HemSkribenterArtiklar av Lasse Ekstrand

Lasse Ekstrand

Växte upp i skuggan av Verket i Sandviken. Han är en existentiell och geografisk flanör. Älskar Berlin, Nordjylland och Sydafrika. Föreläst i Danmark, Italien, Egypten, Sydafrika och på Västbanken. Anses vara Sveriges främste företrädare för medborgarlön. Skrivit en mycket älskad bok om den tyske konstnären Joseph Beuys. Ekstrands författarskap är mångsidigt, omfattar ett stort antal titlar. Senaste bok "Hucks flotte på upptäckarvatten. En roligare bok i samhällsvetenskaplig metod" (2024).

Utan Ulleråker inga som inte är som vi

Ulleråker 1966 (Bild: Stiftelsen Upplandsmuséet, CC Creative Commons) "Språkbruket och diagnoserna ändras men människorna förblir i stor utsträckning desamma" (Fredrik Sveneaus, Södertörns högskola, i en mycket läsvärd Understreckare i SvD 251216).  Jag brukar säga att jag tackar min lyckliga stjärna för att...

Norén, åldrandet och döden

Det kräver en stor portion uthållighet att se dokumentären "Lars–Directors Cut" (2025) på SF Anytime (59 kronor kostar den att hyra). Fyra (!) timmar lång. Nå, om sanningen ska fram så såg jag den i två omgångar, tre timmar orkade jag med första gången....

Det vanliga livets hegemoni

Foto: SVT Cineasten som plötsligt upphörde att vara det? Den kräsne filmentusiasten som tröttnade på "konstfilmer" som en framliden kollega, doktor i filmvetenskap, utan att vilja låta snobbig rubricerade "svåra" filmer? Det vill säga filmer som vill vara mer än till stundens nöje...

Ordspråk och självklarheter

Asta su Abuelo ”Ända till sin stamfader” av Francisco Goya. (Bild: Satirarkivet) Jag vågar påstå att jag, ända från att jag bar kortbyxor, uppfostrades med hjälp av ordspråk, doppade i folkvisedomens klara vatten. Från min salig mor kunde jag exempelvis få...

I går afton i Upsala

Jag brukar kalla oss "de sista entusiasterna". Vi grånade fyrtiotalister med de politiska fötterna stadigt förankrade i vad som lite svävande kan kallas "68-andan". De sista entusiasterna möttes på Odenplan i i Stockholm under FN-dagen 24 oktober. Med den oförtröttlige Stefan Lindgren i...

Ett möte mellan klasserna

Jag hade länge umgåtts med idén efter att jag läst, förvisso även läst om, Jan Myrdal och Lars Gustafssons brevbok Den onödiga samtiden (1974). Det var själva formen, en brevväxlingsbok, som jag fann tilltalande.  Men den bok jag såg framför mig skulle till sin karaktär vara annorlunda...

I kajak mot öppnad himmel

Jag var definitivt inte min fars son i ett avgörande avseende. När jag läser Leif Strandbergs Kajak ser jag pappa framför mig. Dock inte med en paddel till hands. Utan framåtstävande med stavar i skidspåret, vältränad på kraftfulla armar. Pappa var...

Kärlek på papper

Vad ska man ut i kylan och göra? Skidan hon slinter, i bukter och finter. Nä, jag är ingen vintermänniska. Inte på långa vägar. Apropå långa vägar. Till Skagen är det från Gefle en bra bit, med bil och sedan Stena Lines färja på böljan...

Tomas Bresky in memoriam

Det går knappt en dag utan att jag utbrister "nej, inte ännu en", syftande på att en efter en av generationskamraterna, fyrtiotalisterna, går hädan. Ja, mer än så. En efter en av dem som påverkat mitt tänkande om samhälle och politik. Nu senast Tomas Bresky...

Claus Offe knuffade på mig om en medborgarlön

En efter en av dem som påverkat ens teoretiserande om samhället och förstärkt det i kritisk riktning försvinner in bland skuggorna. Nu hör jag till min sorg att tysken Claus Offe (1940–2025) anslutit sig till de döda. Hans namn förknippar jag med Frankfurtskolan,...
123...37Sida 2 av 37