Ett omedelbart beslut i FN:s säkerhetsråd om att bevilja Palestina permanent medlemskap i FN nästa månad skulle sätta stopp för Israels rotade villfarelser om permanent kontroll över Palestina. Det kan inte hända utan USA:s stöd. Så inleder Jeffrey Sachs och Sybil Fares denna artikel på Sachs’ nätsida den 20 augusti. Den har återpublicerats på Common Dreams, Consortium News och på steigan.no. Nu kommer den även här i svensk översättning av Redax.
President Donald Trump vill ha Nobels fredspris, och hans ansträngningar att skapa fred i Ukraina, om det lyckas, kan möjligen hjälpa honom att få det – men bara om han också avslutar sin medverkan i det pågående folkmordet i Gaza. Under Trump, liksom under den tidigare presidenten Joe Biden, har USA tjänat som Israels partner i massmord, annektering, svält och den allt värre plågan för miljoner palestinier. Folkmordet kan och kommer att ta stopp om Trump vill. Hittills har det inte hänt.
Israel begår ett folkmord – alla vet det, till och med dess starkaste försvarare. Den israeliska mänskliga rättighetsorganisationen B’Tselem har nyligen gjort ett ärligt erkännande av ”vårt folkmord”. I tidningen Foreign Affairs erkände den tidigare amerikanska ambassadören i Israel Jack Lew nyligen att extremistpartier i Netanyahus regering öppet syftar till att svälta ut palestinierna från Gaza. Lew inramar sitt stycke som beröm av den tidigare Biden-administrationen (och för sig själv) för dess förment tappra ansträngningar att förhindra massvält genom att pressa Israel att tillåta minimalt matinträde, samtidigt som Trump beskylldes för att underlätta den pressen.
Ändå är den egentliga betydelsen av det här att en fanatisk sionistisk insider bekräftar folkmordsagendan, som upprätthåller Netanyahus styre. Lew berättar om att israeler i efterdyningarna av den 7 oktober ofta lovade att ”inte en droppe vatten, inte en droppe mjölk och inte en droppe bränsle kommer att komma från Israel till Gaza”, en ståndpunkt som fortfarande präglar Israels regeringspolitik. Internationella domstolen (ICJ) kan använda Lews artikel som bekräftelse på Israels folkmordsavsikt.
Folkmordet i Gaza, i kombination med annekteringen av Västbanken, syftar till att uppfylla Likud-visionen av ett Storisrael som utövar full territoriell kontroll mellan Medelhavet och Jordanien. Detta kommer att omintetgöra alla möjligheter till en palestinsk stat och alla möjligheter till fred. I själva verket lovade Bezalel Smotrich, den extremistiske finans- och försvarsministern, nyligen att ”permanent begrava idén om en palestinsk stat” samtidigt som Knesset nyligen krävt annektering av den ockuperade Västbanken.
USA hjälper och skyddar Israel varje dag med dessa fruktansvärda brott mot det palestinska folket. USA bidrar med miljarder dollar i militärt stöd, går i krig tillsammans med Israel och erbjuder diplomatiskt skydd för Israels brott mot mänskligheten. Det kvävande mantrat som att ”Israel har rätt att försvara sig” är den amerikanska ursäkt för Israels massmord och svält av oskyldiga civila.
Generationer av historiker, psykologer, sociologer, filosofer och kritiskt granskande sinnen kommer att fråga hur ättlingar till de judar som mördades av Hitlers folkmordsregim själva blev folkmördare. Två faktorer, djupt sammanflätade, framträder.
För det första, den nazistiska förintelsen stärkte föreställningen bland judar i den sionistiska tron att endast en stat med överväldigande militärmakt i ständig beredskap kan skydda det judiska folket. För dessa militarister blev varje arabiskt land som motsatte sig Israels pågående ockupation av Palestina en svuren fiende som skulle krossas med krig. Detta är Netanyahus doktrin om våld, som först avslöjades i Clean Break-strategin, och som har skapat en nonstop israelisk mobilisering och krig, och ett samhälle som nu gripits av oöverträffat hat till och med mot oskyldiga kvinnor och barn i Palestina, Libanon och Syrien. Netanyahu har dragit in USA i otaliga förödande och meningslösa krig av Netanyahus blindhet för verkligheten. För endast med diplomati, inte med krig, kan Israels uppnå säkerhet.
För det andra skapade denna hemfallenhet till våld en slumrande sorts biblisk judendom, med rötter i Joshuas bok i gamla testamentet, som presenterar Guds löfte till Abraham som motivering för folkmord som tidigare begåtts för att erövra det heliga landet. Det var den här sortens forntida ”zelotiska” revolutionära rörelser och tron ??på Gud som skickade hans utvalda folk i självmordsrevolter mot Romerriket mellan 66 och 135 e Kr. Huruvida folkmorden i Joshuas bok någonsin inträffade (förmodligen inte) är inget man bryr sig om. För dagens zealoter är licensen för att begå folkmord fullt levande, omedelbar och bibliskt rotad.
Medveten om faran med ”självmordszeloteri”, varnade rabbinerna, som formade den babyloniska Talmud, judarna från att försöka återvända kollektivt till det heliga landet (Ketubot 111a). De predikade att judar borde leva i sina egna samhällen och uppfylla Guds bud där de var, snarare än att försöka återta ett land från vilket de hade förvisats efter decennier av självmordsuppror.
Oavsett de grundläggande orsakerna till Israels mordiska vändning, riskerar Israel sin överlevnad bland nationer idag, eftersom det har blivit en paria-stat. För första gången i historien har Israels västerländska allierade avvisat Israels våldsamma metoder. Frankrike, Storbritannien, Australien och Kanada har var och en lovat att formellt erkänna staten Palestina vid kommande FN:s generalförsamling i september. Dessa länder kommer äntligen att ansluta sig till den överväldigande globala majoriteten som erkänner att tvåstatslösningen, förankrad i internationell rätt, är den sanna och enda garanten för fred.
Majoriteten av det amerikanska folket, är med rätta avskräckta av Israels brutalitet och visar också ett massivt stöd för den palestinska saken. I en ny Reuter-undersökning som släpptes idag tror 58 procent av amerikanerna nu att FN bör erkänna staten Palestina, mot bara 32 procent motsätter sig det. Amerikanska politiker kommer säkert att påverkas av förändringen, om faran för Israel, om inte tvåstatslösningen snabbt genomförs. (Logiska argument kan också ges för en fredlig enstatslösning, bi-nationell lösning, men detta alternativ har i huvudsak ingen stöd bland FN:s medlemsstater och ingen grund i internationell lag om Israel-Palestine-konflikten, som utvecklats under mer än sju decennier.)
Denna israeliska regering kommer inte att förändra kursen på egen hand. Endast Trump-administrationen kan avsluta folkmordet genom att omfatta den lösning som överenskommits av världens nationer i FN:s säkerhetsråd och FN:s generalförsamling. Lösningen är att stoppa folkmordet, skapa fred och rädda Israels ställning i världen, genom att skapa en palestinsk stat tillsammans med Israel vid de gränser som gällde den 4 juni 1967.
I decennier har hela arabiska och islamiska världen stött tvåstatslösningen och förespråkat normaliserade förbindelser med Israel och garantier för säkerhet i hela regionen. Denna lösning är fullt i överensstämmelse med internationell rätt och förespråkades återigen tydligt av FN:s generalförsamling i New York-deklarationen i slutet av FN:s ”High-Level International Conference on the Peaceful Settlement of the Question of Palestine and the Implementation of the Two-State Solution” (29 juli 2025).
Trump har förstått att för att rädda Ukraina måste han tvinga dem att se verkligheten: att Nato inte kan expandera till Ukraina eftersom det direkt skulle hota Rysslands egen säkerhet. På samma sätt måste Trump tvinga Israel att se verkligheten: att Israel inte kan fortsätta att styra över det palestinska folket, mörda dem, svälta dem och etniskt rensa dem. Tvåstatslösningen räddar därmed både Palestina och Israel.
Ett omedelbart beslut i FN:s säkerhetsråd att bevilja Palestina permanent medlemskap i FN nästa månad skulle sätta stopp för Israels ”zelotiska” villfarelser om permanent kontroll över Palestina, liksom dess hänsynslösa territoriella ambitioner i Libanon och Syrien. Krisens fokus skulle därefter genast övergå till praktiska frågor: hur man avväpnar icke-statliga aktörer inom ramen för den nya staten och den regionala freden, hur man kan möjliggöra ömsesidig säkerhet för Israel och Palestina, hur man kan stärka palestinierna till ett effektivt självstyre, hur man kan finansiera återuppbyggnaden och hur man kan ge akut humanitär hjälp till en svältande befolkning.
Trump kan få detta att hända i FN i september. USA, och bara USA, har med sitt veto hindrat permanent medlemskap för Palestina i FN. De andra medlemmarna i FN:s säkerhetsråd har redan deklarerat sitt stöd.
Fred i Mellanöstern är möjlig nu – det finns ingen tid att förlora.
Bli prenumerant på Veckobrevet (varje måndag em)
Det är säkert så att om Trump tillåter FN erkänna Palestina kan kriget avvecklas. Åtminstone tillfälligt.
Ur Nethanyahus perspektiv emellertid, föreligger ett historiskt tillfälle som troligen aldrig återkommer. Opinionen mot Israel växer och snart är det för sent. Stora globala maktförskjutningar pågår, framväxten av BRICS, proxykrig i Ukraina, massvält i Sudan, allt splittrar och skymmer uppmärksamheten från Israels folkmord.
Oreserverat stöd (hittills) från Trump med svärson och judisk lobby, Europas passiva åskådarposition och underordnande gentemot USA. Inte minst föreställningen att Israel trots allt är en demokratisk bastion emot det omgivande muslimska barbariet.
Demokratier begår ju inte folkmord, de bara försvarar sig och därmed även oss. ”Deras kamp är vår” (KD). Vem av Trump och Nethanyahu har mest att vinna? Om Nethanyahu förlorar åker han in i finkan, Trump fikar efter Nobels fredspris, så vad står egentligen på spel?
Nethanyahu har använt Hamas mycket skickligt för sina syften. Han förefaller smartare än Trump. Vem har lurat vem? Det är inte omöjligt att Nethanyahu går emot sina välgörare. Svårbedömbart så det förslår!
Lösningen på sikt är ett demokratiskt Palestina med lika rättigheter för alla.
Lite absurt är att Hamas stora välgörare har varit Israel. PLO däremot, som ju faktiskt erkänner Israel rätt att existera, och folket på Västbanken har behandlats illa med ständiga nålstick som bosättningar, avskurna förbindelser, vägkontroller. Det finns exempel där en ambulans med någon akut sjuka måste ta sig förbi flera kontroller om de nu ens är öppna.
Hamas däremot har fått jättelika bidrag från Qatar och har kunnat bygga upp sin organisation med dessa medel. Fullt godkänt av Israel eftersom ekonomierna på Gaza, Västbanken och Israel är ihopflätade och man använder Shekel som valuta. Israel har inte haft några som helst problem att slussa vidare dessa pengar till Hamas antagligen i syfte att splittra.
Men förvisso har det funnits chanser till lösning av denna 77 år gamla konflikt, bäst kanske förslaget om delning under premiärminister Olmerts regim där palestinierna skulle få Gaza och Västbanken med en förbindelsekorridor. Varje gång man varit vid något som liknat en lösning har någon backat.
Orealistiska krav som vi ska tillbaks till 1948 och FN delningsplan, alla flyktingar ska få återvända och återfå sin egendom. Jerusalem är vårt o s v. Någonstans måste man kompromissa. Rabin var också en ledare av format som hade kunnat göra något och han sa orden: det är bara med sin fiende man kan mäkla fred.
Man kan också undra lite över grannstaterna där de palestinska flyktingarna inte fått några rättigheter som medborgare, utan de och deras ättlingar har samma status som 1948. Jag gick förbi ett läger i Beirut och de spottade efter mig, men det kunde ju varit värre, och det är lätt förstå att de är övergivna.