Bild: Otto Dix
Det är lärorikt att under en sommarvecka resa runt till släkt och vänner som man inte träffar mer än någon enstaka gång per år. Få av dessa läser vad jag skriver här på lindelof.nu märker jag. De tittar kanske någon gång, men skräms genast bort av allt som så tydligt motsäger bilden av vad som rapporteras i våra dominerande medier. Man är van att informera sig via dem, och tanken på att dessa ”fria medier” skulle vara otillbörligt styrda av dolda krafter är så skrämmande att man avstår från att läsa vidare. Det är så jag tror det går till, vi talar inte gärna om det. Man vill ju undvika diskussionen om konspirationsteorier och foliehattar med mig som objekt.
Det mest svårsmälta är emellertid att mina starka tvivel på att Ukrainakriget primärt bör ses som ett ryskt aggressionskrig mot ett tidigare förtrycket men nu äntligen ett självmedvetet och självständigt land, som kämpar för sin frihet, precis som vi måste göra med allt vad det kan innebära (Natomedlemskap t ex), och som Vietnam gjorde. Här reser sig en mur. Jag har t o m dessa dagar mött argumentet att det hela är mycket enkelt och självklart, det kan bara ses som ett krig som började 24 februari 2022. Alltså, allt prat om Majdankupp, krig mot Donbass, Natoexpansion efter 1990 mm är bara ägnat att blanda bort korten för att dölja Putins aggression och rysk imperialism.
Det händer i dessa stunder att jag själv känner mig som en ensam fanatiker, en besserwisser, som tror sig ha begripit något som ingen annan begripit, alltså som en don Quijote i sin kamp mot väderkvarnarna. Då gäller det att inte höja rösten, utan istället åter börja lyssna. Men det är mycket svårt. Man bör, som PO Enquist säger, ”bemanna sig”. Och tänka: Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden (Matt. 5:3… i 1917 års Bibelöversättning).
Så kommer jag ändå att tänka på den artikel av Joe Lauria, chefredaktör för Consortium News och tidigare undersökande reporter på diverse stora brittiska och amerikanska tidningar, som Henrik Linde översatte och som publicerades här för några dagar sedan. Den radar upp alla viktiga omständigheter som föregått det ryska anfallet på Ukraina i februari 2022. Den borde kunna få någon, som åtminstone är aningen beredd att inte svälja allt som sägs i våra stora medier med hull och hår, att reflektera. Men jag tvivlar, skyttegravarna är vid det här laget lika permanentade i vår svenska offentlighet som runt Bakhmut och Zaporizjzja.
Att kliva utanför sin befästning är förenat med stora risker. Man kan i värsta fall komma på kant med hela sin vardagliga omgivning. Att göra sig olämplig på sin arbetsplats eller till och med riskera att uppfattas som en svensk femtekolonnare undviker man helst. ”Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral” som Brecht skaldade. Moral i det här fallet skulle vara att gå mot strömmen, våga bryta med den allmänna krigshetsen och kräva vapenvila och förutsättningslösa förhandlingar. Den tanken är närmast otänkbar för en stor majoritet svenskar på grund av den massiva propagandan för att med vapenmakt få Ryssland på knä och dra sig tillbaka till gränserna före 24 februari 2022. När kommer priset att framstå som för högt?
Richard Peters ofullbordade
Min morfars svåger Richard Peters, gick vid 17 år ålder 1916 ut som frivillig tysk soldat i kriget mot engelsmän och fransmän på västfronten. Om detta skrev han 1946 ett tjockt – ännu opublicerat – manus, bland annat om sina år vid fronten nära Verdun i norra Frankrike. Här följer ett kort stycke från första veckan vid fronten (mer om och av Richard Peters här):
”Vi tvingades inte sällan marschera genom kulregn mitt ute i landskapet. I sådana lägen sökte man skydd i minsta tänkbara lilla ojämnhet där man sedan ofta blev kvar i timtal. När vi befann oss i direkt granateld pressade vi oss genast samman i en alldeles färsk granatgrop, för vi visste nämligen att kanonerna med största sannolikhet inte skjuter i samma riktning två gånger, utan alltid några meter åt sidan. Vi låg ofta flera timmar i en sådan grop medan hundratals granater slog ner runt om, tio meter, fem meter, två meter och till och med bara en enda meter ifrån oss. Hålet gav oss alltså skydd mot allt utom en fullträff, som också med viss sannolikhet skulle kunna komma. Och så här pågick det bokstavligen dag ut och dag in i flera år.”
Kan något vara värt priset för detta kollektiva vansinne?
Soldaterna på var sin sida om denna frontlinje var också kanonmat i stormakters kamp om makten i Europa och världen. De pucklade på varandra i fyra långa år till den 11 november 1918, då plötsligt eld upphör proklamerades och soldaterna klättrade upp och förbrödrades i ingenmanslandet mellan skyttegravarna. Då hade Tyskland fått nog och mäktade inte få fram mera kanoner, granater och soldater. Man kapitulerade, kejsardömet rämnade och revolution utbröt. Weimarrepubliken steg upp ur askan och det mot Tyskland oförsonliga fredsfördraget ingicks i Versailles.
Det är något liknande som närmar sig också i det pågående Ukrainakriget. Vilken sida ska falla samman först? Inte blir det Ryssland är mitt tips. Vi går alltså en mörk framtid till mötes, mot ett svagt, splittrat och förnedrat EU-ropa.
Hoppet står ändå till att fler måtte genomskåda maktens cyniska offrande av ukrainska och ryska soldater i denna den kanske allra sista militära konfrontationen vår civilisation kan komma att överleva.
Men, som sagt: ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.”
Bli prenumerant på Veckobrevet (varje måndag em)
Hej Knut!
Tack för en intressant och fin beskrivning av dina svårigheter att möta omgivningen för konstruktiva diskussioner om Ukrainakriget. För mig är det tydligt att dina reflektioner är uttryck för kognitiv dissonans, dvs en olustig känsla som uppstår när man hyser flera motsägelsefulla idéer samtidigt.
Jag förstår att din starka aversion mot USA är svårförenlig med tanken att Nato utgör ett skydd mot Rysk aggression. Teorin om kognitiv dissonans är att människan har en drift att minska sin dissonans genom att ändra sina attityder, åsikter eller handlingar. Dissonansen minskar genom att människan motiverar, klandrar eller förnekar saker. Flera av dina inlägg kan tolkas som att du försöker motivera Rysslands aggression genom att klandra USA och förneka oacceptabla övergrepp gentemot det Ukrainska folket.
I ett tillstånd av kognitiv dissonans kan en person ofta ha förutfattade meningar och betrakta sina val som korrekta, trots att mycket talar för motsatsen. Detta kan förklara ett annars förbryllande, irrationellt och destruktivt beteende.
Exempel på märkligt agerande från din sida är att kategoriskt avfärda etablerade medier med hänvisning till att de styrs av ”dolda krafter”. Samtidigt som du gärna hänvisar till enstaka klipp från Youtube och för allmänheten helt okända nätsajter för att ge stöd åt dina teser.
Är detta något du funderat över? Du skriver att du ibland känner dig som en don Quijote. Jag förstår att du känner så men det är nog inte i bibeln du ska söka tröst, utan i sanningen och i verkligheten. Vad tänker du om det?
Vänligen…
Mattias Wikner!
Det är med bl a sådana här von oben-attityder man kan försvara sin egen ignorans för verkligheten och på så sätt undvika en politisk diskussion.
Jag skulle kunna kontra med att du verkar vara ett offer för var Marcuse kallade ”repressiv tolerans”, men jag föredrar att försöka resonera politiskt, att hålla mig till förklaringar och lösningar inom den politiska demokratins ram, inte i någon slags mer eller mindre trovärdig socialpsykologisk teori.
Verkligheten är både motsägelsefull och svårtolkad. Därför tillåter jag mig att vädra olustkänslor om samtidiga motsägelsefulla idéer, så kallade etiska dilemman. Det är inget kontigt.
Dagens historiska situation är full av sådant. Sverige idag lider stor brist på unga och gamla, gubbar och käringar med civilkurage, som vågar tänka och uttrycka dilemman, tvivel och gå mot strömmen.
Vad tänker du om det?
Mattias W!
Förbryllande, irrationellt och destruktivt beteende i politiken är när personer som man får förutsätta är normalt fungerande och empatiska, medvetet blundar för fakta.
Kriget i Ukraina verkar ha fungerat som en katalysator för sådant beteende.
Alla som intresserat sig för frågan vet naturligtvis att Ryssland sökte sig mot väst efter Sovjetunionens kollaps, men att USA/Nato vägrade släppa in dom. Alla vet också att svaret på Rysslands fredliga försök att närma sig väst blev Natos militära expansion upp emot Rysslands gränser och det trots högtidliga löften från flera höga ledare i väst om motsatsen.
Man får också förutsätta att alla intresserade känner till den första versionen av Wolfowitzdoktrinen, som tydligt slår fast att USA aldrig mer kommer att tolerera någon ny konkurrerande stormakt att växa upp i öst.
Kuppen i Kiev 2014, beväpnandet av ukrainska armén upp till Europas näst starkaste, trots vetskapen om att en del av dessa vapen gick till öppna rysslandshatande nazister och pratet om att ta in Ukraina i Nato är ytterligare faktorer som dom som uttalar sig tvärsäkert om konflikten måste känna till om dom är vid sina sinnen…
Jag förutsätter således att du känner till allt detta, när du påstår att Knut L lider av kognitiv dissonans när han påpekar dessa väl kända och uppenbara sammanhang.
Du säger att Knut L skall söka tröst i sanningen och i verkligheten, vilket förefaller aningen märkligt då din reaktion när han gör just det är att han lider av kognitiv dissonans.
När du sedan antyder att Nato skulle utgöra ett skydd mot rysk aggression, trots att alla tillgängliga fakta säger att det tvärtom är Natos aggressiva beteende som har triggat Rysslands invasion, så framtonar bilden av att du försvarar en organisation som handlar tvärtemot normala empatiska mänskliga värderingar. Det innebär i sin tur att du medvetet undviker att väga in sanning och verklighet i din bedömning.
Det är ett förbryllande, irrationellt och destruktivt beteende som låter alldeles påfallande likt definitionen på ”kognitiv dissonans”.
Hej Knut, tack för ditt svar!
Lite motvilligt spekulerar du i att jag utgör ”ett offer för repressiv tolerans”. Till skillnad från dig bedömer jag att socialpsykologiska teorier är högst relevanta för vår diskussion även om ”Overton fönstret” nog passar bättre i det här sammanhanget.
Svenskt Nato-medlemskap är ju ett klockrent exempel på hur en tidigare otänkbar politisk idé plötsligt blivit mainstream. Att åsiktskorridoren flyttats till följd av Rysslands brutala invasion är ju uppenbart. Vidare kan jag knappast kallas ett offer, då jag länge ansett att Sverige borde ingå i den försvarspolitiska samarbetsorganisationen. Jag har flera argument för detta men efter att ha läst relaterade inlägg på detta forum drar jag slutsatsen att ”debattörernas” åsiktsskillnader i huvudsak är emotionellt grundade och positionerna förefaller helt låsta. Nya fakta eller rationella argument verkar inte bita nämnvärt.
Detta är emellertid inget konstigt. I flera komplexa frågor spelar det ingen roll hur mycket vi läser och analyserar, till sist måste vi ändå lita till experter. Jag tror t ex de flesta betraktar gravitationen som ett faktum, men vad gravitation egentligen är kan inte många förklara. Därför måste vi ibland lita på trovärdiga forskare och andra sakkunniga. Och det konstiga i Ukrainafrågan blir då att du har högre tilltro till Tass, enstaka bloggare och några kufar på Youtube än praktiskt taget hela den europeiska akademin och journalistkåren.
Vidare skriver du att våndor kring ”etiska dilemman” inte på något sätt är märkligt eller irrationellt. Men jag menar ju att det inte borde föreligga något genuint dilemma här då folkmord aldrig kan ursäktas. Din kompis Anders Åström försöker försvara din orimliga hållning. Han radar upp ett antal omständigheter som han menar att alla borde känna till för att bättre förstå Rysslands agerande. Alla är som hämtade ur den ryska propagandahandboken.
Men er stora tankevurpa är att helt oavsett sanningshalten i dessa omständigheter så kan de på sin höjd förklara Rysslands agerande – de kan däremot aldrig ursäkta tortyr, krigsbrott och folkmord.
Vi är överens om att civilkurage är bra. Och jag håller verkligen med om att fler borde stå upp för sina åsikter och ifrågasätta orimliga beslut, korkade regler och farliga ideologier. Men om det nu råder brist på gubbar och kärringar med civilkurage, så finns det enligt min mening desto fler motvallskärringar. Tack vare internet frodas nu ”skeptiker” som ”vågar gå mot strömmen” och hävda att jorden är platt, klimatförändringar är ett påhitt, förintelsen aldrig ägt rum osv… Detta är enligt min mening ett betydligt större problem.
Slutligen ifrågasätter jag huruvida lindelof.nu verkligen är en plattform för personer med civilkurage. Jag ser snarare att det blivit en frizon för ”årsrika” personer som lider av just kognitiv dissonans. En gång i tiden var det väldigt viktigt för er att kämpa mot USA och imperialismen. Jag vet hur det var för jag var där; mina föräldrar sålde FiB/K utanför Domus i Lund och som liten kille gick jag i otaliga demonstrationståg och skanderade ”Krossa USA-imperialismen!” och ”Vapen-pengar-na till mat!”. Det var nog en härlig tid för flera här i kommentarsfälten. Men att idag vara så fylld av USA-hat att man inte ens kan förmå sig att förbehållslöst fördöma folkmordet i Ukraina, utan istället envist sprida rysk propaganda, det är inget annat än rent självbedrägeri.
En avslutande fråga är om du anser att någon ”provokation” kan ge Ryssland rätt att eskalera med kärnvapenanvändning eller sprängningar av kärnkraftverk på Ukrainsk mark?
Mattias W!
Din långa kommentar ligger helt i linje med vad som hävdas av den svenska regeringen, USA, EU och Nato. Det måste vara behagligt att befinna sig i så fint sällskap, inte känna något tvivel och inte oroa sig för krigets utvidgning till ett tredje världskrig. Ingen dissonans där inte.
Din slutfråga visar att du läst slarvigt och är dåligt insatt. Ingen provokation ger Ryssland rätt att anfalla en granne över huvud taget, men ”provokationerna” kan trots allt förklara en del av det krig som nu pågår. Varifrån du fått det där med ”sprängningar av kärnkraftverk på Ukrainsk mark” kanske du ska undersöka lite mer noggrant.
Mattias Wikner!
Det var en ordrik kommentar som förmodligen var tänkt att träffa även delar av övriga inlägg på detta forum som jag vill mena trots allt innehåller mängder av väl återgiven och intressant livserfarenhet.
Att inte vara till fullo förtrogen med djupare kunskap i ”svåra ämnen” betyder inte att man skall sitta tyst och stilla i båten. Åsiktsutbyte är oftast av godo och kan öppna nya infallsvinklar vad än det må vara.
Så klart att det finns grundläggande frågor som är odiskutabla, men alla så kallade expertutlåtanden kan inte alltid tas för givna. Och det gäller inte minst politiska beslut och ställningstaganden.
Satirtecknaren Lars Hillersberg, som upprepade gånger anklagades för antisemitism, yttrade en gång:
”om jag hatar judar? Javisst, men jag hatar inte judar särskilt. Jag hatar alla människor.”
Efter att ha läst Mattias W:s inlägg frestas jag travestera Hillersberg: ”jag hatar inte USA särskilt. Jag hatar alla länder”. Under mina mest aktiva år i Afghanistankommitten på 80-talet beskylldes jag och kamraterna för att underblåsa rysshat. Anklagelserna kom från samma kretsar som idag stämplar Natomotståndare som ”putinister”. Dumhet och opportunism kan lätt förenas. v s b.
Mats D!
Du har fel. De verkliga Nato-motståndarna, de som driver alliansfriheten.se, är verkligen inga putinister.
De har arbetat konsekvent, mycket hårt med alliansfriheten och folkrätten som riktmärke, och på ett mycket transparent sätt, som redaktör Knut L och en del andra skribenter på denna sajt inte kommer i närheten av. Att jag till slut hamnat på en annan uppfattning än alliansfriheten i Nato-frågan kan säkert härledas till mitt känslomässiga engagemang i Rysslands brutala angreppskrig mot Ukraina, ett krig som FiB/K inte förmår ta avstånd från (i motsats till alliansfriheten).
Min bestämda uppfattning, är att Knut L:s och andras uppfattning om kriget, Putin och Ryssland, snarast har varit kontraprodutkivt för att hålla Sverige utanför Nato. Knut L:s senaste kommentar om alliansfriheten understryker snarast min uppfattning.
Hej igen Knut!
Du raljerar med det faktum att jag i allt väsentligt delar uppfattning med den svenska regeringen, USA, EU och Nato när det gäller Rysslands invasion av Ukraina. Men du kommenterar inte att denna uppfattning även stöttas av den europeiska akademin och den samlade internationella presskåren. Du kan såklart heller inte försvara att du hellre hänvisar till Tass, RT och enstaka bloggar du hittat på nätet. Möjligen anser du att vi behöver ”bredda perspektiv” eller ”nyansera debatten” men du måste väl ändå kunna se skillnad på propaganda och journalistik?
Jag förstår att det kan vara svårt för dig att hänga med i nyhetsflödet. Men min fråga kring kärnvapen och kärnkraftverk kommer sig av att Ryssland återkommande hotar använda kärnvapen, samt nu även ertappats med att minera kärnkraftverket i Zaporizhzhia. Och anledningen till att jag frågar specifikt om vad som kan berättiga rysk eskalering – är att du ofta förklarar bort Rysslands vidriga agerande med hänvisning till föregående ”provokationer”.
Så innan det smäller vill jag bara kolla med dig om du kan se något realistiskt scenario som kan ”förklara” att Ryssland spränger ytterligare en kraftanläggning eller använder taktiska kärnvapen?
Mattias W!
Ljuger du medvetet eller är du bara dåligt informerad? Du skriver ”Ryssland spränger ytterligare en kraftanläggning” efter ”ertappats med att minera kärnkraftverket i Zaporizhzhia”.
Du påstår således att Ryssland överväger att spränga ett kärnkraftverk!
Din egen länk till IAEA säger att dom minor som upptäcks var ”directional anti-personnel mines”. Alla vet att det krävs oerhörd kraft för att skada en massiv betongbyggnad som ett kärnkraftverk. Personminor kan möjligen skapa en sotfläck på väggen.
Anders Åberg!
Det stämmer att inga stora sprängladdningar återfanns vid kärnkraftverket men väl personminor. Och det är väl allvarligt nog, det krävs erfaren, kunnig personal för att köra ett kärnkraftverk och det är ju omvittnat att den kvarvarande personalen arbetar under hot. Vi kan ju påminna om Tjernobyl som inte sprängdes av någon yttre påverkan.
Mattias W!
Du är medveten om att våra stora medier ljög friskt både före och under det amerikanska anfallskriget i Irak? För att inte tala om Libyenkriget?
Ska vi bortse från det och utgå från att numera är det justa bananer som kolporteras? Apropå kognitiv dissonans som du tidigare skrivit om.
Själv utgår jag från att man måste korsläsa information från olika internationella medier.
Lennart P!
Men vad är det här, ännu mer desinformation.
Du försöker således få oss att tro att minorna var riktade mot kärnkraftverkets personal!
Det här kraftverket har hela tiden varit i stridszonen och enligt oberoende rapporter har Ukraina beskjutit det och skickat trupper för att återta det. Den enda rimliga tanken om dessa minor är att dom är där för att försvåra för Ukrainska soldater att återerövra kraftverket.
Vad är desinformation? Det konstaterades att det inte fanns sprängladdningar på själva kärnkraftverket men området var minerat. Personminor är hemska saker och känner ingen skillnad på vän, fiende eller kärnkraftstekniker. Den som tar ett felsteg blir till vad du beskriver som en fläck på väggen. De ligger kvar i årtionden och utgör en stor fara. Kärnkraftverket tillhör Ukraina och ligger på ukrainskt territorium.
Lennart P!
Desinformation är att påstå att Ryssland överväger att spränga ett kärnkraftverk och inte berätta att dom enda minor som hittats där är personminor som INTE kan spränga ett kärnkraftverk.
Desinformation är att försöka få oss att tro att Ryssland har minerat kraftverket för att hota personalen, när det är uppenbart att ingen skulle bete sig så enfaldigt och att minorna med självklarhet var riktade mot folk utanför kraftverket.
Att sedan när du blir avslöjad som desinformatör vägra erkänna det och istället börja yra om att minor är farliga, som om vi inte begrep det själva, är både ohederligt och skrattretande.
Allt det här pubertala struntpratet ingår i ett deprimerande mönster från imperialismens försvarare. Vi ser det överallt i stora medier. USA:s roll får inte diskuteras och ryssar är onda människor som kan anklagas för precis vad som helst utan, varken logik eller bevis.
Den historiska parallellen till hur hatet emot judar har byggts upp med allsköns skrönor och påhitt är klart störande.
Anders Å!
Ja det här var ju också ett angrepp och det går ju att läsa vad jag skrivit. Och det var att det är sant att vid inspektionen fanns inga sprängämnen apterade på kärnkraftverket.
Men området runtom är minerat med personminor vilket är allvarligt nog och kan vara ett hot i årtionden. Ett felsteg och man har en bortsprängd fot eller ben. Och att arbeta under vapenhot kan inte beskrivas som särskilt god arbetsmiljö.
Men nu är det vägs ände för mig i den här tråden, jag har skrivit om en liten detalj och det kommer kaskader med enfaldigt, ohederligt, skrattretande, skrönor, påhitt, störande.
Vem som har mest underhållningsvärde får väl läsarna avgöra. Min tro är att du lever i någon märklig bubbla och det är nog bäst att lämna dig ifred med dina åsikter.
Anders Å!
Till skillnad från IAEA tar du uppenbarligen lätt på mineringar runt kärnkraftverk. I dina ansträngningar att förminska hotet återger du valda delar ur IAEA-rapporten, men passande nog utelämnar du att inspektörerna förvägrats tillgång till anläggningens tak och turbinhallar vid eftersökning av befarade sprängladdningar:
”The IAEA is also continuing to request access to the roofs of the ZNPP’s reactors and their turbine halls, including units 3 and 4 which are of particular interest.”
Att Ryssland vägrar låta IAEA inspektera taken på kärnkraftsreaktorerna stärker såklart misstanken att dessa är riggade med sprängladdningar eller att spåren från tidigare utplacerade laddningar inte går att dölja. Mot bakgrund av den tidigare sprängda vattenkraftdammen så kanske det inte är helt obefogat att känna oro för nya ryska krigsbrott.
Brott mot krigets lagar och Genevekonventionen verkar dock inte bekymra dig. Istället aktiverar du reflexmässigt i inlägg efter inlägg en bedräglig försvarsmekanism grundad på bortrationalisering (det var ju bara personminor), projektion (nu är plötsligt allting Rysslands fel) och förnekande (självklart spränger inte ryssar rysk infrastruktur).
Gällande desinformation, så sprider du genomgående lögnen att Ryssland försvarar sig, vilket är ett klassiskt exempel på den ryska regimens taktik för att framställa Ryssland som offret och avleda omvärldens uppmärksamhet från den ryska invasionen. Medan de flesta lätt genomskådar detta narrativ kan det i Ryssland – där regimen kontrollerar vilken information befolkningen får ta del av – användas för att öka det ryska folkets stöd för regimens auktoritära politik. Detsamma gäller uppenbarligen dig och andra här på lindelöf.nu som reflexmässigt avvisar riktiga journalisters krigsskildringar, till förmån för propaganda från RT, Tass etc.
Eftersom redaktören nu verkar upptagen med annat kanske jag kan rikta min tidigare fråga till dig istället. Även du tenderar att ”förklara” Rysslands agerande med hänvisning till föregående ”provokationer”.
Så innan det eventuellt smäller igen vill jag bara kolla med dig om du kan se något realistiskt scenario som du anser kan rättfärdiga att Ryssland eskalerar genom att spränga ett kärnkraftverk eller använder taktiska kärnvapen? Eller skulle detta vara oacceptabelt även för dig? Bara så att vi vet var du står.
Peter P!
Du har inte visat stöd för att något av det jag skrivit är enfaldigt eller ohederligt eller vad som är påhittat eller skrönor?
Du reagerar som en treåring i sandlådan och sprider alla fula ord du har lärt dig utan att ha bevis eller stöd för något av det.
Om du slutar hitta på skrönor själv så kommer säkert diskussionen att vinna på det.
Sedan kanske du skall bestämma dig om minor är en ”en liten detalj” eller ”är allvarligt nog och kan vara ett hot i årtionden”.
Tycker denna tråd är för lång nu, har passerat 50-strecker. Tycker också att tonen hos vissa blivit onödigt personfixerad; ”Du reagerar som en treåring” eller ”Min tro är att du lever i någon märklig bubbla och det är nog bäst att lämna dig ifred med dina åsikter”. Sådant leder ingen vart. Sådant vill jag helst stryka ur kommentarerna, men har varit tillåtande för sånt en tid. Ansträng er kära kommentatorer att argumentera i sak och avstå från att i affekt svänga till det med nedsättande personomdömen. Jag kommer att stryka dem i fortsättningen.
Mattias W!
Blotta tanken att Ryssland skulle spränga ett kärnkraftverk är så vettlös så den förtjänar knappt att ens bemötas. Att en del stollar ändå för fram sådant är ett av tecknen på det sjuka rysslandshat som nu gror i västvärlden.
Ditt påstående att Ryssland sprängde den berömda kraftverksdammen saknar all rimlig bevisning, men för dom som hatar ryssar tycks inte bevis behövas. Igen en parallell till hur judehatet en gång byggdes upp.
Vad gäller personminorna så tar jag inte lätt på att ohederliga debattörer försöker använda dom för att lura i oss att ryssarna tänker spränga kärnkraftverket.
Att det skulle vara lögn att Ryssland försvarar sig är en lögn i sig. Dumheter om rysk imperialism, återupprättande av Sovjetmakten eller någon slags medfödd rysk ondska kan vi lämna därhän. Det är bara propagandans sätt att dölja USA:s provokationer.
Desinformation, lögn och lömska debattknep har blivit norm för dom som försöker upprepa judehatarnas knep men med ryssar som ny måltavla.
Den oerhörda hänsynslöshet och brist på respekt för människoliv som en invasion innebär måste däremot kritiseras hårt och därför är strävan efter ett omedelbart eld upphör så viktig.
Anders Å!
Återigen skriver du ett inlägg utan egentliga argument, där du undviker alla besvärande omständigheter, exempelvis att IAEA inte ges tillträde till hela kärnkraftverket.
Gällande ansvaret för dammsprängningen. Här är källor som jag finner trovärdiga:
New York Times
The Guardian
YouTube
Jag ser fram emot dina källor eller argument för att ansvaret istället vilar på Ukraina.
Gällande kärnkraftverket. Rätta mig gärna om jag har fel, men jag tolkar ditt svar som att en eventuell rysk sprängning av kärnkraftverket håller du som så osannolik/orimlig att du kommer att avfärda alla eventuella belägg från västlig media som desinformation. Då kan vi släppa den frågan.
Slutligen noterar jag att du undviker min direkta fråga kring kärnvapen. Var frågan kanske otydligt ställd? Eller kan din tystnad tolkas som att du kan tänka dig situationer som ger Ryssland moralisk rätt att använda kärnvapen? Låt mig hjälpa dig på traven med några exempel som framförts av ryska företrädare:
– Vid ytterligare vapenleveranser från väst till Ukraina.
– Vid risk att förlora annekterade landområden i Ukraina.
– Vid en risk att förlora ryskt territorium.
– Vid en risk för externt pådriven ekonomisk och politisk systemkollaps i Ryssland.
– Som vedergällning vid en kärnvapenattack från NATO.
Jag har tidigare även ställt frågan till Knut L. Det ska bli intressant att ta del av er syn på Rysslands rätt att använda kärnvapen i dessa scenarion.
Mainstream-media i väst har för evigt blamerat sig med alla sina lögner i det förflutna, allt sedan Kosovo-kriget 1999 då de helt okritiskt förde fram Natos lögner.
Mattias W!
Mitt inlägg var fullt av argument.
Argumentet emot att Ryssland skulle spränga Europas största kärnkraftverk är att blotta tanken är vettlös. Det skulle betyda att Rysslands styrs av galna psykpatienter, som är beredda att ödelägga stora delar av både Europa och Ryssland utan rimlig anledning. Vad vi vet så är det dessutom Ukraina som har beskjutit kraftverket, inte Ryssland.
Dina källor angående dammen är direkt kopplade till den amerikanska propagandan. Upphovsmännen till den är samma gäng som lurade skjortan av hela världen om Saddams massförstörelsevapen för att kunna starta kriget i Irak. Det är det militärindustriella komplexet som talar till oss här och deras trovärdighet är noll.
Vad som egentligen hände med dammen vet vi inte, men det finns ingen som helst anledning att tro på världens mest dokumenterade lögnare. Att den amerikanska propagandan säger vad dom säger skulle tvärtom kunna vara en indikation på att det var Ukraina som låg bakom.
Vad jag vet om Rysslands doktrin om kärnvapen så är den att dom bara får användas vid ett direkt hot mot Ryssland som nation eller som svar på användning av kärnvapen emot Ryssland.
Om du går omkring och sprider lögner om att Ryssland tänker spränga Europas största kärnkraftverk eller använda kärnvapen vid nästa vapenleverans från väst så är du en krigshetsare och lögnare av värsta sort.
Det är närmast smärtsamt svårt att uppfylla Knut L:s krav på god ton när man diskuterar med dig.
Anders Å, du begår ett tankefel. Du skriver att det vore vettlöst att spränga ett kärnkraftverk. Ditt argument kan omformuleras som att ”Vladimir Putin är inte vettlös därför att han inte är vettlös” – slutledningen är samma som premissen.
Jan Arvid G!
En premiss att utgå från är att en aktör besitter ett minimum av rationalitet. I annat fall vore rimlighetsbedömningar omöjliga. Exempelvis är det osannolikt att en militär befälhavare beordrar beskjutning av en anläggning man själv kontrollerar. Naturligtvis inte uteslutet, men ytterst osannolikt.
Det finns – sedan långt innan den nuvarande invasionen – inget man i offentligheten inte kan beskylla Putin för och komma undan med. Det må vara fotbollshuliganer i Paris, kaos i tågtidtabeller eller nedsågade radiomaster.
Anders Å!
Läs nu igenom vad jag skrivit i tråden. Som började med att jag gav dig medhåll, vid inspektionen återfanns inga sprängämnen apterade för kärnkraftverket. Men området runt om var minerat med personminor. Jag gör inga egna påståenden utan refererar till vad inspektionen kom fram till. Dom är kanske inte riktade speciellt mot kärnkraftsteknikerna men minor drabbar blint och den som tar ett felsteg kan drabbas hårt.
Sen svarar du med en hel kaskad där jag anklagas för desinformation, enfald, pubertalt språk och lite till. Jag är besviken på redaktören som publicerar sådana personangrepp.
Jan Arvid G!
Det är vettlöst att spränga kärnkraftverk. Putin är inte vettlös och därför spränger han inte kärnkraftverk. Kausalitet kallas det. Jag skrev inte alls att Putin inte är vettlös för att han inte är vettlös. Det var du som skrev det. Även om jag hade skrivit det så hade det varit ett skrivfel och inte ett tankefel.
Du gör tankefel när du hittar på att jag skulle ha gjort ett och ännu mer fel tänker du när du ständigt sprider dessa totala meningslösheter i spalterna. Varför inte skriva något vettigt istället, om inte annat som omväxling.
Jag har däremot säkert satt något kommatecken fel någonstans. Det måste du genast leta upp och kritisera.
”Vad jag vet om Rysslands doktrin om kärnvapen så är den att dom bara får användas vid ett direkt hot mot Ryssland som nation eller som svar på användning av kärnvapen emot Ryssland.”
RÄTTELSE / FAKTA:
Ryssland med nytt kärnvapenhot
Den tidigare ryska presidenten Dmitrij Medvedev anser att Ryssland kan behöva använda sig av sin kärnvapenarsenal om den ukrainska offensiven skulle lyckas, rapporterar Reuters.
”Tänk om offensiven, som stöds av Nato, var en framgång och att de slet av en del av vårt land, då skulle vi vara tvungna att använda kärnvapen enligt reglerna för dekretet från Rysslands president” skriver Medvedev.
Uttalandet publicerades på Medvedevs sociala medier. Reglerna han hänvisar till är Rysslands kärnvapenspolicy som säger att kärnvapen kan användas som svar på aggression mot Ryssland utförd med konventionella vapen som hotar den ryska statens existens.
”Det skulle helt enkelt inte finnas något annat alternativ. Så våra fiender borde be för våra krigares framgång. De ser till att en global kärnvapeneld inte antänds”.
Källa: Reuter
Peter P
Din rättelse är ingen rättelse. Även Medvedev hänvisar till det jag upplyste om, även om han hårdrar det på sitt typiska sätt.
Som väl är så är inte Medvedev president längre. Han har gjort ett antal märkliga uttalanden under kriget och framstår mest som en obotlig pratkvarn undanstoppad på en relativt ofarlig position.
Ingen av oss kan naturligtvis veta, men jag tror inte att Putin skulle starta kärnvapenkrig för Donbass. Krim däremot är mer osäkert.
Risken är sannolikt större att USA använder taktiska kärnvapen om Ukrainas trupper fortsätter att raderas ut i samma oerhörda tempo som nu.
”…Rysslands kärnvapenpolicy (…) säger att kärnvapen kan användas som svar på aggression mot Ryssland utförd med konventionella vapen…”
Dmitrij Medvedev
vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd