Ordam mazar – Satellite images from 2013 and 2019 (The Guardian)
Behandlar Folkrepubliken Kinas regering den uiguriska nationen illa? (Nutida svenskar blandar ihop begreppen ”nation” och ”suverän stat”, så jag hänvisar till min artikel, som ställer orden tillrätta)
I lindelof.nu har vi läst tre artiklar om uigurerna. Artiklarna hävdar, att utsagor om ett pågående folkmord på uigurer är felaktiga:
– Cyklande säkerhetsproffs sågar antikinesisk expertis,
– Jan Öberg: Jag finner ett mycket misslyckat folkmord i kinas Xinjiang
– Boken som avslöjar de falska nyheterna om uigurerna.
I den sista av de tre länkade artiklarna citeras med instämmande en baksidestext på en bok av Maxime Vivas:
”Författaren … vederlägger rövarhistorierna om folkmordet på uigurerna. Han granskar vilka som är anhängare av idéerna och deras kopplingar till CIA … Han berättar om lögnerna, de falska bilderna, de falska vittnesmålen … Denna autonoma region … tävlar med sin minskning av fattigdomen med hela Kina. (mandarin) i enheterna för yrkesutbildning. Ingen av de femtiosex etniska grupperna i Xinjiang begränsar användningen av sina språk och utövande av sin kultur och sin tro. Samtidigt för Peking en skoningslös kamp mot ’de tre plågorna’, (fundamentalism, separatism och terrorism) underblåsta av fanatiska islamister av vilka tusentals danats i Syrien av Al-Qaida och vars mål är att bilda ett oberoende kalifat på en sjättedel av Kinas territorium där republikens lagar ersätts av sharialagar.”
En motsatt bild till Maxime Vivas’ bild presenteras av Magnus Fiskesjö, känd för läsarna från diskussionerna om Gui Minhai, i Expressen. Han skrev att ”folkmordet inleddes” 2017.
De flesta av er, som debatterar i lindelof.nu, skulle inte taga något intryck av, vad Magnus Fiskesjö eller jag skulle säga om helheten, vad gäller läget för uigurerna som icke – suverän nation. Gynnade eller förföljda? Ett sådant diskussionsanslag skulle inte leda någonstans. Om någon sade: ”Se här ett koncentrationsläger fotograferat från satellit!” skulle en annan debattör säga: ”Nej, det är en fattigdomsbekämpande yrkesskola!”.
Därför vill jag taga upp en detalj som – om den vore sann – visar, att något är på tok i FR Kinas behandling av den uiguriska nationella minoriteten. Magnus Fiskesjö skriver om Rahile Dawut. Hon är, om man får tro mainstream-bilden, en ofarlig forskare om uigurernas kultur. Enligt uppgifter är hon bortrövad på livstid av Folkrepubliken Kinas regering. Rahile Dawut har bland annat skrivit om en historiskt och religiöst viktig årtusendegammal helgedom, som oftast kallas Ordam Mazar. Hon skrev 2016 , att området ”är kanske den mest kända helgedomen bland uigurer och har kommit att inta en mycket viktig plats i det religiösa livet för uigurer som bor i södra Xinjiang. I början av 1900-talet lockade denna helgedom många utländska besökare, forskare och andra resenärer, inklusive Gunnar Jarring (1907–2002), Sven Hedin (1865–1952) och Aurel Stein (1862–1943) … Jag analyserar en serie ritualer och legender som förkroppsligar ett antal komplexa religiösa övertygelser och sedvänjor centrerade kring Ordam Mazar, med särskilt fokus på pilgrimsfärden till helgedomen och festivalen som organiseras där under de första tio dagarna av den islamiska månaden av Muharram.”
Uigurer förbjöds att vallfärda till Ordam Mazar. Nu finns inte Ordam Mazar. Platsen, varest det låg, kan studeras på satellitbilder. The Guardian har publicerats en bild, varest läsaren kan dra gränsen mellan två satellitbilder fram och tillbaka, och se skillnaden mellan 2013 och 2019.
Alla byggda strukturer i området har i stort sett försvunnit. Området ligger avlägset i en öken. Där finns inga utvecklingsmässiga skäl att rasera byggnaderna, såsom vägbygge eller dylikt. I vissa byggnader, som har haft tak, ser man nu rektangulära rester av väggar, vilket utesluter, att en sandstorm skulle ha täckt det hela. En trovärdig källa hävdar, att byggnaderna raserades mellan 24 november och 24 december 2017.
Låt mig översätta till svenska förhållanden. Det, som hänt med Rahile Dawut och Ordam Mazar , är som om svenskar vore en nationell minoritet, och överheten skulle röva bort en oförarglig chef på riksantikvarieämbetet, som skriver folkbildande böcker, och schakta bort Gamla Uppsala kyrka och Uppsala högar, för att förtrycka svenskarna som nation.
Finns något godtagbart skäl för förstörelsen i Ordam Mazar? Maxime Vivas ger en möjlig motivering: ”Samtidigt för Peking en skoningslös kamp mot ’de tre plågorna’, (fundamentalism, separatism och terrorism)”. Kanske är islamism ett så stort hot mot världssamfundet, så att det vore motiverat för centralregering, att i förebyggande syfte trycka ner alla muslimska kulturella minoriteter? Nej, ett så cyniskt argument kan väl ingen godtaga.
Nu överlämnar jag ordet till mina värderade meddebattörer. Jag tog upp denna detalj, eftersom den är tydligt avgränsad: satellitfotograferade fornlämningar och byggnader ute i torra öknen.
Har jag fel om detaljerna? Är Rahile Dawut en farlig skurk? Har uiguriska provokatörer eller naturens krafter raserat Ordam Mazar? Har jag blivit lurad? Om icke, så är väl detaljen ett tecken på, att något är på tok i Folkrepubliken Kina?
Bli prenumerant på Veckobrevet (varje måndag em)
Intressant ämne. Kvinnan forsksren Rahil Dawut är dömd till livstids fängelse för sin farlighet i att underblåsa samhällsstabiliteten i Kina och uigurerna är i gemen inte farliga utan används av extrema rörelser inom uigurernas region för samhällsomstörtande experiment som riskerar att sönderdela Kina. Ja, ungefär så resonerar kinesiska statens representanter i Bejing. För oss i väst kan det hela te sig absurt och kontraproduktivt, men att döma utifrån våra förhållanden är lätt utan att ha ”kinesiska realiteter” inpå sig! Bra att du tar upp den ”eviga frågan” om uigurerna.
En bit av citerad bokbaksidestext föll bort. Den inskickade artikeln hade denna text: ”Författaren … vederlägger rövarhistorierna om folkmordet på uigurerna. Han granskar vilka som är anhängare av idéerna och deras kopplingar till CIA … Han berättar om lögnerna, de falska bilderna, de falska vittnesmålen … Denna autonoma region … tävlar med sin minskning av fattigdomen med hela Kina. Genom finansiell hjälp, positivt urval av eleverna som tagit sin examen och inlärning av Kinas nationalspråk (mandarin) i enheterna för yrkesutbildning. Ingen av de femtiosex etniska grupperna i Xinjiang begränsas i användningen av sina språk och utövande av sin kultur och sin tro. Samtidigt för Peking en skoningslös kamp mot ’de tre plågorna’, (fundamentalism, separatism och terrorism) underblåsta av fanatiska islamister av vilka tusentals danats i Syrien av Al-Qaida och vars mål är att bilda ett oberoende kalifat på en sjättedel av Kinas territorium där republikens lagar ersätts av sharialagar.”
Orden som fattas ovan är dessa: Genom finansiell hjälp, positivt urval av eleverna som tagit sin examen och inlärning av Kinas nationalspråk
Orden skulle finnas före parentesen (mandarin) i tredje stycket.
Dan Johan K!
Du väljer att tala om en människa, vars kända och okända gärningar kan diskuteras och misstänkliggöras i det oändliga av partiska debattörer. Du väljer att icke beröra artikelns huvudpunkt, att ett stort område med nationellt och kulturellt oersättlig antik bebyggelse har försvunnit. Varför gör du det?
Jan Arvid G!
Komplicerat speciellt när man inte varit där. Var på väg men så kom pandemin emellan. En sak är säker som du nämnde, så finns det ett terroristproblem bland uigurerna som kan ha olika orsaker. En möjlig orsak är att den kinesiska repressionen för att bekämpa terrorism skapar mer terrorism. I vilket fall som helst så agerar regeringarna i grannländerna i den turkestanska regionen på ett liknande sätt, minsta tendens till islamism slås ner med hårdast möjliga metoder. T ex i Andizjan Uzbekistan där man i maj 2005 utförde en massaker på flera hundra demonstranter. Jag upplevde under mina många resor i Centralasien att rädslan för en afghansk utveckling nästan var panisk. Sen är frågan om man löser eller skapar nya problem med tryck-kokarmetoden. När det gäller den kinesiska delen av turkestan tror jag det finns ytterligare en rädsla att drabbas av Sovjetunionens öde -91 och där tror jag kineserna beslutade sig för att inte på något sätt tillåta samma sönderfall som i Sovjetunionen. Även sönderfall skapar nya problem som vi nu ser i Ukraina, Jugoslavien eller i Kaukasus, familjer splittras och minoriteter skapas som uppfattar att de hamnat på fel sidan gränsen. Nu är det tyvärr vår utrikeschef Kaja Kallas mål att uppsplittring är bra, helst i småländer av Estlands storlek. När det gäller Baltikum med sina stora ryska minoriteter så har vi kanske inte sett slutet på den historien ännu, risken finns för en ukrainsk utveckling. Kineserna verkar försöka lösa frågan med en kombination av repression och enorma investeringar, Xinjiang har ju blivit ett centrum för produktion av billiga artiklar med islamisk touch och jag håller det inte för otroligt att en viktig del av uigurerna låtit sig köpas av möjligheten att sälja tingeltangel till Centralasien och Mellanöstern.
Jan Arvid G!
Javisst gör jag – ity en nations rädsla för att bli uppdelad i för utlänningar smakfulla bitar ter sig viktigare än påstådda arkeoligiska fynd. D v s Kina vill behålla sitt rike intakt. Bakom särintreesen och minoritetsfolk brukar ett stort land i väst dra och rycka i puppits on a string. Så var det i Vietnam t ex ett bergs- och minoritetsfolk användes av det stora riket i väst för att splittra motståndet men Vietnam lyckades oskadlighöra försöken! Kina gör sammaleds men inte i exakt lika form.
Dan Johan K!
Vad menar du med ”påstådda arkeologiska fynd”?
Jag har inte undersökt, känner inte till det påstådda helt enkelt.
Dan Johan K!
Men det är väl inte rätt, att skriva ”påstådd”, bara för att man läser om något för första gången, i stället för att slå upp? Låt oss säga, att en läsare trodde, att bara vietnameser bodde i Vietnam. Skulle inte du tycka, att det vore konstigt, om någon skreve ”de påstådda minoritetsfolken i Vietnam” med anledning av vad du skrev om sådana folk? Skulle du inte reagera då? Varför lägger du på eget bevåg till ordet ”arkeologisk” om en samtida, använd byggnadsstruktur? Det är uppenbart, att du har ett annat syfte med dina inlägg, än att uttrycka dig korrekt.
Dags för avslutande kommentar.
Jag börjar med ett globalt perspektiv. I världen finns ungefär 200 suveräna stater, men tusentals etniska folk (nationer). I suveräna stater finns en central statsmakt och ofta en dominerande etnicitet. Den centrala statsmakten och, i förekommande fall, den dominerande etniska gruppen, har oundvikligen ett förhållande till nationella minoriteter inom statens gränser. I detta förhållande finns alltid å ena sidan goda eller acceptabla inslag, och å andra sidan dåliga inslag. Vad som är gott eller dåligt kan medlemmar av den nationella minoriteten ha olika åsikter om, liksom statens ledning och statens dominanta etnicitet kan ha inbördes skilda åsikter, liksom utomstående i andra länder.
Dessa självklarheter gäller till exempel i Sveriges statsmakts och svenskars förhållande till samer, och inom den samiska gruppen. Och i Folkrepubliken Kina! Det uiguriska området i FR Kina är folkrättsligt lagligt en del av statsterritoriet. Frågan är alltså, hur blandningen av gott och dåligt är i detta fall. I publikationen lindelof.nu dominerar linjen, att FR Kinas ledning har en korrekt politik, i stort sett.
Jag kritiserar inte FR Kinas ledning i ovanstående text. Jag tar bara upp en fotografiskt bevisad detalj, som skulle kunna tyda på, att situationen i dessa uigurers fosterland icke är så god, som Henrik Linde och andra skribenter i lindelof.nu menar, att den är.
Min lågmält beskrivna detalj möttes i stort sett av sekteristiska dimridåer, som utmärktes av lojalitet med FR Kinas ledning. Detaljen, att FR Kinas ledning ute i öknen skall ha förstört en gammal helgedom, som rimligen inte har med våldsam extremism att göra, utan är viktig för vanliga människor, kan inte någon av lindelof.nu:s skribenter kännas vid, eftersom det skulle störa bilden. Dan Johan Kotka kan inte ens släppa in faktumet i sitt medvetande: ”en nations [staten FR Kinas, min anmärkning] rädsla för att bli uppdelad i för utlänningar smakfulla bitar ter sig viktigare än påstådda arkeoligiska fynd”. ”Vad menar du [Dan J K] med ’påstådda arkeologiska fynd’?”, frågade jag. ”Jag har inte undersökt, känner inte till det påstådda helt enkelt”, blev svaret från Dan J K.