Sedan starten 1999 har det regelbundet riktats kritik mot WADA för dess brist på insyn i verksamheten. Avsaknaden av en ömsesidig dialog med idrottsutövare och även i förhållande till ledande vetenskapspersoner inom laborativ medicin och molekylär biologi, där de senare anklagat WADA för bristande rättssäkerhet gällande de metoder de använder för att fastställa dopingbrott.
Tyvärr finns också för många enskilda idrottsutövare som uppenbart fällts oskyldiga för exempelvis dopning med EPO (vanlig form av bloddoping), på grund av WADA:s undermåliga metoder samt handläggning och utförandet vid testerna, vilket orsakat det som kallas falska positiva test.
Meldoniumproblemet
Under senare tid har ny dopning med substansen Meldonium orsakat hård belastning på världens 34 antidopningslaboratorier. Ett stor antal fall slogs fast, hundratals idrottare fastnade med substansen i urinen eller blodet.
WADA:s dåliga överblick och bristfälliga handläggning gjorde dock att det i efterhand konstaterades att ämnet förts upp på den internationella dopningslistan först i januari 2016. WADA hade dessutom räknat fel på halveringstiden för preparatet genom slarvig kontroll och tidigare domar fick snabbt rivas upp, exempelvis domen mot vår egen medel- och långdistanslöpare Aregawi.
Jamaicanska friidrottare helt otestade
Under det nationella mästerskapen i friidrott, knappt en månad före VM i Moskva 2014, fälldes ett stort antal världssprinters, såväl på dam- som herrsidan.
Även åren strax innan fastnade andra elitsprinters i positiva test med avstängning som följd, ett tiotal på mycket kort tid.
Efter en trög start så agerade WADA och begärde inspektion för att kontrollera landets laboratorium och hur de arbetade samt för diskussion om dopningsfrågor.
Jamaicanerna krånglade och förhalade processen genom diverse manövrar, vilket gjorde att WADA hotade med att rapportera till IAAF (International Association of Athletics Federations) att jamaicanerna inte samarbetade och framförde hot om avstängning.
Efter några års kontroverser godkändes så småningom den jamaicanska antidopningsbyråns nya anläggning och handläggningen ansågs vara i överensstämmelse med WADA:s regelverk.
Under resans gång uppmärksammades pinsamt nog att inga drogtester alls genomförts av jamaicanerna de sista sex månaderna före OS i London 2012.
Helt oacceptabelt med tanke på att det jamaicanska friidrottarna tog tolv olympiska medaljer vid mästerskapet. Det verkar som om WADA var nöjda med att ha godkänt den nya anläggningen och därmed tystades händelsen ner och försvann från dagordningen.
En av medaljörerna, som inte testades av den egna antidopningsbyrån, var Nesta Carter, som i sommar fällts för dopningsbrott genom ett nytt test av ett äldre prov från Peking-OS 2008. Ett halvår utan tester inför OS i London var nog en gratis gåva för Carter, men även för andra sprinters från nationen (enskilda jamaicaner kan ha testas vid internationella Diamond League tävlingar).
Att frågor har väckts när det gäller Bolt är ju inte förvånande, då han närmast står helt i särklass ”Bolt with his 100 metres world record of 9.58, remains the one figure of reproach. Every athlete who has gone under 9.79 has failed drugtests, Gay (USA), Gatlin (USA), Powell (Jam), Blake (jam) and Carter” (The Telegraph juni 2016).
Viktig att påpeka att rättssäkerheten gäller även Bolt. Aldrig fälld för ett positivt test. Han är en enastående idrottsman fysiskt, och mentalt finns ingen med mer talang för sprintlöpning i idrottshistorien.
Justitiemord på norsk tävlingsgångare
Vid årsskiftet 2010 fastställdes domen mot den norske friidrottaren Erik Tysse efter skiljedom i CAS (Court of Arbitration for Sport). Från första stund förnekade norrmannen att han dopat sig med EPO, vilket påstods av antidopningslaboratoriet i Rom.
De menade att deras analys tydligt visade på att Tysse haft CERA (preparatet) i sin urin, vilket de hävdade visade att han dopat sig och att testet var positivt.
Vid förhandlingarna hos CAS närvarade Tysse och en rad experter och sakkunniga inom ämnesområdet, inte minst i laborativ medicin och molekylär kemi.
De som företrädde norrmannen var Tore Skotland, docent i biokemi, Helge Offebro, läkare och tidigare ansvarig för dopingfrågor på Akkers sjukhus och professor Björn Österud, professor i biokemi.
Trots övertygande analys om att beslutet var helt felaktigt och utförts i strid med vetenskapliga riktlinjer men även mot WADA:s eget regemente fastställdes domen mot Tysse.
I februari 2011 skrev de tre sakkunniga experterna i Bergens Tidende att ”Laboratorier som är godkända av den internationella antidopningsbyrån WADA har genomfört analysarbete och tolkningsarbete av usel kvalitet. Detta ger oss fackmän insikt om en skrämmande avsaknad av rättssäkerhet för idrottsutövare”.
Vidare skrev de ”Vi bestrider på det starkaste konklusionen av dopningslaboratoriet i Rom och Paris. Det är inte framlagt bevis för att det är CERA i Tysses urin. Det är uteslutande dessa konklusioner som har medfört att Tysse nu är oskyldigt dömd. Fyra av fem test misslyckades att påvisa CERA och vid det femte försöket manipulerade man provet för långt, utslaget blev ett falskt positivt utslag.
De tre sakkunniga bad professor Progotz på universitet i Oslo, att analysera hela materialet och denne yttrade sig ’om en student hade producerat sådana data hade han fått göra om hela analysen'”.
I sin avslutning menar de tre experterna på fullt allvar att ”Detta borde vara till skräck och allmän varning för alla seriösa och hårt satsande idrottsutövare världen över, som litar på antidopningsarbetet och med glädje levererat sina kroppsvätskor till ett arbete som de försäkrats om är kvalitetssäkrat och de tror att rättssäkerheten är bra.”
Efter att ha läst domen från CAS, samt ett flertal artiklar i ärendet och därmed läst materialet med beaktande av alla synpunkter som fördes fram, kan konstateras att ärendet Tysse är ett justitiemord.
Även svenskar är drabbade
Det finns faktiskt en svensk idrottsutövare som fällts på grunder som saknar många viktiga aspekter när det gäller rättssäkerhet, men där RF:s antidopningskommission ändå stängt av idrottaren. Även i det fallet handlar det om att man producerar falska positiva resultat genom felaktigt och inkompetent analytiskt laboratoriearbete.
Ytterligare ett exempel på allvarlig kritik mot WADA för deras processer gällande tester för dopning. Biostatistikern Donald A Berry hävdade 2009 att ”när sportstjärnor fälls för dopning sker det med en logik och statistik full med brister i vetenskaplighet. Oskyldiga blir dömda. Metoderna fastställda av WADA påminner inte ens om vetenskap”.
Barry hjälpte cyklisten Floyd Landis att bli friad från anklagelserna om att ha tagit syntetiskt testosteron genom att bevisa att de bevis som användes av laboratoriet i Paris inte var evidensbaserat underbyggda.
Vad händer när krutröken lags sig?
Det lär nog bli en översyn i någon form när det gäller WADA:s oetiska agerande och den totala brist på rättssäkerhet deras verksamhet står för. Dålig kvalitet när det gäller analyser av dopningstester i kombination med metoder som också är undermåliga.
Internationella friidrottsförbundet riskerar stora ekonomiska skadestånd från de 49 friidrottare som både diskriminerats genom att som enda nation bestraffas som ett kollektiv. Ryska staten har gett signaler om att de är villiga att finansiera processerna som krävs. Detta innebär ekonomisk konkurs för IAAF.
Stavhopperskan Isenbajeva är redan i gång med en process i Europadomstolen med anledning av den kollektiva bestraffningen. Att inte få utöva sitt yrke är dessutom i strid med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, samt rätten att få en rättssäker handläggning av sitt ärende, där all kollektiv bestraffning betraktas som rättsvidrig i alla sammanhang.
När det gäller den påstådda systematiska statliga ryska dopningen finns ännu idag inte redovisade några som helst bevis på detta. Påståenden och rapporter från WADA, men inga dokument har redovisats offentligt. Däremot innehåller alla rapporter från WADA och Mclarengänget information om att man använt sig av bland annat anonyma vittnen. Fusket vid dopningslaboratoriet i Sotji ska ha utförts av den ryska säkerhetstjänsten, som utklädda till rörmokare vistats i området och lagt beslag på positiva tester från ryska idrottare i OS samt ersatt dessa med negativ genom en lucka in till laboratoriet.
I det tyska programmet som drog igång cirkusen hävdar en dansk forskare att den ryske ledare i ryska antidopningsbyrån som i samband med händelserna dog i hjärtinfarkt, i själva verket mördades.
Konsekvenserna för IOK och det internationella friidrottsförbundet och antidopningsarbetet blir stora. En ny rättssäker organisation måste byggas upp. WADA är idag ett verktyg i NATO:s regi som utgör ett led i det ”kalla kriget” mot Ryssland. EU-länderna är följsamma och medagerande. Det hela kommer att påverka idrottsvärlden negativt i många år.
Hans A!
En liten korrigering; Floyd Landis fälldes för doping och stängdes av i två år.
Enligt Wikipedia erkände han senare att han dopat sig under sin karriär, men han erkände aldrig att han dopat sig i just det fall han fälldes för. Här är jag benägen att tro honom.
Mats L!
Tack för korrigeringen.
Några frågor till dig som är aktiv i antidopningsarbetet, genom att företräda och hjälpa idrottsutövare som behöver professionell kompetens vid sin sida.
1) Ett begrepp som ofta finns med i själva testningen är falskt positivt test. Vad innebär det och finns det motsatta dvs. falskt negativt test?
2) Kritik har riktats mot de analysmetoder som används för exempelvis EPO eller liknande preparat. Det finns fler metoder som många säger är mer rättssäkra. Är det en kostnadsfråga?
3) När jag läst in mig på ämnesområdet och en del falls som kan betraktas som justitiemord i mina ögon, slår det mig hur det brister i själva analysarbetet, och laboratoriepersonal som inte verkar ha kompetensen och inte lyssnar ens på närvarande professorer i molekylär kemi. Ständigt hänvisar de till WADA:s manual. I ett annat fall kan det vara så att labbet utför analysarbetet i strid med WADA:s regler. Hur kan detta accepteras av de internationella idrottsförbunden.
4) Är WADA:s bibel d v s manualen för handläggning i dopningsärenden offentlig eller går den att köpa? Är den tillgänglig för dig i ditt arbete?
Hans A!
För att svara på dina frågor:
1) Falsk-positiv innebär att testen ger ett positivt utslag för en substans som inte finns i urinprovet. Falsk-negativ innebär att testen inte förmår upptäcka en förbjuden substans i urinprovet. I det första fallet döms en oskyldig, i det andra fallet kommer en fuskare undan.
2) Ja, jag skulle gissa att kostnaderna för testerna kommer in i bilden. Antagligen också kompetensen. WADA vill ju kunna ha ett antal dopinglaboratorier ackrediterade runt om i världen, som måste kunna genomföra tester som är godkända av WADA. Det är förenat med kostnader att hålla ett ackrediterat dopinglaboratorium. Sverige har ett, och ett stort land som Indien också bara ett. Ryssland har numera inget. I Sverige står den svenska staten för dopinglaboratoriets kostnader.
3) De internationella förbunden saknar helt egen kompetens inom doping och måste förlita sig på WADA och de nationella anti-dopingorganisationerna.
4) Alla WADA-dokument finns att ladda ned på http://www.wada-ama.org
Det svenska antidopingarbetet genomlystes grundligt i en SOU från 2011, men någon förändring i organisationen i linje med utredningen har inte genomförts av för mig okänd anledning. Jag skrev vid det tillfället ett s k spontant remissvar och efterlyste striktare vetenskapliga testmetoder.
Så slaktas då ett 23 år gammalt världsrekort på 10.000 m för damer. Ett rekord omspunnet av rykten om dopning. Kinesiskan Wang Janxias 29.31 från 1993 utklassades av den unga etiopiskan Almaz Ayans med fjorton sekunder. Det sägs att Janxia ska ha erkänt att hon var en del av den statliga kinesiska dopningen på den tiden, men detta har inte jag någonsin sett bekräftat.
Att man höjer på ögonbrynen över den prestationen är väl högst rimligt och begripligt, men det är just då det gäller att hålla rättssäkerhetens fana högt tills det slagits fast något sådant som eventuell dopning. Undvika onödiga kommentarer och spekulationer tills det möjligen finns anledning.
Saraha Lahti som strålande nog blev tolva och utklassade det gamla svensk rekordet på distansen kan dock inte låta bli ”jag tror inte hon är ren […] det går alldeles för lätt för henne”.
Mats Wennerholm på AB ”hon var som från en annan planet. Att slå ett omöjligt rekord med 14 sekunder, är än mer sensationellt. Samtidigt känner jag samma tvivel som den gången”. (när Janxia satte sitt rekord 1993)
Låt oss avvakta och inte spekulera i onödan, så får vi se var det landar när alla tester och analyser är klara.
Etiopiskan yttrade sig endast ”Min enda dopning är Jesus. Jag är ren som kristall”.