Många sura äpplen måste nu konsumeras av vår malliga politiska och kulturella överhet (i fortsättning kallade ”eliterna/-s”) utan några sura miner. I dagarna gäller det att finna sig till rätta med den ”okultiverade Trump” (som nu installerats i en typiskt amerikanskt nationalsvulstig ceremoni) samt att skaka hand med den ”välskräddade nyfascisten” Åkesson, som har så skumma värderingar att till och med vanligt folk skrattar och njuter av att eliterna nu måste tugga surt.
Men ”eliterna” har sig själv att skylla. Faktum är att både Trump och Åkesson – inom respektive lands demokratiska valsystem – erövrat politisk makt utan att bryta mot lagen (såvitt någon hittills kunnat bevisa). Det har de gjort genom att torgföra andra åsikter än ”eliternas”, vilket varken är mer eller mindre än vad demokratin ska garantera dem rätt till.
Häromdagen deltog jag i en allvarlig diskussion om huruvida ”respekten för fakta står över åsiktsfriheten” (alltså om det finns en ”sanningen” ovanför politiken). Det var i alla fall så frågeställningen uppfattades av flera av mötesdeltagarna. En högt respekterad akademiker förfäktade nämligen med stor energi att ”vänstern” förfallit till förnekande av fakta och för detta förtjänar ett rejält kok stryk (symboliskt förstås).
Att på detta dogmatiska sätt förfäkta en slags ”absolut sanning” (acceptera fakta); att 1+1=2 liksom att till exempel invandring endast är en tillgång för landet, blir i förlängningen ett hot mot yttrandefriheten. Även olustiga åsikter är ju tillåtna i en demokrati.
Nå, det här var en diskussion inom en liten men politiskt högst respektabel förening. Men jag tror ändå att denna händelse kan tolkas som en utslag av desperationen hos ”eliterna” över att mer än 20% av svenska röstberättigade väljer en ”välskräddad fascist”. Jag tror vidare att det är bland annat denna desperation som lett till bojkotten av SD och till utfallen mot alla som inte håller sig inom ”eliternas” noga utstakade råmärken.
För, var än SD har sina rötter, är det enda förnuftiga (och demokratiska) att ta dem på orden och diskutera sakfrågorna. Att eliternas bojkott hittills varit SDs största tillgång (martyrskapet) har nu i alla fall gått upp för åtminstone de på högerkanten som är mest hotade, alltså M och KD. Enligt senaste opinionsundersökning är SD större än M, vilket gör det omöjligt för M att hävda en slags ledarställning på den borgerliga sidan.
Enligt samma opinionsmätning kan man utläsa att den verkliga högern i svensk politik (SD, M, KD) samlar ca 48%, vänstern (S, V) ca 31% och mitten (MP, L, C) ca 24%. Vad som alltså hänt – i och med SDs inträde på scenen den 19 januari 2017 – är att den borgerligt konservativa sidan (högern) kraftigt har förstärkts och att vänstersidan och mitten kraftigt försvagats. Man har också fått in ett öppet EU-motstånd i högern.
Det här är inget att förundras över med tanke på att vänstersidan misskött sig och i praktiken fört nyliberal globaliseringspolitik på alla områden under lång tid. Det har till slut lett till detta enorma förtroenderas bland alla som tvingats ut i en allt osäkrare livssituation (jobb, bostad, vård, skola, omsorg). Det mesta av detta missnöje har SD absorberat på ett skickligt sätt.
Så, nu när även USA och EU vacklar och högern (opportunismen) över hela västvärlden skördar frukterna av missnöjet med nyliberalismens globalisering, kliver SD in i sammanträdesrum och salonger här hemma.
Anna Kindberg Batras avfall öppnar för nya möjligheter på liknande sätt som Clintons fall i det amerikanska presidentvalet. Riskerna och osäkerheterna är stora, men dödläget är brutet och demokratin kan möjligen börja fungera igen lite mer som det är tänkt, där höger är höger och vänster kanske kan bli en riktig vänster.
På tal om fakta: det lär i England finnas ett ”Flat Earth Society” som alltså driver linjen att jorden är platt. Var och en inser vilken katastrof det skulle vara om detta ”sällskap” fick inflytande och t ex kunde påverka våra skolböcker och universitetens kurslitteratur.
Det intressanta är nu att när jag mött människor som förfasat sig över denna åsiktsriktning, har jag frågat dem: ”Jamen, hur vet du att jorden inte är platt? Hur vet du att den snurrar runt sin axel och går runt solen?”
Men som jag skrev i ett inlägg här för snart två år sedan och mer utförligt i FiB/K lite senare, även universitetsutbildade har svårt att förklara det ”självklara” i att ”plattjordanhängarna” har fel. Så länge det är fallet är det bra att de finns. Att förbjuda dem hade varit att sopa problemet med vår egen okunnighet under mattan.
PS: I USA finns det fullt med tokiga idéer bland de s k ”creationisterna”, något som vi kanske kommer att besväras av i kölvattnet av Trumps seger.
Nej det var ingen ”typiskt nationalsvulstig ceremoni” som avhölls i samband med Trumps installation. Framför allt inte hans installationstal. Det var nationalistiska vindar från 30-talets Tyskland vi hörde från talarstolen. Liknande tongångar som vi hört från Jobbik, Brexit, Front National, SD, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Enade Ryssland. Donald Trump ställer in sig i ledet av rasistiska nationalister. Det skrämmer mig att den bruna nationalismen åter vinner mark.
Förnekelse-politiken är en mycket dyrköpt erfarenhet och enligt mig stred DÖ-avtalet direkt emot våra egna demokratiska regler. När våra medier som TV och tidningar dissar Trump innan han ens börjat sin första period som President är tystnaden total om hans havererade politik som eliterna/s helt hade bundit upp sig för.
Nato fungerar inte länge till, Säkerhetsrådet fungerar inte heller, EU krackelerar trots att den politiska adeln haft all makt.
– Varför tillåter folket att outbildade politiker bestämmer våra barns framtid?
– Hur många vet idag att Sverige har blivit fällt flest gånger per capita räknat i Europadomstolen för tortyr, slaveri och korruption.
Christer S!
Jag förstår att man kan ana ekot från 30-talet, men vad vill du göra åt det? Är det demokratins fel att ”fascisterna” Jimmy Åkesson, Donald Trump m fl har stora politiska framgångar? Ska vi avskaffa dem genom ett förbud? Finns det ingen orsak till att väljare vänder sig bort från de gamla etablissemangen? Eller har folk plötsligt blivit dumma i huv’et?
När alla vi som kritiserade USA:s president och regering kring 1970, blev vi skällda för ”anti-amerikanism” och ”medlöpare till Moskva”.
I dag är det ingen av dem som hetsar mot den amerikanske presidenten och hans regering som anklagas för ”anti-amerikanism”. Men vi som inte instämmer i hetsen skälls fortfarande för att vara ”medlöpare till Moskva”.
Den stora Prideparaden dagen efter, uppblandad med kriminella våldsverkare som kallar sig själva för ”anarkister”, tycker jag ger en bra bild av dagens vänster där många inte tycks förstå att nyliberalismen, frihandeln och globaliseringen har passerat sitt bästföredatum.
Har på facebook uppmanats att lyssna på dagens krönika av Göran Rosenberg i Godmorgon världen. Det har jag nu gjort och säger att de sista meningarna i min text ovan innefattar just det som Rosenberg talar om; Nyckfullheten och krigsfaran.
Rosenbergs poäng är att de ekonomiska krafterna idag trots allt är starkare än de politiska. När USA nu tvingas dra sig tillbaka kan faktiskt vad som helst hända.
Men vad han inte talar om är att en fortsättning av ”Clintons Wall Street-USA” hade varit ännu farligare för världen.
Trumps bombastiska tal kan upplevas som skrämmande, men vi får inte glömma att han representerar en sida av USA som är högst påtaglig och som idag har tagit täten. Denna USAs helt egna God bless America-/We are (I am) the greatest–tradition, är oss mycket främmande. Denna närmast fundamentalistiska vulgära sida har fått luft under vingarna av utvecklingen och det faktum att landet faktiskt är bankrutt. Vilket på något sätt måste tacklas.
Detta saknade jag i Rosenbergs krönika. Istället pratade han nostalgiskt om EU som ett fredsprojekt etc.
Nej, av med skygglapparna…
Håkan S!
Jag tror inte på det du säger om nyliberalismen. Så länge den fattiga världsmajoriteten – som vi på 60- och 70-talen kallade Tredje Världen – och det globala kapitalet båda var för sig tjänar på den så kommer den att bestå. Och om USA inte längre vill gå i spetsen för den så har ju nu Kina (Davos!) lovat att på sig ledartröjan.
Innebär detta att den dystopiska framtid som Christer S målar upp kommer att bli vår. Nej, inte nödvändigtvis. Men utan en restriktiv invandringspolitik blir den säkert det.
Stefan Lindgren har på 8 dagar en intressant analys av Trumps tal som inte jävar påståendena att det var så ”vansinnigt”.
Det är inte alldeles lätt att dra några politiska slutsatser av Moderaternas utspel. Men det var väl egentligen varken oväntat eller uttryck för kovändningar i politiken.
Intressantare är måhända att se på opinionssiffrorna. M och S tillsammans har nu (enligt den undersökning Knut refererar till) 44,5%, d v s inte en väljarmajoritet bakom sig. Så har det varit det senaste året och motsvarar faktiskt en kantring i väljarsympatierna på sikt. Under de senaste 35 åren har S och M stadigt haft en majoritet, såväl i parlament som bland väljarna. Är denna tid nu över? Vad innebär i så fall detta?
Knut L!
Den enskilt viktigaste orsaken till högerpopulisternas framgångar är de stora flyktingströmmarna. De bruna nationalisterna behöver syndabockar och nu skylls det mesta på invandrarna. Eller EU eller frihandel eller ”de andra”.
USA:s och Rysslands krig (Georgien, Ukraina, Tjetjenien, Libyen, Syrien, Irak och Afghanistan) tillsammans med inbördeskrig och fattigdom i Somalia och Sudan har skapat dessa flyktingströmmar.
Trots att medelamerikanen och medelsvensken aldrig haft det bättre ställt ekonomiskt än idag, tilltalas alltför många av främlingsfientliga nationalistiska lockrop.
Trump och de miljardärer som omger honom är definitivt farligare för världen och för USA än Obama/Clinton-etablissemanget. Klimatförnekelse, sänkta skatter och begränsning av Obamacare drabbar bara de fattigaste amerikanerna och gynnar de rikaste – Trump och hans vänner.
När USA isolerade sig från världen 1929 ledde det till kraftig ekonomisk nedgång för i stort sett hela världen. Idag skulle konsekvenserna bli oöverblickbara. Jag bävar!
Att det råder inbördeskrig inom borgerskapet ska vi väl vara tacksamma över.
Däremot ser jag föga kreativt utnyttjande av detta, t ex liknande det de svenska Socialdemokraterna förde fram på 30-talet.
Det liknar mer Tyskland över hela linjen, tycker jag. Å ena sidan totalt accepterande av marknadsdiktaturen, som SPD stod för, och å andra sidan kraftlös demonstrationspolitik om hur bra man själv är, utan hopp om att någonsin kunna genomföra något, liknande 30-talets DKP.
Vem blir 2000-talets Wigforss?
Knut!
När den fattiga/färgade världsmajoriteten tjänar på nyliberalismen – kapitalets fria rörlighet – och den rika/vita världen förlorar på den, vad är då vänster och vad är då höger?
För att den rika/vita världens länder i denna nya tid skall kunna förbli åtminstone något sånär anständiga måste vi alltså sätta stopp för arbetskraftens fria rörlighet. På den punkten är jag överens med Christer S. Men vad skulle det då vara? Höger eller vänster?
Bo P!
Allt som andas nationalism tolkas omgående som nazism liksom senast när Folkpartiet ändrade partinamnet till Liberalerna.
Då riksdagen överlåtit den nationella suveräniteten, ansvaret för landets försvar och livsmedelsförsörjning till Bryssel kommer Sverige – utan en fungerande statsmakt – att gå en oviss framtid till mötes där var och en får försvara och försörja sig själv.
Bo P!
Dina frågor är snarare filosofiska än politiska. Men ok, jag har aldrig sett ”vänster” som ett åsiktspaket (en samling dogmer), snarare som ett ståndpunktstagande mellan förtryckare och förtryckta i olika sammanhang, vilket kan innebära olika och skiftande åsikter.
Bo P!
Den fattiga värld som framför allt har tjänat på de senaste 20 åren är Kina och i någon mån Indien – länder som har varit väldigt försiktiga med att släppa lös ”marknaden”, och behållit den strategiska produktionsplaneringen i politiska händer.
Länder som har varit mer dogmatiskt marknadstroende, t ex i Latinamamerika, har svängt hit och dit. Drastisk försämring fram till ca 2000, sen red de på kinesisk efterfrågan på råvaror ett tag, men nu verkar det vara över, så nu blir det kollaps igen. Se t ex new.nedlac.org.za. Nu har denna kinesiska efterfrågan flyttat över till Afrika så det blir deras tur att få en boom. Så länge det varar.
Enda vägen till långsiktigt välstånd är politisk styrning.
Jan W!
Det är klart att den nyliberala tiden – kapitalets fria rörlighet – inte är för evigt. Ingen tid är för evigt och det är lika säkert som att gamla tider aldrig kommer tillbaka. Så Wigforss kan du glömma. Liksom folkhemmet.
Men arbetskraftens fria rörlighet kan vi säga nej till. Ja, det är säkert till och med en förutsättning för att vi skall kunna ta oss genom den närmaste tiden något sånär helskinnade.
Efter 40 brandattentat från SD, så tänker Anna Kindberg-Batra: Hmm, där har vi en lovande samarbetspartner!