USA:s nya säkerhetsdoktrin i aktion

Donald Trump har jämfört narkotikahandeln med ett krig. Bild: Mandel Ngan / AFP

Nattens kidnappning av Venezuelas president är mer teater. Han är chef för en regim som nästan har 3 decenniers erfarenhet av att regera och att kidnappa presidenten och hans fru ändrar inte mycket. Möjligtvis kan kidnappningen användas vid förhandlingar med den venezolanska regeringen. Vad som kanske kommer att ha större effekt är den kommande inblandning enligt den nya amerikanska säkerhetsstrategin (NSS 2025).

Vi har redan sett inblandning i val i Argentina och Honduras och under året hålls bl a val i Colombia. Men Trump kommer att ha svårt att vända den skutan, under de senaste årtiondena har Latinamerika alltmer ekonomiskt orienterat sig mot Kina, medan USA varit upptagna med att bomba Mellanöstern. Trumps nya version av Monroedoktrinen är ett desperat försök att behålla ett inflytande i en värld som mer karakteriseras av multilateralism. Latinamerika 2026 är inte samma kontinent som på 70-talet. Vad man kan lyckas med däremot är att ställa till kaos.

Trumps nya version av Monroedoktrinen: ”Vi förkunnar härmed att Monroedoktrinen återigen är i full kraft. Denna hemisfär tillhör oss, och vi kommer inte längre att tillåta fientliga makter som Kina, Ryssland eller Iran att bygga ekonomiska eller militära brohuvuden på vår tröskel.”

”Migration är inte längre enbart en administrativ fråga; det är ett direkt hot mot vår nationella suveränitet. Varje nation på det västra halvklotet har ett ansvar att säkra sina egna gränser. De länder som underlättar eller tillåter illegala flöden mot USA:s gränser kommer att betraktas som fientliga aktörer.”

”Tiden för diplomatiska samtal med narkoterrorister är förbi. Vi klassar härmed kartellerna som utländska terroristorganisationer och förbehåller oss rätten att använda USA:s samlade militära kraft för att utplåna dessa nätverk varhelst de befinner sig.”

”Amerikansk energi- och mineralsäkerhet kräver att vårt närområde förblir stabilt och under inflytande av fria marknadskrafter, inte under kontroll av auktoritära regimer eller statligt kontrollerade bolag från andra kontinenter.”

Nyckelbegrepp i doktrinen

I dokumentet återkommer flera termer som nu definierar relationen till Latinamerika:
* ”Hemispheric Hegemony” (Regional hegemoni): USA:s uttalade mål att vara den dominerande makten.
* ”Economic Deterrence” (Ekonomisk avskräckning): Användandet av tullar och sanktioner för att tvinga fram samarbete i frågor om migration och säkerhet.
* ”Maximum Pressure 2.0” (Maximalt tryck 2.0): Den specifika strategin för att isolera och destabilisera regimer som anses fientliga, främst Venezuela och Kuba.

Tillägg 4 jan 09.30

Trumps presskonferens den 3/1 tydliggör att USA avser att styra Venezuela tills ”en laglig regering” kan tillträda, att USA:s oljebolag skall få kompensation för sina förluster och att man är i kontakt med vicepresident, numera president Delcy Rodriguez som påstås ha sagt att hon är beredd att ge Trump vad han vill.

Att han läste noga innantill ett förberett tal visar att det inte var det vanliga struntpratet från Trump. Detta var ett tal förberett av hans team, vilket inte nödvändigtvis betyder att det har mer substans. För det första påståendena om att Delcy Rodriguez erbjudit Trump att göra vad han vill är sannolikt lögn. Hon har i och för sig tidigare varit öppen för att utländska oljebolag skall investera i landet och t ex Chevron har aldrig upphört att arbeta i Venezuela, även om verksamheten är begränsad och reglerad av amerikanska sanktioner och licensvillkor. Företaget har en närvaro, personal och projekt i joint ventures, men omfattningen av produktion och export är mindre än tidigare och kraftigt påverkad av politik och sanktioner. Men det har aldrig inneburit att hon eller Maduro lämnar över landet till Trump.

Trumps påstående att han nu styr Venezuela är bara fantasier, några få bomber och helikopterlandningar kan inte översättas i att man kontrollerar ett land som är två gånger så stort som Sverige och med ett stöd för Maduro som är minst 30 procent (enligt oppositionen). Det är inte omöjligt att USA fått stöd från delar av militären, som jag tidigare hävdat, även militären är ruinerade vilket inte är en bra förutsättning för ett försvar av suveräniteten. Det är för tillfället oklart om USA mötte något motstånd.

Delcy Rodriguez har nu 90 dagar på sig att regera, sedan måste nytt val utlysas. Hade parterna varit intresserade av en fredlig transition hade detta varit ett gyllene tillfälle, men det förutsätter att intresset finns. Tillsätter Trump en marionett likt Machado (vilket han dessutom avvisar) så väntar kaos.

Chavismen har nästan tre decenniers erfarenhet av att styra landet och det är inte lätt att ersätta. Kanske tänker sig Trump en modell kopierad från Irak med Green Zones i och runt Venezuelas oljeindustri som i Irak där Iraks stora oljefält (särskilt i Basra, Rumaila, West Qurna, Zubair) avskärmades och hade kraftigt militariserade säkerhetszoner, kontroller (checkpoints, ID, eskort) med utländska oljebolag, kontraktörer och teknisk personal med egen el, vatten, bostäder och egna flygplatser/helikopterplattor. Eller så slutar allt med att det var Trumps vanliga munväder och att få verkliga förändringar sker på kort sikt.

Trump kan eventuellt dessutom stöta på problem i kongressen, trots att han beskriver invasionen, inte som en invasion, utan som en polisiär aktion mot en påstådd drogkartell under ledning av Maduro. På medellång och lång sikt däremot väntar en ökad inblandning från USA i Latinamerikas inre angelägenheter.