språk

Inte ens den bistraste vinter…

Varje gång passeras med bil Stig Dagermans grav. På väg till eller från lungvädrande  pandemipromenader, jag tycker spontant illa om benämningen men väljer att behålla den.  Under beaktandet av rekommenderad social distans raska promenader i Älvkarleby i Norduppland. Invid för det mesta reglerat vatten som i vild glädje kastar sig framåt när dammluckorna väl öppnats.…

Bertil Molde – Språkvårdare och folkbildare

Min mor tyckte om att lösa korsord och hade till sin hjälp Bertil Moldes Illustrerad svensk ordbok utgiven år 1955. På sin ålders höst fick hon också hjälp av mig att hitta de sista lösningarna i korsorden när jag var på besök. Hon kom att inspirera både min äldre syster och mig till att bli…

Visst finns en svensk kultur

Bitte Assarmo har gjort ett lovvärt försök att sätta ord på vad som kan ses som svensk kultur, ett idag närmast utmobbat begrepp. Jag tar upp stafettpinnen och försöker nyansera begreppet efter mitt sätt att se på saken och tillägga något som jag menar är väsentligt i sammanhanget. Visst måste man kunna tala om en…

Parisresan eller ”Morgen ist auch ein Heute”

Mitt i vårens Coronakris bjuder Henrik Linde på en av sina julberättelser – 30 år gammal – till släktingars och vänners barn. Till Malin julen 1990 Malin sköt gärna upp både det ena och andra till morgondagen. Det gick ju alldeles extra behändigt nu när hon fått överta Mattias stora rum och fått mera plats…

Apropå språk…

I slutet av 90-talet var Kerstin (min hustru) inbjuden ett par gånger att tala vid S:t Petersburgs universitet i samband med konferenser om missbruksproblem, särskilt sådana som är relaterade till alkohol och narkotika. Problem vilka tyvärr då – och fortfarande – är allt annat än okända i vårt östra grannland. Eftersom jag aldrig hade varit…

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (5)

Det var i början av november 1979 jag begav mig till Helsingfors. Jag hade förvarnat om min resa och när jag kom till Hufvudstadsbladet vid Mannerheimvägen fördes jag genast till chefredaktören Jan-Magnus Jansson (1922–2003). Denne var en högt aktad publicist, vetenskapsman och politiker och skulle i presidentvalet 1982 ställa upp emot Mauno Koivisto. Det finns mycket gott att berätta om honom men det får räcka med att han var ordförande i Paasikivisällskapet, d v s verkade för goda relationer österut, dock utan överdrifter.

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (4)

När Urho Kekkonen den 6 november 1979 fick rycka in på “Svenska dagen” för att lugna de upprörda känslor som jag satt i svallning, var det inte första gången våra vägar korsats. Bara några månader tidigare, sommaren 1979, extraknäckte jag som meteorolog för tidningen “Åland”. Ålänningarna hade nämligen fått för sig att svenska väderprognoser var bättre än de som kom från meteorologiska institutet i Helsingsfors (FMI).

De svåra transkriberingarna

Det började med att jag retade mig på tidningarnas stavning av Israels statschef Benjamin Netanyahu. Så hade  jag visserligen själv stavat honom på denna blogg men i takt med att jag mer och mer kommit att intressera mig för transkriberingar från ryskan, har jag blivit mer kritisk. Huvudregeln är ju att transkriberingen ska lägga sig så nära det “andra” språket som möjligt.

Att förlora en livskamrat

… är kanske mer omvälvande än allt annat i livet. Kanske än mer dramatiskt än att få ett barn. Att efter ett långt liv i arbete och närhet nalkas döden tillsammans är inget man kunnat tänka sig in i. Det kan gå fort och det kan vara ett utdraget förlopp. Det kan i bästa fall ske utan fysiska smärtor. För Barbro var det både långvarigt och smärtfyllt.

Tragikomiskt i Engelska Parken

Häromkvällen var jag på en tragikomisk begivenhet här i Uppsala, vid Engelska Parken förresten. Det var Uppsala Nya Tidning (UNT) och Uppsala Universitet (UU) som hade sitt första panelsamtal för säsongen i serien “Åsikt Uppsala”. Denna kväll skulle det handla om “Varför har unga slutat plugga språk?”, d v s andra språk än engelska. Ett…

”Förtal” och ”hets mot folkgrupp” är misantropiska lagar

Vanligen tänker vi oss att ett ”brott” begås av en klandervärd brottsling mot ett oförvitligt brottsoffer. Men några av brottsrubriceringarna i svensk lag förutsätter att där finns tre aktanter i brottsstituationen. I brotten ”hets mot folkgrupp” och ”förtal” är en förutsättning för brottets existens att en tredje aktant har klandervärda egenskaper.