnämnda – även om det svider.

  30 kommentarer for “Vilka står bakom Greta Thunberg?

  1. Torgny Forsberg
    2020-01-28 kl. 10:19

    ”Kanske går huvudmotsättningen idag inte mellan kapitalister och arbetare, utan mellan feodalism och kapitalism, där ‘vänstern’, liksom Marx och Engels bör stödja den sistnämnda – även om det svider”

    Ja Feodalismen med dess jordränta som bönder fick ge till jordägarna liknar det vi har idag när folk i västvärlden är så hårt belånade för sitt boende och måste ge en stor del av sin inkomst till bankräntor. Finanskapitalet (fastighetsägare) är mycket mer lönsamt än industrikapitalet (produktion, mm) där lönsamheten minskar p g a att så stor del av lönen går till bankräntor och det blir mindre över till konsumtion av varor.

    Så huvudmotsättningen går då kanske mellan parasitära finanskapitalet och produktiva industrikapitalet.

  2. 2020-01-28 kl. 10:48

    Frågan i rubriken är inte ny. Skrev om det för nästan exakt ett år sedan.

    En av dem som då var på tapeten var Ingemar Rentzhog. Jag skrev “En av de allra första, sannolikt den allra förste, att uppmärksamma Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet var Ingmar Rentzhog, grundare av Laika Consulting, som sysslar med finansiell kommunikation; ett bolag han sålde i våras. I oktober utsågs Rentzhog till Årets miljöinfluencer 2018. Min analys av vad som saknas är en global gräsrotsrörelse som tar tag i frågan underifrån. Vi har väldigt lite tid på oss att bygga en sådan rörelse – ‘enda sättet att göra det är digitalt’, sade han då.”

    Han ansågs senare ha utnyttjat kontakten, bad om ursäkt vilket jag tror accepterades av familjen.

    Greta har anklagats att vara “mutad” av delar av etablissemanget. Men hon fortsätter med sin väl underbyggda, oförsonliga kritik av etabliessemanget trots alla omfamningar. Strongt.

  3. Anders Åberg
    2020-01-28 kl. 11:39

    Jag tror att huvudmotsättningen i världen fortfarande går mellan ägande och icke ägande. Speciellt om man i icke ägande räknar in alla dom som “äger” fastigheter belånade över skorstenen. Dom riskerar att bli av med sina hus även vid modesta räntehöjningar. En sådan period verkar vi gå in i nu.

    Ser vi lite framåt i tiden så kommer sannolikt robotiseringen av tillverkningsindustrin att ta ytterligare språng framåt, vilket lär göra massor av människor arbetslösa. Gruppen egendomslösa d v s proletärer, kan då komma att bli enorm i framtiden och sannolikt kommer det att uppstå politiska rörelser ur den.

    Finanskapitalet och produktiva industrikapitalet kan säkert ha sina motsättningar, men antagligen är dom så intimt ihoptvinnade via aktiemarknaden att det knappast kan bli huvudmotsättningen i världen.

  4. Martin Gustavsson
    2020-01-28 kl. 14:58

    Intressant text. Jag vet inte om det ens ska kallas “klimatdebatt”. Debatt innebär ändå att de som debatterar tillåts att debattera. Fulmedia censurerar debatten och sprider propaganda repetitivt och storvulet, ackompanjerat av olika former av välkänd osanning. Då är det, helt evident, ingen “debatt”, men propaganda (som kan skönmålas med ex “fri media”) eller ev så bör man kalla det för “sekterism”, men den är varken “fri” eller någon “debatt” i ordens verkliga betydelser.

    Om man väljer ut ett litet antal välbetalda människor som experter medelst argumentationsfelet auktoritetstro, sedan tillber allt de kommer med, såsom “vetenskapen”, vilket klimatalarmismen gör, i fast förvissning om att det är dessa herrar som “vet”, då är det inte längre “vetenskap”, men enbart helt vanlig sekterism.

    Vetenskaplighet är nämligen att öppet och skeptiskt undersöka verkligheten. Då kan man varken förbli icke-skeptisk mot det man tror, eller sluta sig inom en grupp i grupptänkande sekterism.

  5. Bertil Carlman
    2020-01-28 kl. 16:35

    ”Kanske går huvudmotsättningen idag inte mellan kapitalister och arbetare, utan mellan feodalism och kapitalism, där ‘vänstern’, liksom Marx och Engels bör stödja den sistnämnda – även om det svider.” Detta Anders, är slutsatsernas slutsats. Och den kan bero på två saker; nej tre.

    Ditt mycket berömliga grävande i historien har fått dig i sitt garn. Du ser inte att de feodala resterna, som prinsen på bilden, idag endast är en utsmyckning av de kapitalistiska samhällena. Varken Ryssland eller framför allt Kina, har idag längre miljoner fattigbönder som sliter för sina feodala herrar. Kapitalismen tränger nu in i varje vrå på jorden. En annan möjlig orsak är kanske att du, liksom flera andra inom ”vänstern”, känner sig mer tillfreds med att hitta och påverka påverkansbara liberaler (eller kanske grevar ”som har rätt uppfattning” i miljöfrågor). Den tredje orsaken skulle man kunna finna i D. Kahnemans bok. Ty som du själv har konstaterat, med dess hjälp kan man lära sig att luras utan att ljuga; du lyckades med mig en gång.

    ”Så huvudmotsättningen går då kanske mellan parasitära finanskapitalet och produktiva industrikapitalet.” skriver Torgny F. Blir slutsatsen att du bör stöda industrikapitalet Torgny? Motsättningar har alltid funnits inom de härskande klasserna med bland annat fasansfulla krig som följd.

    Idag har kapitalismen ingen samhällsutvecklande roll. Den ruttnar under gny och skrik. Min viktigaste uppgift som gubbe med dåliga knän, kan inte vara att heja på den ena eller andra sidan i alla denna ruttnande kapitalismens mångfacetterade interna motsättningar. Min viktigaste uppgift måste ha med folkbildning att göra.

  6. Jan-Peter Stråhle
    2020-01-29 kl. 3:10

    Anders P!
    Du ställer frågan: ”Är alla som kritiserar kapitalism och bourgeoisie värda att följa?” och lyfter sedan – som jag förstår det för att besvara frågan – fram raderna ur Kommunistiska manifestet om aristokratins fåfänga revanschförsök. Intressant och bra grepp, tänker jag? Men döm om min förvåning när du landar i en slutsats som jag, även efter flera omläsningar finner vara min egen slutsats närmast ställd på huvudet. Menar du att feodalismen återuppstått eller att den allegoriskt uppenbarar sig i finanskapitalets skepnad? Råder inte längre kopplingen och konflikten mellan arbete och kapital? Intellektuellt och fysiskt arbete skapar fortfarande (mer)värde. Finanskapitalet är liksom industrikapitalet ytterst beroende av arbetet?

    Jag må vara fåvitsk, och jag skulle kunna gissa att Bertil Carlman träffat huvudet på spiken, men jag skäms inte att fråga när jag inte begriper. Så vad menar du Anders P?

  7. Anders Persson
    2020-01-29 kl. 9:29

    Som svar på din fråga om det fortfarande råder en konflikt mellan kapital och arbete är svaret “ja”, vilket inte står i motsättning till det jag skrev. Nu har, i oroväckande hög grad, delar av Öfverheten mobiliserat vidskepelse och annat medeltida tänkande. Det gäller därför att bekämpa detta i samverkan med alla som har intresse av det. Det inkluderar de delar av borgarklassen som inte – som Jan Myrdal brukar säga – skäms för sitt revolutionära eller åtminstone anti-feodala förflutna.

  8. 2020-01-29 kl. 11:55

    Att FN:s klimatpanels rapporter skulle vara ett uttryck för “vidskepelse och annat medeltida tänkande” är så uppåt väggarna galet att det inte går att ta på allvar. Driver du med läsarna, Anders Persson?
    Det Greta Thunberg säger till våra makthavare är ju tvärtom: lyssna på forskarna! lyssna på vetenskapen! ta IPCC:s rapporter på allvar! genomför det som utlovades i Parisöverenskommelsen! se till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären så att den globala uppvärmningen kan stoppas!

    Det är raka motsatsen till vidskepelse, och jag förstår inte hur någon i detta allvarliga läge ser som sin uppgift att misstänkliggöra Greta Thunberg och den globala klimatrörelse som nu börjat växa fram.

    Det är ju faktiskt Greta och hennes ungdomliga meningsfränder världen över som verkar i traditionen från Upplysningen.

  9. Anders Åberg
    2020-01-29 kl. 14:05

    Bra rutit Margareta. Anders Perssons mycket påtagliga iver att förklena Greta och klimatrörelsen börjar bli ett skådespel som accelererar i märklighet.

    Jag tror att Greta snarare är det bästa som hänt på oerhört länge. Frånsett TV kanalen RT är det bara hennes röst som utmanar överheten i dagens mediabrus.
    Hon har ju så tydligt rätt när hon säger lyssna på vetenskapen, men lita inte på politiker och mäktiga företagsledare och att det enbart är genom folklig aktion något kan förändras. Att Anders Persson, som förefaller vara någon slags vänster, finner det så angeläget att i inlägg efter inlägg misstänkliggöra detta är mycket konstigt. Hans argument tenderar också att bli mer och mer långsökta och konstruerade.

  10. Anders Persson
    2020-01-29 kl. 14:08

    Var någonstans har jag påstått att “FN:s klimatpanels rapporter skulle vara ett uttryck för ‘vidskepelse och annat medeltida tänkande’”? Problemet är snarare att folk, inklusive Greta, varken läser IPCC:s rapporter eller övrig vetenskaplig litteratur. I bästa fall plockar de bitar som de gillar, i värsta fall tillskriver de IPCC och “vetenskapen” sina egna förutfattade meningar.

    Så t ex säger Greta i en twit att bränderna i Australien beror på en global klimatförändring, detta innan någon enda forskare har hunnit sätta sig ner och jobba med saken. Medierna runt om i världen säger att extremvädret har ökat och kommer att öka, trots att vare sig IPCC, de forskare jag känner och objektiva diagram (från t.ex SMHI:s klimatsida) visar att det inte stämmer.

    Om man ska ta dem i försvar så kan man möjligen säga att de menar att klimatrelaterade olyckor har ökat. Men det hade ju skett också i ett oförändrat klimat p g a samhällets ökade komplexitet. (Nu tar de tilldelade 1000 tecknen slut).

  11. Bertil Carlman
    2020-01-29 kl. 14:35

    Tyvärr måste jag konstatera att Margareta använder samma knep som överheten gör mot underheten. Den upprepar och upprepar och upprepar sina påståenden tills underheten frivilligt säger ”Jo jag har hört att..”.

    Har du alls inte läst den mångfald artiklar med kommentarer i denna fråga som lindelof.nu publiserat? Eller fibban? I så fall borde du åtminstone vara lite mer ödmjuk än att skriva ”Driver du med läsarna, Anders Persson?”. Motfrågan blir nämligen självklar ”Driver du med läsarna, Margareta Zetterström?”

  12. Knut Lindelöf
    2020-01-29 kl. 15:21

    Margareta Z och Anders Å!
    Jag förutsätter att ni tycker att ni bemöter vad Anders Persson skrivit, men det anser jag vara mycket tveksamt. Ni bemöter vad ni tror att Anders Persson egentligen vill säga, alltså hans förmodat dolda agenda. Sådant omöjliggör en bra diskussion.

    Måste särskilt också peka på att MZ i sin kommentar gör ett rent personligt påhopp när hon skriver att det AP skriver är “så uppåt väggarna galet att det inte går att ta på allvar. Driver du med läsarna, Anders Persson?” Det är just den sortens diskussion jag minst av allt önskar på denna blogg.

  13. Jan Arvid Götesson
    2020-01-29 kl. 16:22

    Knut L!
    Du har rätt att det är viktigt att hela tiden ”möjliggöra en bra diskussion”. Alla har ett ansvar för det.

    Dock har jag två tankar om ditt redaktörspåpekande mot Margareta Z och Anders Å. För det första kan vi läsare själva bortse från en retorisk överdrift som ”Driver du med läsarna?”

    För det andra är du ensidig när du kommenterar just MZ och AÅ. Du påtalar inte offentligen de mer svårartade men subtilare fall av diskussionsförstörelse som inträffar inom ditt redaktörskapsansvarsområde.

  14. Anders Persson
    2020-01-29 kl. 17:11

    Anders Åberg: Du skriver att Greta “har ju så tydligt rätt när hon säger lyssna på vetenskapen, men lita inte på politiker och mäktiga företagsledare och att det enbart är genom folklig aktion något kan förändras.”

    Vidare skriver Du att AP “finner det så angeläget att i inlägg efter inlägg misstänkliggöra detta”.

    Genom att uppträda i FN, EU och Davos har det ju sett ut som om Greta sökt påverka “politiker och mäktiga företagsledare”, något som jag aldrig skulle kritisera eller misstänkliggöra. Till min förvåning, om jag har förstått henne rätt, har hon däremot sagt till alla politiker och företagsledare att de är helt hopplösa. Det Du skriver bekräftar att jag förstått henne rätt.

    Nu skriver Du, som jag förstår tolkande Greta, att “det enbart är genom folklig aktion något kan förändras”. Innan jag kan ta ställning till detta vill jag gärna veta vad Greta, eller åtminstone Du, konkret menar med “folklig aktion” för att få en annorlunda klimatpolitik.

  15. Bertil Carlman
    2020-01-29 kl. 17:33

    ”Bra rutit Margareta. (1) Anders Perssons mycket påtagliga iver att förklena Greta (2) och klimatrörelsen börjar bli ett skådespel som accelererar i märklighet.” ”Hon har ju så tydligt rätt när hon säger lyssna på vetenskapen (3)…”. ”Att Anders Persson, som förefaller vara någon slags vänster (4)…”. ”Hans argument tenderar också att bli mer och mer långsökta (5) och konstruerade (6).” Citat av Anders Åberg. Ok Anders Å, då kör vi:
    1. Skall man ryta i en allvarlig debatt? (dåliga argument; höj rösten?)
    2. Exempel på förkleningar?
    3. Vad står det då i IPCC:s rapport om att katastrof är på gång? Eller att extremvädret har ökat?
    4. Har den politiska uppfattningen något att betyda för den vetenskapliga halten i ett uttalande?
    5. T.ex. skriver AP……?
    6. T.ex. skriver AP……?
    Kan du inte något fylla i de sex punkterna Anders Å, kan jag bara konstatera att ditt inlägg inte tillför den viktiga frågan om vetenskaplighet, någonting som för debatten framåt. Precis som Margaretas inlägg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.