WMO, Petteri Taalas och klimatfrågan

”Om ångest leder till handling är det en positiv sak. Om det leder till en försämring av livskvaliteten är det en dålig sak”, säger Petteri Taalas. (Bildmontage: K Lindelöf)

Man får numera vara väldigt försiktig när man yttrar sig om klimatet. Tycker man inte “som man ska” riskerar man att bli uthängd på Expressens löpsedel eller på annat sätt lyftas fram för allmänt belackande. Nyligen blev jag uthängd på Global Politics där kommentatorer ställde mina ord emot vad WMO (FN:s världsmeteorologiska organisation) och i synnerhet vad dess generalsekreterare, finländaren dr Petteri Taalas ansåg.

Det visade sig emellertid att det fanns två Petteri Taalas, en som på engelska uttalade sig i WMO:s namn, en annan som på finska uttryckte vad som verkade vara mer personliga uppfattningar. Detta skedde i intervjuer sensommaren och förhösten 2019 när Taalas verkar ha varit på semester hemma i Finland.

Liksom många finsktalande verkar han ha levt i föreställningen att vad som sägs på finska bara kan förstås av finnar, och dessa skulle aldrig ställa till trassel för en landsman i utlänningars ögon. Men man behöver inte vara finne för att förstå finska. En intervju med honom i Talouselämä (Finansvärlden) den 6 september gav eko runt om i världen, också på Stefan Lindgrens 8 dagar. Intervjun uppfattades som en vidräkning med “klimatalarmister”. Greta Thunberg nämndes inte (klokt nog), men väl Extinction Rebellion eller Elokapina, som den heter i Finland.

Tillrättaläggande
Taalas ord, eller åtminstone hur de tolkades ute i världen, verkar inte ha tagits väl upp av alla hans kollegor i Genève, och när han kommit tillbaka fick han skicka ut ett “tillrättaläggande” där det bl.a. hette:

“I min intervju klargjorde jag att ett vetenskapligt baserat tillvägagångssätt understödjer klimatåtgärder och att vår bästa vetenskap visar att klimatet förändras, främst drivet av mänsklig handling. Jag påpekade emellertid att den vetenskapligt baserade metoden undergrävs när fakta tas ut ur sitt sammanhang för att motivera extrema mått och steg i klimatetåtgärdens namn. Åtgärderna bör baseras på en balanserad syn på den vetenskap som finns tillgänglig för oss och inte på en partisk läsning av IPCC:s rapporter.”

Taalas gav flera icke-alarmistiska intervjuer i finska tidningar sensommaren och förhösten 2019, till exempel i Suomenmaa den 6 augusti.

“Men Taalas vill inte uppmuntra panik utan inge hopp. Problemet kan lösas. Och det behöver inte lösas idag utan under de kommande decennierna.”

Tidningen införde ett par dagar senare en not där man förklarade att man av misstag först skrivit “närmaste åren”, men det skulle vara “närmaste decennierna”.

Den 26 december 2019 fann Talouselämä anledning att återpublicera intervjun från september med motiveringen att det varit ett av tidningens mest uppmärksammade nyhetsinslag under året. Nedan följer en något förkortad översättning av de viktigaste delarna av intervjun. Den döljer sig dock bakom en betalmur.


Talouselämäs intervju med Taalas

KLIMATGURUN PETTERI TAALAS: VI HAR ÄNNU INTE FÖRLORAT KONTROLLEN ÖVER KLIMATFÖRÄNDRINGARNA, MEN VÄL ÖVER DEBATTEN – DEN HAR DRAG AV RELIGIÖS EXTREMISM

Generalsekreteraren för Världsmeteorologiska Organisationen uppmanar till att i debatten om bekämpning av klimatförändringar fokusera på de stora sakerna. ”Det har varit en massa snack hit och dit. Man bör noga fråga sig vad som är förnuftiga åtgärder i Finland.”

Denne långsiktigt tänkande meteorolog ser inte någon grund för de apokalyptiska förutsägelser som nu är i omlopp i allt högre grad.

”Vi står inte inför världens slut, världen blir bara gråare [det blir inga vita vintrar]. På en del av planeten blir levnadsförhållandena svårare, men människor har levt under svåra förhållanden förut”, säger Taalas.

Han anser att den finländska debatten och rapporteringen om klimatförändringar har blivit alltför ångestskapande.

”Den finska medieatmosfären har spätt på detta. Det senaste som sägs är att man inte ska få föda barn. Till exempel är jag bekymrad över unga mödrar som redan har att tampas med många bördor. Denna oro ökar på det lass de bär.”

Enligt Taalas är inte lösningen på klimatförändringar att individen måste leva asketiskt eller måste sluta skaffa barn.

”Kampen mot klimatförändringar kan ske med gott humör. De stora sakerna görs på statsnivå. Om du börjar leva som en schemamunk, kommer det inte att rädda världen”, säger Taalas.

Åt fel håll
Men hur räddas världen? På statlig nivå ser saker inte så bra ut. Trots Parisavtalet 2015 har de globala utsläppen ökat under de två senaste åren som följd av att det globala energibehovet har ökat. Vi är på väg år fel håll.

”Klimatproblemet löses med privata investeringar, inte bara med offentliga pengar. Jag tror på win-win-metoder. På att det ska vara ekonomiskt lönsamt att investera i klimatvänliga lösningar. Så att konsumenten kan gynnas ekonomiskt, och även genom hälsosam mat och motion.”

När Taalas och hans hustru var i 20-årsåldern deltog de i fredsmarscher och var rädda för kärnvapenkrig. Rädslan förvärrades av den sovjetiska propagandan, säger han. Paret funderade till och med på att emigrera till Nya Zeeland.

Vad skulle vara viktigast nu?
”I Finland, liksom i världen, är nyckeln till att lösa problemet att ge upp fossil energi, att sluta använda olja, kol, naturgas och torv. Det är den centrala saken, säger Taalas.

Ändå vill Taalas inte bagatellisera vikten av till exempel vegetarisk mat. 70% av den odlade arealen används för foder, det vill säga köttproduktion. För att föda den växande världsbefolkningen krävs förändringar.

”Unga människor har intresse av att fatta positiva beslut. Du kan se det på dina egna barn. När de hos oss är i tur att laga maten, äter vi vanligtvis vegetarisk mat.”

Ännu för några år sedan förde klimatforskarna en synlig debatt med så kallade skeptiker om grunderna för klimatforskningen. Den debatten har avtagit, men nu utmanas de sakkunniga från den andra flanken, enligt Taalas.

”De sakkunniga attackeras med kravet att vi borde vara mycket mer radikala. Man hotar med världens undergång, man kräver extrema handlingar.”

“Religiös extremism”
Mycket mer radikala klimatåtgärder än i dag krävs till exempel av Extinction Rebellion eller Elokapina Climate Movement, som kräver nollutsläpp redan 2025 och “sanningsenlig” klimatinformation från regeringar. IPCC-rapporterna används som något slags helig bok. Och de läses på samma sätt.

“Man söker sådana avsnitt i rapporterna som stödjer de egna extrema tankarna. I det finns drag av religiös extremism,” säger Taalas.

På den andra flanken finns högerpopulister som motsätter sig alla slags utsläppsminskningar och klimatpolitik. Hur hittar man mittlinjen? Taalas hänvisar till en finländsk modell från 1970-talet, då man i Korpilampi-seminarier [i en samförståndsanda] skapade en gemensam syn på den finländska ekonomisk politiken.

”Vi behöver ett slags klimatets Korpilampi. Man skulle på ett sakligt sätt placera forskare, politiker, företag och dem som förespråkar biologisk mångfald vid samma bord. Där skulle sedan övervägas vad som i ett finländskt perspektiv är förnuftigt.”

En utmaning för regeringen är att se till att klimatåtgärderna godkänns av medborgarna.

Samspel mellan olika aktörer
Svårigheten i detta blev tydlig när Frankrike höjde sin bränsleskatt av klimatskäl. Det stoppades av de gula västarnas demonstrationer.

”I demokratiska länder och säkert också i Kina är detta en känslig sak. Förbudspolitik drabbar lätt beslutsfattarna i nästa val. Man behöver fråga hur man får med sig folket […]  Det behövs absolut åtgärder, men det finns skäl att noga överväga vad som är förnuftigt för Finland. Här behövs samspel mellan olika samhällsaktörer.”

Taalas hoppas också på en mer kritisk och mångsidig hållning, när media intervjuar experter och olika parter i målet.

”Också gentemot våra egna experter behöver man förhålla sig med viss försiktighet. Vi är ibland våra egna promototers. Detta gäller också i skogs- och livsmedelsfrågor.”

De globala klimatutsläppen har ökat under de senaste åren, delvis för att ekonomin och produktionen vuxit. Nu hotas världsekonomin av ett handelskrig. Är det sist och slutligen bra för klimatet?

Taalas anser inte att handelskrig och ekonomiska kriser är bra för klimatet.

”Det kan hända att handelskriget tar fokus från andra saker än bekämpning av klimatförändringar. Detta var fallet vid finanskrisen. Jordmånen för klimatåtgärder är bäst när det inte finns andra bekymmer.”

Han tror inte heller att omfattande förbudsåtgärder eller någon form av kommandoekonomi skulle löna sig i klimatpolitiken.

”Globalt löses problemet med investeringar i icke-fossila lösningar för kraftproduktion, transporter och byggnader. Förändringar gällande markanvändningen och livsmedelsekonomin kan ge ytterligare effekt. Den offentliga sektorn bör skapa ramverket, men resurserna kommer i huvudsak från annat håll.”

Kampen mot klimatförändringar kräver inte sänkt levnadsstandard.

”Lösningarna finns inom ekonomin och teknikområdet. Det var budskapet i IPCC-rapporten i oktober. Att leva med de negativa effekterna kommer enligt bedömningar att bli 20 gånger dyrare än kostnaden för de investeringar som krävs för att lösa problemet, säger Taalas.

Ram för marknadskrafterna
Beslutsfattarna måste dock ge ramarna och en tydlig riktning för marknadskrafterna.

Detta är vad som har hänt i EU och utsläppen har minskat stadigt.”

Enligt Taalas är FN:s klimatförhandlingar nu i en situation där länderna lurpassar på varandra. Delvis beror detta på att president Donald Trump efter att han valts meddelade att USA skulle dra sig ur fördraget. Styrkan i marknadskrafterna och makten hos delstaterna uttrycks dock i att utvecklingen av utsläppen i USA varit god.

Vind- och kärnkraft
De nordiska länderna är ett uppmuntrande exempel i kampen mot klimatförändringar. Exempelvis är Finlands utsläpp en femtedel lägre än 1990, trots att ekonomin har vuxit. Situationen förbättras ytterligare av ny vindkraft, som redan är lönsam att bygga utan subventioner, och av ny kärnkraft.

”Med kärnkraft kan den grundläggande energin produceras. Med den kan till exempel fossil energi i Kina och Indien ersättas”, säger Taalas.

Utmaningen för kärnkraften är att priset har stigit som följd av de ökade säkerhetskraven. Enligt Taalas kan lösningen här vara de småskaliga kärnkraftverk, som man nu sätter stora förhoppningar till.

Det finns alltså metoder, även om utmaningen är stor. Enligt Petteri Taalas finns det tillsvidare inga tecken på att skräckbilderna av klimatförändringen skulle förverkligas, som att Golfströmmen skulle ändra riktning eller att metan i stor skala skulle frigöras när den sibiriska permafrosten smälter.

”Om vi tittar på världens tillstånd, och bortser från klimatförändringarna och befolkningstillväxten, lever vi mänsklighetens bästa tid enligt många måttstockar: den ekonomiska situationen, hälsoläget och även kvinnans ställning är bättre än någonsin. Den här helhetsbilden förmedlas inte till människor.”

Detta illustreras väl till exempel i boken Factfulness av den framlidne svenske professorn Hans Rosling.

“Det står inte rätt till i fråga om de globala klimatförändringarna och befolkningstillväxten, men också de är saker som kan lösas.”


Här slutar intervjun. Det Taalas säger upprör kanske en del, men jag ser det som en balanserad och realistisk hållning till dagens klimatproblem som motverkar panikstämningar och manar till konkreta insatser.

... är läst 1112 gånger!

  5 kommentarer for “WMO, Petteri Taalas och klimatfrågan

  1. Anders Romelsjö skriver:

    Du blev knappast uthängd Anders P för att andra presenterade annan uppfattning och andra citat.

  2. Anders Persson skriver:

    Anders R!
    Nä, det har du helt rätt i. Men om vi nu ska tvista om saken, vilket jag hade hoppats slippa, så reagerade jag emot att du tog en av mina kommentarer till en annan artikel, och gjorde en självständig text av den, utan att fråga mig. Jag har tidigare medverkat på din värdefulla sajt och hade gärna gjort det igen.

  3. Anders Persson skriver:

    Isen i området Spetsbergen och Frans Josefs land har gradvis ökat de senaste åren och nu är praktiskt taget hela Spetsbergen omgiven av havsis. Detta kan man se på denna ryska sajt. Datum år och
    dag kan lätt skrållas fram längst upp till vänster.

    För att frita mig för anklagelser för att sprida “rysk desinformation”, eftersom det ju strider mot vad våra sanningsenliga MSM presenterar, kan ni kolla på den norska motsvarigheten.

  4. Anders Persson skriver:

    Den ryska sajt över isutbredning som jag redovisade ovan visar, när man klickar, utbredningen 2013, vilken var mycket liten. Datum år och dag kan lätt skrållas fram längst upp till vänster men jag har nu ändrat på lä så att den först kommer upp med det aktuella isläget.

  5. Martin Gustavsson skriver:

    @Taalas och Persson
    Mitt eget parti och mitt eget namn blir uthängt alldeles för lite. Eliten vill göra reklam för de partier de kontrollerar, mörka andra, samt ha ett icke-konstruktivt käbbel, som inte innehåller sann argumentation, samt ställer oss människor mot varandra, så att eliten kommer undan med sin korruption. Jag har f ö svarat Taalas och Persson mer ingående på mitt partis hemsida.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.